Humledagsvärmare, Hemaris fuciformis, är en dagaktiv svärmare som gärna besöker nektarrika blommor, t.ex. i trädgårdar. Bilden är tagen av Örjan Pettersson
Jag fick syn på en vacker insekt igår, men kan inte hitta någonstans vad det är.
Din bild visar den vackra fjärilen humledagsvärmare, Hemaris fuciformis. Som namnet antyder är det här en svärmare som är aktiv på dagen, då den besöker många olika typer av nektarrika blommor, gärna i trädgårdar. Den förekommer lokalt i södra Sverige ungefär till mellersta Dalarna, och därefter längs kusten ett stycke längre norrut. Larven lever av skogstry, Lonicera xylosteum (en släkting till kaprifol), i varma skogsbryn, men fjärilen finns inte överallt där skogstry finns.
Sträv kardvädd, Dipsacusstrigosus på S:t Månslyckans koloniområde i Lund. Bilden är tagen av Claes Lawett.
Under en rundvandring med S:t Månslyckans styrelse upptäckte vi denna växt, som vi tror är parkslide, i koloniområdet. Stämmer det? I så fall, vad är bästa sättet att bli av med den?
En av de 63 svenska arterna i familjen fjärilsmyggor (Psychodidae). I Sverige har vi omkring 27 000 olika arter av insekter. Hur bestämmer man dem alla?
Har ni några tips på en behändig bestämningsbok för insekter? Jag skulle vilja ha Norstedts lilla fälthandbok, men den tycks inte gå att få tag på. Har ni andra tips?
Tyvärr är det ofta svårt att få tag på böcker om insekter, eftersom de trycks i liten upplaga.
Vi tycker att Chinery – ’Insekter i Nordeuropa’ är ganska bra och behändig. För ’riktig’ bestämning inomhus är ’Insekter – en fälthandbok’ av Per Douwes m fl väldigt bra. Båda dessa titlar är svåra att finna, eftersom de också är slutsålda.
Det finns en bok som heter ’Insekter i Sverige och Nordeuropa’. Den är ganska ny, och vi har ingen personlig erfarenhet av den. Denna kan du dock hitta begagnad på nätet ganska lätt.
SEFs hemsida har också mycket annan bra information om insekter som hobby.
Jag föreslår att du håller lite koll på olika bokantikvariat på nätet, men också att du börjar med att låna hem några böcker från ett bibliotek, t. ex. Nordstedts och Chinery, så att du kan bekanta dig med dem!
Just allmänna böcker är ofta det svåra. Om du är speciellt intresserad av någon särskild insektsgrupp blir det lättare. Återkom i så fall.
Blåmes, Cyanistes caeruleus, och talgoxe, Parus major är bland de allra vanligaste gästerna vid vinterns fågelbord. Men bör man egentligen mata fåglar på sommaren? Bilden är tagen av The OtherKev.
Jag har lagt många timmar på att försöka få ett konkret och entydigt svar på om det är övervägande positivt eller negativt att fortsätta mata småfåglarna i trädgården nu på försommar/sommar.
Jag hade varit mycket tacksam för svar från någon av er som verkligen vet!
Jag jobbar mycket med hur fågelmatning påverkar småfåglar, men trots det kommer svaret inte att vara helt tydligt, för det finns nämligen inte så mycket gjort på just detta, vare sig på vintern eller på sommaren. Den enda experimentella studien på området är gjord i Storbritannien där de matade talgoxar och blåmesar med jordnötter under häckningssäsongen på våren. Där kunde man påvisa en negativ effekt på häckningsframgången hos de fåglar som blev matade i jämförelse med en ”kontrollgrupp” som inte blev stödmatade. Vad det gäller annan föda vet vi inte vad effekterna är.
Generellt så är näringsvärdena bättre i fåglarnas naturliga föda och så här års finns ju naturlig mat i rikliga mängder, så jag ser ingen fördel för fåglarna att bli matade under vår och sommar. Fördelen är nog mest för människan som matar, dvs. att man får in fler fåglar att titta på i trädgården.
Honungsbi, Apis mellifera, lever i stora samhällen. Väldigt många andra arter av bin i Sverige och världen lever ensamma (solitärt) och påminner inte speci Bilden är tagen av Charlesjsharp.
Vi i klass 1A undrar några saker om bin och undrar om ni kan hjälpa oss med svaren.
1. Varför är de gula och svarta? 2. Dör de om de sticks? 3. Kan bin sticka varandra? 4. Varför finns det bin? 5. Kan bin sticka andra djur eller bara människor?
Ja, det är spännande med bin, och jag ska försöka svara lite på era frågor.
1. Svart och gult är lite av en varningssignal i djurvärlden. Både bin och getingar är ju svarta och gula och kan stickas. Sedan finns det blomflugor som också är gula och svarta, men som inte sticks. Så de låtsas bara vara farliga. Se’n tycker jag kanske att bina lite mer är bruna och gula, men färgerna varierar lite mellan olika raser av tambin.
2. Ja, bin dörr om de sticker t.ex. människor. Gadden fastnar i vår hud. Får man ett bistick och ser gadden, ska man försöka dra ut den så fort som möjligt, för att slippa få in mer gift.
3. Ja, och då dör de inte.
4. En jättesvår fråga. Varför finns det människor eller giraffer eller björkar, kan man ju också undra. Hur som helst så är bin viktiga för att pollinera t.ex. våra fruktträd och så får (tar) vi ju honung från dem.
5. Ja, då bin sticker även andra djur som kommer för nära eller irriterar dem på nå’t annat sätt. Min gamla hund hade blivit stucken och hon gick inte nära dem.
Har ni sett Stora boken om binav Piotr Socha? Det är en trevlig bok som vänder sig till barn.
Gråkråkan, Corvus corone cornix, är en intelligent fågel som uppvisar många olika sinnrika beteenden för att hitta och ta hand om mat. Bilden är tagen av Martin Olsson.
Vi har märkt ett konstigt beteende hos kråkorna omkring vår gård. De släpper ner kadaverdelar, maskar, ben och andra otrevligheter i hästarnas vattenhink. Vi får byta vattnet minst en gång om dagen! Vad ska detta vara bra för?
Det verkar som att kråkor badar mat i vatten för att om möjligt mjuka upp det och för att ge familjen i boet lite extra vatten.
En fundering: kunde man ge kråkorna en egen balja? Kanske med lite grundare vatten så att de lättare kan plocka upp maten. Kanske kan man också försöka se varifrån de kommer/flyger iväg med maten sedan, och sedan sätta detta vatten bekvämare till. Så kanske hästarnas vatten får vara mer i fred.
Huggormen, Vipera berus, kan emellanåt vara tjusigt helsvart. Den kan då vid hastig anblick påminna om en snok, men de små fjällen på huvudet, den trekantiga nosen, och de vertikala pupillerna avslöjar den. Bilden är tagen av Erik Rampell.
Jag hittade denna orm vid sommarstugan i Värmland. Den ser ut som en snok, men den beter sig som en huggorm. Vad är det?
Det är en huggorm, som ibland är svarta precis som på din bild. Att det inte är en snok ser man t.ex. på att huvudet är ganska kantigt och skarpt avsatt, och att det har många små fjäll. Snoken har ett rundare huvud, och fjällplåtarna är större. Tittar du närmare på bilderna ser du också att pupillen är högre än bred, alltså mer vertikal än något annat. Snokar har rund pupill.
Det stora och buskiga sobersandbiet, Andrena cineraria, kan vid hastig anblick påminna lite om en humla. Bilden är tagen av Henric Hallman.
När vi var i vår sommarstuga vid sjön Nedre Glottern i Kolmårdsskogarnai helgen så fick jag se något som såg ut en svart och vit humla. Finns det sådana eller kommer det färg på dom senare?
Vad jag kan se är detta ett sobersandbi, Andrena cineraria, ett av våra solitära bin. Vad jag kan påminna mig har ingen av våra humlor normalt denna kombination av färger. sedan finns alltid möjligheten att det dyker upp individer som avviker, men så tror jag inte är fallet här. Humlornas färg finns från början och de blir med åldern blekta och slitna och kan då ibland se ganska annorlunda ut.
Det är väldigt bra om du skriver var dina observation är gjord, det kan ofta underlätta möjligheten att få svar.
En lövgroda, Hyla arborea, på besöket i växthuset. Bilden är tagen av Nils-Alve Persson.
Vad ska ja göra med den ensamma gröna grodan som är i mitt växthus?
Det ser ju ut som en lövgroda! Var är växthuset? Är det i närheten av Österlen, släpp genast ut den vid en damm, där det finns andra lövgrodor. Det brukar vara ganska lätt att veta var de finns genom att lyssna i skymningen. Lövgrodor låter väldigt mycket.
Kommentarer