Jag hittade denna ormbunke vid en kamrats torp beläget vid Timmersdala i skogen invid Sparresäter i Västergötland. Vad kan det vara för något?
Det är örnbräken, Pteridium aquilinum.
– Torbjörn Tyler
Vilken ormbunke i Västergötland?
Vad är det för spindlar jag har hittat?
Korsspindel, Araneus diadematus, eller någon av arterna däromkring. Bilden är tagen av Sven A. Larsson. 
Större husspindel, Eratigena atrica. Bilden är tagen av Sven A. Larsson.
Kan ni hjälpa mig att reda ut vad det är för spindlar jag har fotograferat?
Den första spindeln (som sitter på en husvägg) är en större husspindel – Eratigena atrica – och den andra är troligtvis en korsspindel – Araneus diadematus – eller något närbesläktat. Det är lite svårt att spika arten då man bara ser undersidan på den.
– Ellen Sandström
Ett hus fullt med snurrande spindlar
Jag har i min bostad i ett lantligt och ganska ruffigt hus utanför Halmstad ett bestånd av spindlar eller lockespindlar av en och samma art. Såsom djuret hänger på bilden är avståndet mellan benens spetsar kanske 4 cm. Djuren spinner nät (osynliga för mig med min gammalmanssyn) i hörnor och skrymslen och vaktar dem hängande som bilden visar. Ytterst sällan lyckas de fånga någonting, men beståndet fortlever, till trots för ett visst mått av regelbunden städning. Karakteristiskt för djuren att de reagerar på störning inte i första hand genom att fly utan genom att försätta sig i en häftig rotation i vågplanet, väl för att förvirra en angripare.
Kan ni med ledning av detta och bilden säga mig vad djuret heter och något litet om dess biologi?
Bilden visar större dallerspindeln, Pholcus phalangoides. Det är en art som kommit till Sverige på senare år. Från början har de bott i grottor, och därför gillar de litet fuktiga och mörka platser. Beteende som du så målande beskriver har gett spindeln dess svenska namn.
Vi har skrivit mer om större dallerspindlar här.
– Andreas Nord
Lite speciell bålgeting
I dag råkade jag se en bålgeting jag tyckte såg lite speciellt ut. Jag försökte ta bilder men de blev inte så bra. Jag kunde inte fånga den med bara händer och ville inte heller störa den. Getingen var åtminstone 4 cm lång. Jag har sett bålgetingar varje sommar men just denna såg lite konstigt ut. Vet ni vad det är?
Det är en vanlig bålgeting, men med tanke på den väldiga storleken är känslan att det bör vara en drottning.
– Andreas Nord
Korstecknad skalbagge – men vilken?
Kan ni se vad det här är för insekt?
Du har fotograferat en skalbagge i familjen knäppare (Elateridae), av vilka vi har 86 olika i Sverige. Ditt djur saknar svenskt namn, men heter ”på vetenskap” Selatosomus cruciatus. Det är en ganska allmän, om än lokal, skalbagge som utvecklas på olika gräs och örter på öppna och gärna lite fuktiga marker. Den finns framförallt i Götaland men också i Svealand. Den når södra Norrland, men allra längst i norr finns den inte.
– Andreas Nord
Vem piper i natten?
En vanlig tisdag i början av maj, kl. 02.53 hörde jag läten som går i stötar om 1-2-3, alltså pip-pip-pip. Det var ett väldigt ljust läte. Har ni någon idé om vad det kan vara tro?
Nej, det här är för svårt. Kanske kan det vara tiggande uggleungar? Det hade varit värdefullt att få veta något om plats i Sverige, samt natur runtomkring.
– Åke Lindström
Vilken salamander har vi hittat?
Min granne har hittat den här salamandern. Nu undrar grannen om det är det en vanlig eller en fridlyst salamander.
Det är en större vattensalamander, Triturus cristatus. Det är den något ovanligare av våra två salamanderarter, och var tidigare (2000) upptagen på rödlistan som Nära Hotad. Sedan 2005 är den dock inte längre rödlistad, vilket nog framförallt handlar om att man fått en bättre uppfattning av artens utbredning och att man idag mer konsekvent använder kvantitativa kriterier när man gör rödlistningsbedömningar, snarare än att arten har blivit vanligare.
Båda våra salamanderarter, större och mindre vattensalamander, är fridlysta. Det gäller för alla Sveriges grod- och kräldjur.
– Viktor Nilsson-Örtman
Varför räknas inte maskrosor som invasiva växter?
Varför klassas inte maskrosen som invasiv växt? Den tar ju över fullständigt överallt om den bara får chansen.
Endast arter som inte förekommer naturligt i landet kan klassas som invasiva främmande arter och maskrosor hör definitivt till vår naturliga flora. Dessutom är ”maskros” inte en enda art utan det finns nästan 500 olika maskrosarter i landet och många av dem är snarare utrotningshotade än invasiva (särskilt de som är knutna till naturbetesmarker och kalkrika kärr).
– Torbjörn Tyler
Glad sommar!
Kära följare,
Nu tar Fråga en Biolog sommarlov, med begränsat antal poster per vecka och längre svarstid än vanligt. Vi är tillbaka i full skala i slutet av augusti. Men det går precis lika bra som vanligt att skicka in frågor och bilder via bloggen, e-post eller Facebook och Twitter.
Vi önskar er alla en skön och rofylld sommar, med hälsning från,
Expertpanelen
Varför följer fåglarna efter min robotgräsklippare?
Kaja, Corvus monedula. Bilden är tagen av Bengt Nyman. 
Koltrast, Turdus merula. Bilden är tagen av Malene Thyssen.
Jag har använt mig av självgående robotgräsklippare under de senaste åtta åren. Jag har observerat att det lokala djurlivet, framförallt fåglar, accepterar roboten väldigt fort och även verkar uppskatta att springa i dess närhet, helst precis bakom den. I början trodde jag bara de var nyfikna, men beteendet har varit ganska konstant under alla år bortsett från under ett par dagar när jag bytte modell på gräsklipparen (ny form och färg).
Jag är lite nyfiken på vad fåglarna får ut av detta. Mina egna teorier är att gräsklipparbladet ”virvlar upp” små insekter och kryp ur gräset, och att fåglarna med tiden lärt sig detta. Eller är det så att det kortklippta gräset helt enkelt gör det lättare att se och hitta mat? Eller kanske misstar de roboten för någon annan djurart, som fåglar normalt sett följer efter på detta sättet i naturen?
Oftast är det enstaka fåglar men vissa tillfällen har jag sett stora flockar. Det är många typer av fåglar, från småfåglar till större koltrastar och kajor. Har ni någon tanke kring detta?
Jag tycker att du har tänkt helt rätt och jag tror själv mest på första förslaget, att det är mat i form av insekter som ”virvlar” upp. På så sätt liknar beteendet som måsar, storkar och glador har när de följer bondens plog eller slåttermaskin för att hitta mask respektive insekter och fågelungar som blottas när jorden plöjs och gräset slås. Däremot tror jag inte de misstar roboten för en ko, det är nog snarare så att de vid något tillfälle upptäcker att det finns mat att hitta runt roboten.
Det finns gott om exempel i naturen på fåglar som följer större djur på motsvarande sätt. Till exempel kohägrar (söderut i Europa, Afrika) och gulärlor (Sverige) som följer betande kor och utnyttjar att dessa stöter upp insekter och annat ifrån gräset.
– Åke Lindström
Kommentarer