Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Jag har tagit sticklingar av min Begonia ’Irene Nuss’ och dessa har nu fått konstiga vita knottror på stjälkarna. Är det något fel på plantorna? Måste jag slänga dem?
Nej, du ska inte slänga dem, det är inget fel på dem. Tvärtom, från de vita knottrorna (kallusvävnad) bildas rötter.
– Sofie Olofsson
Är det sjöhjortron jag hittade i Tingstäde träsk på Gotland?
Jo, det är med stor sannolikhet sjöhjortron du har fotograferat, även om det ser brunare ut än vad de brukar göra (normalt är sjöhjortron ganska gröna). Kanske är det ljuset, eller kanske kolonin inte är vid full vigör. Sjöhjortron är en koloni av fotosyntetiserande cyanobakterier av släktet Nostoc, som kan påträfffas i många typer av sötvatten.
– Anders Nilsson
Hur vet vi att vi ser samma färger? Kan det vara så att det jag ser som grönt ser du som rött? Såhär; alla vet att gräset är grönt. Men hur vet jag att du och jag ser det som samma färg? Tänk om du ser det som min röda färg. Då blir ju skogen röd för dig, gräset rött och trafikljuset längst ner (som ju är grönt) ser du som rött! MEN eftersom du lärt dig att skogen är grön, gräset är grönt och trafikljuset längst ner är grönt, så har du ju också lärt dig att det du ser som rött kallas grönt! Du kör alltså mot ljuset längst ner, ser det som rött (som jag ser som rött!) men har lärt dig att den färgen kallas grön och allt funkar perfekt. Kan det vara så, att vi ser världen i helt olika färger men TROR att vi ser den i samma färger?
Du har helt rätt i att vi inte kan veta med säkerhet hur någon annan än man själv uppfattar färger. I princip skulle det kunna vara som du säger att olika människor har olika inre upplevelse av färger, men eftersom vi ändå skulle vara överens om vad vi kallar färgerna i vår omgivning så kan vi aldrig veta om upplevelsen skiljer. Det är dock inte speciellt troligt att det förekommer stora skillnader som att t.ex. rött och grönt uppfattas tvärt om hos vissa personer. Om det hade funnits en sådan variation skulle man förvänta sig att vissa individer får dåligt färgseende eftersom hamnar någonstans mitt emellan och upplever båda färgerna likadant, och så är det inte. Den vanliga typen av färgblindhet har andra orsaker som man känner till väl. Alltså kan man dra slutsatsen att vår upplevelse av färger förmodligen inte skiljer sig radikalt mellan olika individer.
– Dan E. Nilsson, gästexpert
Hur intelligent är en flamingo jämfört med en korp? Är papegojor och korpar lika intelligenta? Har intelligenta fåglar större hjärna?
Det är ganska svårt att säga vad intelligens är. Men ofta tänker vi på att ett djur är snabb på att lära sig många olika saker och att det kan komma på nya saker. Det gör att sådana djur kan klara sig i väldigt många olika miljöer. Korpar tillhör de mest intelligenta djuren och är betydligt mer spridda i olika miljöer än flamingos, vilka är mer specialiserade på att leva i en ganska speciell miljö. Det syns också i att korpen har mycket större hjärna.
Det finns väldigt många olika papegojor, men en del har visat sig ganska lika kråkfåglar i sin intelligens. Det gäller t.ex. gråjako (Psittacus erithacus) och en del andra större arter.
Vi brukar normalt anse att fåglar som är mer intelligenta har större hjärnor än andra, mindre intelligenta fåglar. Men inte bara det, utan de har också fler celler i hjärnan på lika stor volym som de som inte är lika intelligenta. T. ex. har en korp dubbelt så många hjärnceller per volym av hjärnan som en struts (alltså om du tar ut en exakt en lika stor del av hjärnan från båda så har korpen i samma del dubbelt så många hjärnceller). En korp har fyra gånger så många hjärnceller per volym som ett däggdjur, men faktiskt så har strutsen dubbelt så många som ett däggdjur.
– Mathias Osvath, gästexpert
Denna insekt kom krypande i soffan nu på kvällen. Den var runt 10-15 mm lång. Det är nollgradigt och blötsnö ute. Kan ha kommit in med veden? Den levde när vi släppte ut den igen, även om den tyvärr hade förlorat ett bakben. Den flög inte utan kröp. Vi tror inte att den hade vingar. I så fall var de mycket små och tunna. Vad tror ni att det kan vara?
Av vad jag kan se från bilderna är det här långhorningen Clytus arietis, som på svenska heter lövgetingbock. Den är ganska allmän i södra Sverige, där larven utvecklas i många olika lövträd. I bland annat Danmark har man också hittat larven i en- och granved. Normalt sett dyker lövgetingbocken upp i omkring maj när det börjar bli varmt. Då kan man hitta den krypande på trädstammar eller, lättare, i olika flockblomstriga växter som hundkex och kirskål.
Det har djuret har alldeles säkert följt med veden och vaknat till när det kom in i stugvärmen. Lövgetingbocken har förresten väl fungerande flygvingar, men de ligger gömda bakom de i svart och gult tjusigt tecknade täckvingarna. När ni nu släppt ut den tror jag att sannolikheten är hög att den hittar en annan plats att övervintra tills vårvärmen kommer.
– Andreas Nord
Jag är ny på dahlior och tror att jag råkat dela de i för små bitar. Jag fick en klump på 20×20 cm av grannen och när jag tog upp de i höstas delade jag de nog för friskt; i princip som en potatis med försök till skaft upp på varje. De flesta är stora som en enda normal potatis. Jag försökte få med ögon, och har sett minst 1 öga på åtminstone två tredjedelar av dem. Men de andra bitarna ( stora och formade som en potatis), kan de vakna till liv eller är de förstörda för att de kanske saknar öga? Om de inte har ögon kommer de dö då eller kan de tänkas komma nästa år? Hur bör jag hantera de utan ögon fram till nästa år? Och gällande de med ögon, eftersom det inte är en hög med klumpar utan enskilda knölar, kan jag göra nåt särskilt för att de ska må bra och orka åtminstone växa och få större knölar så de kanske kan blomma nästa år?
Jag tycker att du ska behandla alla dina ”potatis-dahlior” likadant: sätt de i mullrik, näringsrik (gärna kogödsel) och fuktig jord på en solig plats när risken för frost är över, vi sätter ner dem i början av maj här i Lund. Sätt dem relativt grunt, ca 10 cm ner. Sedan är det bara att vänta och se vad som händer. Håll lite koll så att det inte blir torrt, särskilt under högsommaren. Du kan även ge dem extra näring några gånger, men inte efter augusti.
Dahlior är tåliga så jag tror att du har stor chans att få dem att växa till sig och så småningom att blomma. Lycka till!
– Sofie Olofsson
Jag har läst på lite om duvor och deras häckningstider och som de flesta fåglar lägger de ägg under våren när solen och värmen kommer. Jag har ett duvpar ute på logen i stallet och deras ungar är nu stora och flyger runt här på gårdsplanen och vi är i början av mars idag. Nu i februari var det ju flera veckor med temperaturer under -10 grader och vi hade mycket snö också för att vara i norra Skåne.
Hur vanligt är det att duvor får ungar mitt i vintern och hur har de kunnat föda ungarna? Jag fodrar ju fåglarna här med fröer och talgbollar, men äter små fågelungar sånt? Det har varit roligt att följa den lilla familjen, de fick 2 ungar, men så kallt som det var förra månaden så tyckte jag nästan synd om dem.
Emedan de flesta av våra fåglar har mycket bestämda och ofta korta perioder på året då de lägger ägg och föder upp sina ungar, företrädelsevis april-juli, finns det några få arter som verkar kunna häcka nästan året runt. En sådan art är ringduvan, som jag misstänker att det rör sig om hos er. Jag har själv sett bon, ägg och nyutflugna ungar åtminstone under perioden mars-november. Att era duvor verkar ha lagt ägg ännu mer extremt mitt vintern beror möjligen på att de verkar ha häckat inomhus där rimligen mikroklimatet är lite mer gynnsamt. Men jag skulle inte bli förvånad om det finns många fler exempel på duvor som häckar mitt i vintern.
Hur lyckas de då hitta mat till sina ungar? Duvor är lite speciella då de föder sina ungar med ”duvmjölk”, eller ”krävmjölk”, som är ungefär vad det låter. En rinnande födokälla som föräldrarna ”förädlat” i sin kräva från den mat de lyckats hitta. Eftersom föräldrarna uppenbarligen lyckas hitta mat och hålla sig själva vid liv under hela året är inte steget så långt att de även kan hitta tillräckligt med mat även för sina ungar. Duvor äter gärna frön av olika slag och just frön kan det ju finnas mycket gott om på sina ställen även på vintern. Som till exempel vid ert fågelbord.
Andra arter som man också kan finna bon av ”mitt i vintern” är till exempel kattugglan och våra korsnäbbar. Kattugglan äter gnagare och det kan det finnas gott om även på vintern. Korsnäbbarna äter frön från våra barrträd och sådana kan det finnas extra gott om på senvintern. Vad gäller de arter som enbart eller nästan uteslutande föder upp sina ungar på insekter, vilket är majoriteten av alla våra småfåglar, är dock häckning mitt i vintern mer eller mindre otänkbart.
– Åke Lindström
Denna gnagare fångade jag efter många försök på vinden. Den utlöste och åt upp betet ur tre olika sorters fällor minst 8 gånger. Jag är djupt imponerad av dess smidighet, tur och ev. intelligens, och förstår inte alls hur den lyckades. Nu undrar jag dock om det är en råtta eller en större skogsmus jag har fångat. Kan ni hjälpa mig att reda ut saken?
Det ser inte ut som en råtta, mer som en skogsmus, på grund av färgskillnaden mellan buk och rygg. Det är svårt att säga om det är en större skogsmus utifrån bilden, men jag gissar att du har rätt med utgångspunkt från den klart vita buken.
– Lars Lundquist
Abborrens ganska vassa fenstrålar kan orsaka rejäla stick och, med otur, smärre infektioner om inte såret rengörs. Kanske är det detta som lett till att taggarna uppfattats som giftiga, vilket de inte är. Själv har jag inte ens hört talas om att abborrtaggarna skulle vara giftiga, men jag har vid flertalet tillfällen fått småsår på händerna vid hantering av abborre. Taggarna undviks alltså med fördel vid hanteringen! Den del av abborren jag menar kan orsaka störst skada på händer vid oförsiktig hantering är gällockets bakre del, som avslutas med en mycket vass kant som kan ge skärsår. Inte heller denna är giftig.
– Anders Nilsson
Kan en öka odlingen och produktionen av grödor med hjälp av GMO?
Intressant fråga!
GMO odlas på en areal i världen motsvarande mer än fyra gånger hela Sveriges yta (200 miljoner hektar), och det är nästan bara skördeökande karaktärer det handlar om. Anledningen är just högre skördar (genom att bekämpa skador från ogräs och insekter) och vinst för de cirka 17 miljoner lantbrukare som odlar GMO. Sedan finns det många GMO-växter som tagits fram av andra anledningar också, t. ex. blomfärg, vaccinproduktion, etc., men de odlas inte på lika stora arealer.
Nedan har ni en några länkar där ni kan titta vidare.
– Allan Rasmusson
Engelska Wikipedia om t.ex. :
Gentekniknämnden (Statlig myndighet)
International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications; en organisation för införande av GMO-växter i utvecklingsländer.
Populärvetenskapligt (framförallt nyheter i förenklad form)
(använd sökfunktionen med t.ex. ”Genetically Modified Plant”)
Kommentarer