Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Silverfisk, kackerlacka, eller vad är det?

En palettstrit (i underfamiljen Idiocerinae) som hör till den stora och brokiga gruppen dvärgstritar med ett 300-tal svenska arter. Stritar lever av att suga växtsaft. Därför har de inga käkar, utan en sugsnabel som ligger platt mot undersidan av kroppen. Hittar man stor och högvälvda djur som har sugsnabel inomhus behöver man inte oroa sig för att det är skadedjur. Bilden är tagen av Olivia.

Jag satt vid köksbordet i morse och såg på håll detta djur i min vita soffa. Eftersom jag en period nu försökt bekämpa silverfiskar flög jag fram och dödande den snabbt, men sedan såg jag att det inte var en silverfisk. Vad är det? Lite smått förskräckt över att det skulle kunna vara en kackerlacka?! Hoppas innerligt i sådana fall att det är en skogskackerlacka som jag förstår inte kräver någon bekämpning. Tack för en rolig blogg!

Det är inte en kackerlacka du har hittat, utan en dvärgstrit, familjen Cicadellidae. Närmare bestämt är det en av våra tre arter i släktet Acericerus.  Jag vågar dock inte säga vilken av dem – de är rätt svåra att skilja varandra och det krävs väldigt bra bilder på ansiktsteckningen med mera.

Dvärgstritarna hör till ordningen halvvingar (Hemiptera) dit även bärfisar, skinnbaggar och bladlöss hör. De lever av att suga växtsaft, i detta fallet från lövträd, framför allt lönn.

Arterna i släkte Acericerus övervintrar som vuxna, så denna individ var säkert bara ute och letade efter en lämplig övervintringsplats.

– Viktor Nilsson-Örtman

 

Vad roligt att du gillar Fråga en Biolog!

Du kan vara lugn – det är ingen kackerlacka du har hittat! Till nästa gång kan det vara bra att titta särskilt i framändan på djuret: kackerlackor har långa och slanka antenner, och ett stort huvud med tydliga käkar. Baktill finns det ett utskott på varje sidan av kroppen. Dessutom är kackerlackor alltid ganska platta djur i genomskärning, aldrig trekantiga som här.

Viktor har redan förklarat att du har hittat en dvärgstrit. Det finns omkring 330 olika arter i Sverige, och precis som Viktor säger är många av de väldigt svåra att bestämma. När jag såg ditt djur fördes mina tankar dock till Idiocerus (med 4 svenska arter) snarare än Acericerus. Båda släktena hör till den underfamilj bland dvärgstritarna som vi brukar kalla för palettstritar (Idiocerinae) med flera väldigt närstående arter och släkten. Som Viktor säger kommer vi inte att nå ända fram utan att undersöka ditt djur i mikroskop!

– Andreas Nord

december 16, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Belysning vid växtodling

Frågeställaren vill odla sensitiva, Mimosa pudica, i ett gymnasiearbete och undrar var man kan hitta lämpliga lampor för ändamålet. På engelska kallas sensitiva för ”Touch me not plant” (rör-mig-inte-växt) eftersom den fäller ihop bladen vid beröring. Bilden är tagen av Augustus Binu.

Vi vill undersöka hur växten Mimosa pudica’s dygnsrytm förskjuts om den befinner sig i olika ljusförhållanden. Två av dessa är just blått ljus och rött ljus. Vi behöver därför ha två separata lampor till detta. Jag har läst att för att växtbelysningen ska fungera på växten måste den lysa med minst 1000 lumen och 1000 lux. Det är väldigt svårt att hitta en billig variant av den ni föreslog. Ni kanske har några tips på var vi ska leta?

Tyvärr inte. LED-växthuslampor är dyra. De vi använder kostar tusenlappar per styck. Dessutom tycker jag 1000 lux låter lite. För dagsljus motsvarar det ca 20 µmol/m2/s fotosyntetiskt aktivt ljus, och vi odlar normalt i minst 100-200. Det finns 100 W LED UFO lampor för ca. 500:- styck, men lägre än så kan du inte komma, och kvaliteten på dessa billiga lampor är svår att gissa.

– Allan Rasmusson

december 16, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem trummar i taket?

Dödsur är ett samlingsnamn på olika slags trägnagare (skalbaggsfamiljen Anobiidae) som bland annat lever i byggnadsvirke. Ibland uppträder de som skadedjur. På bilden visas envisa trägnagaren, Hadrobregmus pertinax, som ibland kan ställa till problem inomhus. Bilden är tagen av Siga.

Jag hör ibland en kort och svag trumvirvel , ca. en halv sekund lång. Ljudet påminner starkt om en hackspetts i tempo, men är såklart i mycket lägre volym. Det kommer i enstaka serier och jag har hört det i taket på både över- och undervåningen. Vad kan det vara?

Jag kände igen denna beskrivning från vad min kollega Martin Stjernman beskrivit för mig. Så jag frågade Martin och han svarade så här:

”Det kan vara så kallade ’dödsur’, det vill säga någon av trägnagarna (envis, skäckig eller strimmig trägnagare). Ljudet uppkommer när skalbaggen ”trummar” med buken mot underlaget.

Dessa lever i fuktigt virke så det kan vara läge att kolla upp om man har en vattenläcka någonstans.”

Här är en video med en ”spelande” bagge:

Andreas Nord har tidigare svarat på en liknande fråga. Den hittar du i vårt frågearkiv, här.

– Åke Lindström

december 15, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråsvart ekorre i Blekinge

Den östliga gråekorren, Sciurus carolinensis, är en kusin till vår inhemska ekorre med rötterna i Nordamerika. Den är numera etablerad på flera håll i Europa, där den utgör ett stort hot mot vår egen ekorre. Var det en östlig gråekorre som frågeställaren såg i Blekinge i november 2020? Bilden är tagen av Birdphotos.com.

Jag bor i Jämjö som ligger i östra Blekinge. En dag när jag var ute och gick fick jag se en gråsvart ekorre, inte en röd som jag är van vid. Jag tyckte att den var lite större än vanligt, men annars var den lik de röda med fluffig svans. Vad kan det vara för art?

Det är alltid svårt att identifiera djur bara baserat på beskrivningar, så du får se svaret som vägledande och inte absoluta sanningar. Vår inhemska ekorre (Sciurus vulgaris) har en ganska variabel färgteckning och kan ha mycket grått insprängt i den annars röda pälsen. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att djuret på din beskrivning påminner en hel del om östlig gråekorre, Sciurus carolinensis, som är gråsvart och en hel del större än vår vanliga ekorre. Den uppehåller sig också på marken i större utsträckning än vår egen ekorre gör.

Den östliga gråekorren förekommer naturligt i östra Nordamerika, men har förts in på många platser i världen särskilt genom handel med sällskapsdjur. I Storbritannien har den blivit väldigt vanlig och på många håll i princip trängt undan den inhemska europeiska ekorren. Dels är den stor och mycket konkurrenskraftig, och dels kan den överföra virus som den själv är immun mot till den inhemska ekorren. Man är rädd för att den östliga gråekorren kan bli invasiv i hela EU, vilket hade varit mycket olyckligt för vår egen ekorre och många andra smådjur. Såvitt jag vet är den inte tidigare observerad i Sverige, men det är möjligt att den finns i djurparker eller kanske privat.

Som sagt, utan bild går det inte att säga vad du har sett. Men om du letar bilder på nätet tror jag nog att du får en bra känsla för om du har sett en gråare variant av vår egen ekorre eller en östlig gråekorre. Om du kommer fram till att det senare är mer sannolikt bör du rapportera ditt fynd på Artportalen, och nog också göra Länsstyrelsen och/eller Naturvårdsverket uppmärksamma på fyndet.

Du kan läsa mer om den östliga gråekorren på Naturvårdsverkets webb här, och på Artdatabankens webb här.

Svenska Jägareförbundet har av Naturvårdsverket fått i uppdrag att kontrollera eventuella främmande ekorrar i landet. Hör därför gärna av dig med uppgifter om tid och plats för din observation (och foto om det finns) på: tipsaframmandearter@jagareforbundet.se.

– Andreas Nord

december 15, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fågelsång i höstmörkret

Tornfalken, Falco tinnunculus, är vanlig nära människor. Under 2020 har den häckat särskilt tätortsnära eftersom det varit god tillgång på gnagare i södra Sverige. Är det en tornfalk som låter i natten på Bjärehalvön i Skåne? Bilden är tagen av Andreas Trepte.

Under höstens mörka timmar har detta ljud hörts på vår tomt på Bjärehalvön i Skåne. Det är en naturtomt med bokskog, hästhagar, och lite alkärrskog. Det finns sedan flera år ett stort duvhöksbo i grannens skog, men duvhökarnas läte brukar inte låta så här och de är tysta på natten. Det finns även kattugglor här. Går det att höra vad det är?

Tornfalk i natten på en naturtomt på Bjärehalvön. Ljudet är inspelat av Lotta Ahlin.

Jag är tämligen säker på att detta är tornfalk, Falco tinnunculus. Tiggande ungar (det släpiga rullande gnället) och eventuellt en vuxen fågel därtill (ki-ki-ki). Nu har jag inte originalmailet här, så har glömt var inspelningen gjordes, men det var gott om tätortsnära häckningar av tornfalk under 2020 i södra Sverige. Detta p.g.a. den goda gnagartillgången. Detta i sin tur på grund av den goda bokollonskörden 2019. Detta i sin tur beroende på den mycket varma sommaren 2018.

– Åke Lindström

”Hur kan du vara så säker på att det är tornfalk vi hör?”

”Jo, men det var ju så varmt 2018!”

Klockrent!

– Jörgen Ripa

Ibland är inte ekologi vare sig svårare eller vackrare än så!

– Åke Lindström

december 14, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur ser mossornas livscykel ut?

Ett exempel på livscykeln hos en mossa. Här måste dock några detaljer till för att den ska bli komplett. Fråga en Biolog reder ut begreppen! Bilden är tagen av Johanna Olson.

Ser mossornas livscykel ut ungefär som på den bifogade bilden? Är den lika för alla mossor? 

Jo, figuren är i stor sett korrekt, men inte fullständig.

Till vänster i bilden finns ritat ett honorgan (arkegon). Honorganet är format som en vas med en öppning längst upp, med en kanal genom den smala övre delen (halsen) som leder ner till äggcellen som är utritad i mitten av honorganet. 

Vad som saknas i bilden är hanorgan (anteridier) som brukar beskrivas som klubbformat, smalare mot basen. Hanorganen producerar rörliga hanceller (spermier) som simmar med hjälp av två flageller från hanorganet till honorganet och ner genom halsen på honorganet för att kunna befrukta äggcellen. Både hanorgan  och honorgan är mikroskopiskt små och sitter gömda på de synliga mossskotten. För att befruktning ska kunna ske måste det finnas en hinna av vatten som hancellerna kan simma i. I vissa fall sitter han- och honorgan på samma mossplanta, i andra fall sitter de på andra plantor. Efter befruktningen utvecklas äggcellen till en sporkapsel som sitter fast på honplantan, vilket är tydligt utritat i figuren.

Livscykeln är i princip likartad för alla mossgrupper, men mindre detaljer skiljer.

– Nils Cronberg, gästexpert

december 11, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Salta växter?

Växter påverkas av salthalten där de växer, men vissa arter är väldigt salttoleranta. Quinoa (Chenopodium quinoa), som vi ofta har på middagsbordet, är ett exempel på en växt som är väldigt hög tolerans för höga salthalter. Bilden är tagen av Michael Herrman.

Jag håller på att göra mitt gymnasiearbete och jag tänker undersöka hur växter påverkas av salt. Jag vill alltså odla en växt och vattna det med olika saltkoncentrationer. Men jag vet inte vilken växt jag ska välja för att odla. Därför vill jag fråga er om tips på en saltkänslig växt som även växer snabbt.

Ett mycket bra förslag på projekt! Jag skulle föreslå att du tittar på hur frön kan gro i olika salthalter, snarare än att du tittar på hur mer eller mindre fullvuxna växter klarar bevattning med salt. Då kan du göra fler experiment efter varandra eftersom det bara tar en vecka innan det händer något med fröet och det börjar gro. Du kan också analysera flera ”individer” och fler saltkoncentrationer, vilket gör att du kan räkna statistiskt på dina experiment och aktivera även läraren i matematik.

Nu när det börjar bli vinter kan du köpa fågelfrön i de flesta matvaruaffärer (sådana frön som man matar fåglarna med utomhus). Köp en påse med blandade frön så får du flera olika sorters växter att experimentera med och du kan se om de har olika salttolerans. Påsarna brukar innehålla solrosfrön, hampfrön, havre, korn och vete.

Salttolerans är faktiskt ett väldigt hett forskningsområde, då det är ett ökande problem i världen, och det är många forskare som jobbar med detta. Torktolerans är ett liknande forskningsområde som också är hett.

Lycka till!

– Mats Hansson

Som komplement till Mats skulle jag vilja tillägga att rädisa och gurka är lättodlade växter som är känsliga för salt. Rädisa används ofta för denna typ av tester, den gror dessutom mycket fort.

– Håkan Wallander

Vill du ha en extremt salttolerant växt att komplettera med så ta med lite quinoafrön. De tål mycket mer salt än de flesta växter; flera hundra millimolar.

– Allan Rasmusson

december 11, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråter djur när de blir ledsna?

Vi människor visar ofta våra känslor genom att gråta. Djur visar också känslor som ilska och frustration på olika sätt, men framförallt genom olika beteenden. Gråta kan de också, men det är mest för att hålla ögat fuktigt.

Gråter djur? Rådjurskid kan ju låta som om de gråter. Gör de det med tårar också? Är det något annat djur som gråter tårar?

Djur kan gråta på så sätt att de har tårkanaler som utsöndrar vätska. Men till skillnad från oss människor så finns det inga riktigt tydliga bevis för att djur gråter för att visa sina känslor (sorg, smärta, o.s.v.). De använder istället vätskan från tårkanalen för att smörja upp hornhinnan så att ögonen inte torkar ut. Men djur kan ju såklart visa sorg, smärta, ångest, frustration och andra känslor som vi brukar förknippa med gråt på andra sätt, t.ex. genom olika läten och olika typer av beteenden.

– Andreas Nord

december 10, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var kan en läsa om tusenfotingar?

Den bruna stenkryparen, Lithobius forficatus, är en av de knappt 100 tusenfotingarna som finns i Sverige. Det är ett glupskt rovdjur som är vanligt i stora delar av landet. Om denna, och andra, tusenfotingar kan man läsa i Artdatabankens webbresurser eller i det praktfulla bokverket ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. Bilden är tagen av Aleksandrs Balodis.

Vi har fått i uppgift att titta närmare på småkryp och valde då den bruna stenkryparen. Vi har hittat väldigt lite information om den här arten. Kan ni ge oss några tips?

Det bästa ni kan göra för att hitta information om bruna stenkryparen är nog att titta i den del av Nationalnyckeln som behandlar just mångfotingar.
Se här

Ert lokala bibliotek kan säkert hjälpa er att få fram boken!

– Andreas Nord

Samma information finns också lättillgänglig som Artfakta från Artdatabanken. Artdatabanken är en organisation som försöker förmedla information om alla Sveriges växter och djur! Här kan ni läsa mer.

– Nils Cronberg, gästexpert

december 9, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur spinner spindlar nät i luften?

Spindlar är sinnrika djur. Genom att släppa ut en tråd från spinnvårtorna rakt ut i luften kan de överbrygga stora avstånd och till och med flyga.

Hur gör spindlar för att spinna en tråd horisontellt över ett stort avstånd där de inte kan mellanlanda?

Jag skulle tro att de spinner en tråd som de släpper ut från spinnvårtorna och som förs iväg med luften. Om spindeln är liten följer den också med och transporteras med s.k. ”ballooning”. Större spindlar tror jag kan sitta kvar och hoppas på att spinntråden fastnar/landar på ett fast underlag och sedan kan de klättra över. Många spindlar använder sin tråd som säkerhetslinor när de klättrar på ytor där de inte känner sig helt säkra på att de kan hålla sig kvar.

– Ellen Sandström

Här är  fantastisk film på hur spindlar kan överbrygga 25 m(!):

– Jörgen Ripa

december 9, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg