Fråga en Biolog

Jag hittade dessa döda småkryp när jag städade sovrummet. Den lite större var fortfarande vid liv. Det måtte väl inte vara vägglöss?! Jag får in en hel del kryp från min trädgård, så jag hoppas att det är så även denna gång.

Djuren på bilden är inga vägglöss, utan skalbaggar i den stora familjen vivlar (Curculionidae, kallas ibland för snytbaggar). Vänder man på djuren ser man att dessa kryp har käkar, medan vägglusen (som hör till skinnbaggarna, Heteroptera) har en sugsnabel som de kan stickas med.

Vi har omkring 500 olika arter vivlar i Sverige. De små svarta djuren på din bild ser ut som någon av de tre arterna i släktet Exomias, medan det större djuret som är inbäddat i ludd ser ut att vara en art ur släktet Otiorhynchus, som kallas för öronvivlar på svenska. Dessa djur finns alla allmänt utomhus, och särskilt det senare släktet är vanliga i trädgårdar där de gnager på olika prydnadsväxter. När man ser de mycket karakteristiska ovala hålen i bladkanterna på syren är det t.ex. öronvivlar som varit framme. Alltså ingen anledning till oro om vägglöss!

– Andreas Nord

juli 31, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det som växer på min tomt?

Lite svår bild, men jag tror att det är blåtry, Lonicera caerulea.

– Torbjörn Tyler

juli 29, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag fick syn på en vacker insekt igår, men kan inte hitta någonstans vad det är.

Din bild visar den vackra fjärilen humledagsvärmare, Hemaris fuciformis. Som namnet antyder är det här en svärmare som är aktiv på dagen, då den besöker många olika typer av nektarrika blommor, gärna i trädgårdar. Den förekommer lokalt i södra Sverige ungefär till mellersta Dalarna, och därefter längs kusten ett stycke längre norrut. Larven lever av skogstry, Lonicera xylosteum (en släkting till kaprifol), i varma skogsbryn, men fjärilen finns inte överallt där skogstry finns.

– Andreas Nord

juli 27, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Under en rundvandring med S:t Månslyckans styrelse upptäckte vi denna växt, som vi tror är parkslide, i koloniområdet. Stämmer det? I så fall, vad är bästa sättet att bli av med den?

Växten är sträv kardvädd, Dipsacus strigosus.

– Torbjörn Tyler

juli 24, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har ni några tips på en behändig bestämningsbok för insekter? Jag skulle vilja ha Norstedts lilla fälthandbok, men den tycks inte gå att få tag på. Har ni andra tips?

Tyvärr är det ofta svårt att få tag på böcker om insekter, eftersom de trycks i liten upplaga.

Vi tycker att Chinery – ’Insekter i Nordeuropa’ är ganska bra och behändig. För ’riktig’ bestämning inomhus är ’Insekter – en fälthandbok’ av Per Douwes m fl väldigt bra. Båda dessa titlar är svåra att finna, eftersom de också är slutsålda.

Det finns en bok som heter ’Insekter i Sverige och Nordeuropa’. Den är ganska ny, och vi har ingen personlig erfarenhet av den. Denna kan du dock hitta begagnad på nätet ganska lätt.

Sveriges Entomologiska Förening ger bra boktips här, och länkar också till olika bokantikvariat:
http://www.sef.nu/smakryp-som-hobby/allman-litteratur-2/

SEFs hemsida har också mycket annan bra information om insekter som hobby.

Jag föreslår att du håller lite koll på olika bokantikvariat på nätet, men också att du börjar med att låna hem några böcker från ett bibliotek, t. ex. Nordstedts och Chinery, så att du kan bekanta dig med dem!

Just allmänna böcker är ofta det svåra. Om du är speciellt intresserad av någon särskild insektsgrupp blir det lättare. Återkom i så fall.

– Andreas Nord

juli 22, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för larv som äter upp alla våra blomkålsplantor?

Kan det vara en larv av grönsaksfly, Lacobia oleracea? Men den ser våldsamt mörk och skum ut! Något nattfly är det i alla fall.

– Markus Franzén, gästexpert

juli 20, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag har lagt många timmar på att försöka få ett konkret och entydigt svar på om det är övervägande positivt eller negativt att fortsätta mata småfåglarna i trädgården nu på försommar/sommar.

Jag hade varit mycket tacksam för svar från någon av er som verkligen vet!

Jag jobbar mycket med hur fågelmatning påverkar småfåglar, men trots det kommer svaret inte att vara helt tydligt, för det finns nämligen inte så mycket gjort på just detta, vare sig på vintern eller på sommaren. Den enda experimentella studien på området är gjord i Storbritannien där de matade talgoxar och blåmesar med jordnötter under häckningssäsongen på våren. Där kunde man påvisa en negativ effekt på häckningsframgången hos de fåglar som blev matade i jämförelse med en ”kontrollgrupp” som inte blev stödmatade. Vad det gäller annan föda vet vi inte vad effekterna är.

Generellt så är näringsvärdena bättre i fåglarnas naturliga föda och så här års finns ju naturlig mat i rikliga mängder, så jag ser ingen fördel för fåglarna att bli matade under vår och sommar. Fördelen är nog mest för människan som matar, dvs. att man får in fler fåglar att titta på i trädgården.

– Caroline Isaksson, gästexpert

juli 17, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi i klass 1A undrar några saker om bin och undrar om ni kan hjälpa oss med svaren.

1. Varför är de gula och svarta?
2. Dör de om de sticks?
3. Kan bin sticka varandra?
4. Varför finns det bin?
5. Kan bin sticka andra djur eller bara människor?

Ja, det är spännande med bin, och jag ska försöka svara lite på era frågor.

1. Svart och gult är lite av en varningssignal i djurvärlden. Både bin och getingar är ju svarta och gula och kan stickas. Sedan finns det blomflugor som också är gula och svarta, men som inte sticks. Så de låtsas bara vara farliga. Se’n tycker jag kanske att bina lite mer är bruna och gula, men färgerna varierar lite mellan olika raser av tambin.

2. Ja, bin dörr om de sticker t.ex. människor. Gadden fastnar i vår hud. Får man ett bistick och ser gadden, ska man försöka dra ut den så fort som möjligt, för att slippa få in mer gift.

3. Ja, och då dör de inte.

4. En jättesvår fråga. Varför finns det människor eller giraffer eller björkar, kan man ju också undra. Hur som helst så är bin viktiga för att pollinera t.ex. våra fruktträd och så får (tar) vi ju honung från dem.

5. Ja, då bin sticker även andra djur som kommer för nära eller irriterar dem på nå’t annat sätt. Min gamla hund hade blivit stucken och hon gick inte nära dem.

Har ni sett Stora boken om bin av Piotr Socha? Det är en trevlig bok som vänder sig till barn.

– Bodil Enoksson

juli 15, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har märkt ett konstigt beteende hos kråkorna omkring vår gård. De släpper ner kadaverdelar, maskar, ben och andra otrevligheter i hästarnas vattenhink. Vi får byta vattnet minst en gång om dagen! Vad ska detta vara bra för?

Det verkar som att kråkor badar mat i vatten för att om möjligt mjuka upp det och för att ge familjen i boet lite extra vatten. 

Se här:

https://www.birds.cornell.edu/crows/crowfaq.htm#birdbath

Och här:

https://www.mercurynews.com/2016/05/23/morris-peculiar-water-habits-of-crows/

– Jörgen Ripa

En fundering: kunde man ge kråkorna en egen balja? Kanske med lite grundare vatten så att de lättare kan plocka upp maten. Kanske kan man också försöka se varifrån de kommer/flyger iväg med maten sedan, och sedan sätta detta vatten bekvämare till. Så kanske hästarnas vatten får vara mer i fred.

– Bodil Enoksson 

juli 13, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade denna orm vid sommarstugan i Värmland. Den ser ut som en snok, men den beter sig som en huggorm. Vad är det?

Det är en huggorm, som ibland är svarta precis som på din bild. Att det inte är en snok ser man t.ex. på att huvudet är ganska kantigt och skarpt avsatt, och att det har många små fjäll. Snoken har ett rundare huvud, och fjällplåtarna är större. Tittar du närmare på bilderna ser du också att pupillen är högre än bred, alltså mer vertikal än något annat. Snokar har rund pupill.

– Andreas Nord

juli 10, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar