Hur andas mögelsvampar? Bilden är tagen av Thomas Bresson.
Jag undrar om mögelsvampar har cellandning (glykolys, citronsyracykel, o.s.v.) och ämnesomsättning? Hur fungerar deras ämnesomsättning?
Om vi håller oss till den typ av mögel som vi hittar på ost, bröd eller i duschen, så ja, de har glykolys, citronsyracykel och elektrontransportkedja. I övriga centrala delarna av ämnesomsättningen är de rätt lika andra eukaryota organismer, man kan säga att de ligger lite emellan växter och djur vad gäller vilka reaktioner som utförs, även om de är närmre släkt med djur. Vad gäller specialiserad ämnesomsättning, t.ex. syntes av kemikalier för försvar, så är emellertid variationerna stora.
Zebran (Equus quagga) är släkt med våra tamhästar. Betyder det att zebror också kan drabbas av bensjukdomar som mugg och rasp? Bilden är tagen av Paul Maritz.
Kan zebror få mugg?
Eftersom mugg är ett samlingsnamn på hudinflammationer omkring kot- och karlederna som oftast orsakats av ospecifika bakterier (men ibland också av t.ex. skabbkvalster eller överkänslighet) och inte en sjukdom specifik för hästar som så, så skulle jag tro att zebror och andra hästdjur också kan drabbas. Mugg orsakas som jag förstår det oftast av att små hudskador eller irriterade områden på huden infekteras av bakterier, viket leder till ett vätskande sår med skorpbildning. Det ger en lokal inflammation med svullnad och rodnad, och ofta en infektion under sårskorpan. I princip borde detta kunna drabba zebror och andra vilda djur på samma sätt.
Tänk på att vi inte är veterinärer, så det här svaret är på sin höjd vägledande men inte alls veterinärmedicinskt rådgivande. Om dina egna djur har besvär är det en veterinär du skall vända dig till.
– Andreas Nord
Jag håller med, som någon med erfarenhet av mugg hos hästar. Fuktiga, leriga rasthagar och slarvigt tvättade och torkade karleder brukar vara orsaken, och även om hästar hålls på smutsiga bäddar. Och hålls zebror under sådana förhållanden så skulle jag också tänka mig att de drabbas av mugg. Något mindre risk i det vilda, eftersom de oftast finns i torrare miljöer och rör sig över större områden.
Naglar – ett kännetecken för människor och andra primater. Säger det egentligen något om vad vi har utvecklats för att äta, eller vad vi borde äta nu?
Varför har människan naglar i stället för klor? Att varken ha klövar eller klor tyder på en omnivor (allätare). Vilka andra djur har naglar, och vad ger det för indikation om vad människor borde äta?
Vi har har svarat på ungefär samma fråga tidigare. Se här.
– Jessica Abbott
Och, de flesta primater äter mest växter, några är allätare och enstaka äter i huvudsak andra djur, så det är svårt att relatera naglar till dieten.
– Olle Anderbrant
Och det finns väl gott om omnivorer som har antingen klövar (t.ex. grisar) och klor (t.ex. grävling) så det är inte avgörande för omnivori.
Hur är det elefanter och klippdassar, säger man att de har naglar eller? Definitionsfråga.
Den karismatiska ekorren, Sciurus vulgaris, har en bred diet som sträcker sig långt förbi kottar. Men är den verkligen kapabel till att fånga en kyckling?
Vi har fått en kyckling i en inhägnad hönsgård dödad av något. Den var ungefär stor som en koltrast. Det har funnits någon liten glipa i nätet ganska högt upp där en ekorre kan ha kommit in. Större rovdjur eller rovfåglar kan inte ha kommit in. Vi har flera ekorrar på tomten. De andra hönsen, kycklingarna och tuppen låg skrämda inne i redena i hönshuset. Min fråga är nu om det kan ha varit ekorre som dödat kycklingen trots att de främst är växtätare. Kycklingen var biten i halsen/huvudet men i övrigt oskadad. Vi misstänkte eventuellt råtta, men har fällor ute och ingenting i dem. Om det hade varit mink/mård/iller skulle väl övriga höns också varit dödade?
Jag tror inte att ekorren varit framme. De kan ta små fågelungar, men en så stor kyckling, nej, det har jag mycket svårt att tänka mig. En råtta skulle mycket väl kunna ta en kyckling. De är starkt misstänkta för liknande dåd här hemma, och kan (tyvärr) ha en mycket hälsosam respekt för fällor. Ibland lämnar jag en jordnöt, ett par majskorn e. dyl. öppet så att bara råttor och möss kan komma åt det, för att kolla. Och det kan mycket väl finnas råttor trots att fällorna är tomma.
Men det att de andra hönsen var skrämda skulle nog snarast tyda på att det var en mård eller iller som varit framme. Det är ju inte alltid dessa biter ihjäl flera djur. Bett i halsen är också typiskt för dessa. Och de kan ta sig in genom mycket små öppningar. Trist i vilket fall, men antar att glipan är tätad nu.
– Bodil Enoksson
Vesslan borde väl kunna ta en kyckling?
– Allan Rasmusson
Det skulle jag mycket väl kunna tänka mig. Däremot vet jag inte hur skrämda de övriga och framförallt de vuxna hönsen skulle bli av en vessla.
Snok, Natrix natrix, utnyttjar gärna komposthögar för att lägga sina ägg och möjligen för att övervintra. Snokar är dock dåliga på att gräva. Den som gräver i frågeställarens kompost är nog därför snarast en sork eller en mus. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.
I vår kompost har något grävt sig in. Det kommer ut mera jord för varje dag. Kan det vara en snok som gjort sitt vinterbo därinne?
Snokar hör inte till de ormar som är allra skickligast på att gräva, så de övervintrar snarare på platser där de ganska enkelt kan komma in. Det kan givetvis vara (och är inte sällan) i en kompost, där det dessutom ofta är varmt.
Men på din beskrivning låter det som att du ser ett litet hål med en växande jordhög utanför. Det visar att det är ett djur som själv gräver och har förmåga att flytta jorden. Det rör sig därför om något däggdjur. Man brukar kunna se den typen av jordhögar du beskriver vid ingången till smågnagargångar i marken. Min gissning är därför att det är en sork eller liknande som gräver i din kompost. Det hade såklart varit lättare med en bild på det hela, men jag tror att det är tämligen säkert att det inte är en snok är ansvarig.
Bredkantsskinnbaggen Leptoglossus occidentalis är ett stort och imponerande djur som är en ny bekantskap i Sverige. Från början kommer den från Nordamerika, där den kan vara en allvarlig skadegörare på barrträd. I Europa hittades den för första gången i Italien i början av 2000-talet. Sannolikt kom den dit med en virkestransport. Den har sedan tagit Nordeuropa med storm och är här för att stanna.
Är detta en kackerlacka? Den kom krypande i huset igår. Vi bor utanför stan, vid Gislövs Strandmark, med en del växtlighet runt tomten.
Nej, det är inte en kackerlacka, utan den nyetablerade bredkantsskinnbaggen Leptoglossus occidentalis. Den kommer ursprungligen från Nordamerika och har förmodligen tagit sig till Europa med timmertransporter. Arten lever av tallfrön. Den påträffades första gången i landet 2011 och har sedan dess spridit sig snabbt – den har har nu påträffats i de flesta delarna av Götaland och det har även gjorts ett fåtal fynd i Svealand.
– Viktor Nilsson-Örtman
Detta är ingen kackerlacka. Det ser man bland annat på att djuret saknar två stycken ganska långa utskott i bakänden (de kallas för cerci) som alla kackerlackor har, och att ditt djur har en lång sugsnabel i ansiktet. Kackerlackor har bitande mundelar, käkar alltså. Dessutom har kackerlackor långa och trådsmala antenner, aldrig kraftiga och borstiga som på ditt djur.
Vad är då istället detta? Det är faktiskt en skinnbagge i den ganska lilla familj som kallas för bredkantsskinnbaggar (Coreidae). Vi har bara 11 olika arter i Sverige. Just det har djuret är det senaste tillskottet i faunan. Den heter Leptoglossus occidentalis och hittades för första gången i Sverige i Örebro i oktober 2011 och senare i Lund samma år. Det är från början en nordamerikansk art som kommit till Europa med handelsgods. Den hittades för första gången i Italien 1999, och därefter har den snabbt koloniserat Europa. Den är ganska vanlig i södra Sverige nuförtiden, och hittas gärna inomhus (där de tycker om att övervintra) nu på hösten. Djuret lever på frön i tallkottar, och troligtvis i andra barrträd, och har utomlands ställt till med stor skada i trädplantager.
Det är den i särklass största bredkantsskinnbaggen i Sverige. Man känner lätt igen den på de platta skenbenen på bakbenen, och inte minst på det tjusiga, vita, w-teckningen på täckvingarna.
Atlanten är ett av våra världshav. Vart är vattnet varmast, och hur värms det upp? Bilden är tagen av Tiago Fioreze.
Fråga 1: Är vattnet i havet kallast i mitten eller på botten?
Fråga 2: Jag har hört att vattnet värms upp från ytan (p.g.a. solvärme) och botten (p.g.a. jordvärme) till mitten. Stämmer det?
Generellt sett är havets vatten varmast nära ytan och temperaturen sjunker med ökat djup i havet ner till botten. Det finns vad jag förstår ingen effekt av jordvärme, utan det är uppvärmningen av ytvattnet från solvärme som styr. Ur detta resonemang är havets vatten kallast vid botten. Intressant nog har vatten som högst densitet vid 4°C, påverkat av på hur vattenmolekylerna fördelar sig relativt varandra. Därför har havsvatten på större djup ofta en temperatur runt 4°C. Detta innebär också att det finns undantag från att vattnet är kallare vid större djup. Till exempel är ytvattnet i närheten av jordens poler som regel kallare än 4°C och därigenom lättare än vatten som håller 4°C. Havsvatten fryser till is vid strax under 0°C och is flyter ju som bekant uppepå vatten. Härigenom kan ytvattnet kring polerna vara kallare än vatten vid större djup.
Så länge havsvattnet inte är kallare än 4°C är alltså vattnet som varmast vid ytan. Eftersom varmare vatten har lägre densitet än kallare vatten kan vattenmassor komma att skikta sig över djupet, med ett ytligt lager av varmare vatten och ett kallare vatten under. När övergången mellan varmare ytligt och kallare djupare vatten sker över en kort sträcka i djupled kallas det för termoklin. Termokliner kan uppstå på olika djup, men uppstår bara om vattnet är relativt ostört från omrörning från vind eller havsströmmar. I svenska vatten uppstår termokliner i första hand på sommaren, då solinstrålningen värmer upp ytvattnet. När hösten kommer sjunker ytvattnets temperatur och närmar sig därför densiteten för det djupare vattnet, vilket tillsammans med tex höststormar gör att vattenmassorna kan blanda sig.
Vattenpest, Elodea canadensis, är lättodlad om det finns ljus. Kanske kan den fungera i frågeställarens slutna ekosystem? Att odla vattenpest måste dock göras med försiktighet, för det är en invasiv art i den svenska floran. Bilden är tagen av Kristian Peters.
Jag skriver ett gymnasiearbete om ekologi och slutna ekosystem/biosfärer. Jag fyller ett antal glasburkar med vatten och substrat taget från Dalarö kanal och ser hur olika förhållanden(ex. pH) påverkar livet i burkarna.
Jag skulle vilja inkludera växter som klarar sig bra i slutna glasburkar, men är osäker på vilka växter som hade passat bäst. Min lärare föreslog att jag kontaktade någon om ämnet, vilket ledde mig hit. Har ni några förslag på undervattensväxter jag kan inkludera i mitt arbete?
Vattenpest (Elodea canadensis) är lättodlat i ljus, men jag vet inte hur länge det klarar sig i ett slutet system. Släpp dock inte ut den efteråt, för det är en invasiv art.
Om du googlar ”biosphere DIY aquarium” hittar du en hel del Youtube-filmer på ämnet.
Hornlocke, Phalangium opilio, är ett spindeldjur, men inte en spindel! I det här inlägget reder vi ut hur en ska tala om spindeldjur. Bilden är tagen av Didier Descouens.
När man talar om klassen spindeldjur, kan jag då i dagligt tal referera till dessa som spindlar eftersom de alla har 8 ben? Händer det att man slarvigt kan referera till spindeldjuren som spindlarna?
Ett kort svar på din fråga är nej. För gruppen spindlar – Araneae, är en ordning inom klassen spindeldjur – Arachnida. I spindeldjuren ingår flera ordningar, 11 totalt i hela världen och de karaktäriseras bl.a. av att de alla har 8 ben. I Sverige har vi 4 ordningar som ingår i klassen spindeldjur: spindlar (Araneae), lockespindlar (Opiliones), klokrypare (Pseudoscorpiones) och kvalster (Acari).
Så, alla spindlar är spindeldjur men alla spindeldjur är inte spindlar. Alla spindeldjur har 8 ben men för att kunna säga att ett djur är en spindel måste den uppfylla flera andra karaktärer också, t.ex. tvådelad kropp (huvud och mellankropp är sammansmälta), att den har spinnvårtor plus några karaktärer till. Samma gäller de andra ordningarna inom spindeldjuren.
Kommentarer