En hona av långhorningen randig skulderbock, Oxymirus cursor. Hanen är något slankare och saknar de tjusiga rödbruna längsränderna. Randiga skulderbocken finns i hela landet och utvecklas framförallt i barrträd, men nyttjar ibland även vissa lövträd. Bilden är tagen av Eric Gottlieb.
Vad är det här ? Den flög på mig på mitt lantställe utanför Gnesta, Sörmland, idag 31/5 2021.
Det är en skalbagge i familjen långhorningar, av vilka vi i Sverige har drygt 100 (111) olika arter. Ditt djur är en hona av den långhorning som på svenska heter randig skulderbock och på vetenskap Oxymirus cursor. Hanen är litet slankare byggd i bakänden och saknar de tjusiga rödbruna längsränderna. Randiga skulderbocken finns över hela Sverige och utvecklas dels i barrträd (gran och tall) och dels i vissa lövträd (björk och ek).
Grävlingen, Meles meles, är ett hemlighetsfullt men vanligt djur i människans närhet. En karismatisk kamrat med oförtjänt dåligt rykte som gärna besöker trädgårdar i jakt på föda nattetid. Bilden är tagen av BadgerHero.
Frågeställaren hittade den här spillningshögen i trädgården i Dalarna. Fråga en Biolog tror att en grävling kan vara den skyldige. Bilden är tagen av Eva Davey.
Jag tog dessa bilder i morse, 23/5-21, vid Rusgården i Dalarna. Gården ligger vid sjön Björkljustern i Säters kommun. Jag undrar om i kan svara på från vilket djur spillningen kommer?
Det är svårt att avgöra säkert från bilden tycker jag, men taget i beaktande den ringa storleken, ganska lösa konsistensen och tydliga inslaget av insekter (skogstordyvlar, de blåglänsande fragmenten) skulle en kanske kunna gissa på grävling.
En koltrasthona, Turdus merula, ligger på ägg på frågeställarens balkong. I boet finns det sannolikt loppor som lever av blod från ungar och föräldrar. Fågelloppor kan förvisso bita människor, men det finns ingen risk att drabbas om en inte rotar runt i fågelboet. Fågelloppor kan heller inte överleva på människoblod, så det är ett snabbt övergående problem. Bilden är tagen av Eva Franzén.
En koltrast har byggt bo i en väggprydnad på vår balkong. Den stör inte oss och vi vill ej störa den. Har dock hört att loppor från boet kan komma in i lägenheten. Om så är fallet, är det något att oroa sig för? De kan väl inte leva av/på oss?
Att det kommer finnas loppor i boet är nästan säkert, men det är mycket osannolikt att de kommer att ta sig in i lägenheten med mindre än att ni faktiskt hanterar boet. Lopporna behöver fågelblod för att överleva och kunna reproducera sig och därför ger de sig inte gärna ut på strövtåg eftersom det är mer sannolikt att de träffar på en fågel genom att stanna antingen i boet eller i fågelns fjäderdräkt. Fågelloppor biter gärna människor när de får möjlighet. De kan inte leva på oss men det hindrar dem inte att bita och ge upphov till kliande bett. Utöver att det ger ett visst obehag är det inte farligt och jag skulle bli mycket förvånad om ni hittade några loppor inne i lägenheten. Vill ni avlägsna boet efter häckningen hade jag dock väntat till i vinter när eventuella kvarvarande loppor är nedkylda och slöa. Då är risken mindre att de hoppar över på er.
– Andreas Nord
Nej, det är riktigt, de gör ingen skada på människor. De kan bitas och vi får ett litet utslag, men de kan inte överleva på människoblod.
Spillning från en igelkott, Erinaceus europaeus. Det var förr ett vanligt trädgårdsdjur, men nu minskar den starkt i hela Sverige i takt med att dess livsmiljöer försvinner. Robotgräsklippare och biltrafik slår också hårt mot igelkottarna. Bilden skickades in av Karin Lefvert.
Vi har dylik spillning på vår gräsmatta när vi kommer ut på morgonen. Det är 4-5 cm långa svarta strängar och tjockleken är ungefär som ett vuxet lillfinger. Vilket djur har dylik spillning?
När jag ser den här bilden förs mina tankar till spillning från en igelkott.
Någon av bastborrarna (en slags barkborre) i släktet Hylastes. Vi har 6 olika arter i landet. Bilden är Lasse Odens Hedman.
Vad är det för små skalbaggar som svärmar i solskenet? Jag bor i ett timmerhus så blir lite orolig att det ska vara någon träätande skalbagge som svärmar. Jag har en nybyggd veranda så kanske det är det som lockat dit dem?
Bilden visar någon av bastborrarna i släktet Hylastes, av vilka vi har 6 bofasta arter i Sverige. Det är en slags barkborre, som nu (liksom alla barkborrar) anses höra till den stora skalbaggsfamiljen vivlar (Curculionidae).
Jag kan inte avgöra vilken art det är baserat på bilderna, men en gissning om ni byggt med furu är svarta tallbastborren, Hylastes brunneus, som är vanlig på tall i hela landet. Djuret har sannolikt lockats till er av doften från byggnadsvirket, men det är inga skadegörare i barkat virke så ni behöver inte oroa er.
Någon art i släktet vinbär (Ribes). Bilden är tagen av Sören Fogdenius.
Morgonstjärna, Ornithogalum umbellatum. Bilden är tagen av Sören Fogdenius.
Ett vinbär och en morgonstjärna i frågeställarens trädgård i Östergötland.
Jag bifogar bilder på en buske och en blomma som letat sig fram när häcken klipptes. Bilderna är tagna i Tegneby Älvestad i Östergötlands län. Kan ni avgöra vad det är för något?
Busken är ett vinbär av något slag (Ribes sp.) och blomman är en morgonstjärna (Ornithogalum umbellatum)
Rödstjärten, Phoenicurus phoenicurus, är en enastående vacker fågel som gärna häckar i människans närhet, t.ex. i fågelholkar i trädgårdar. Men precis som många andra småfåglar lever rödstjärten ett hårt liv och det är inte alltid som ungarna överlever. Det är en del av naturens gång. På bilden ser vi en rödstjärtshane. Honan är ljusbrun och bättre kamouflerad, men den röda stjärten har hon ändå! Bilden är tagen av Åsa Berndtsson.
Förra året häckade ett rödstjärtspar i en holk som är uppsatt i ett buskage i min trädgård. Då förlöpte allt väl. När jag såg dem så flög de in till holken i flera steg, bl. a. satte de sig i en vindruva bredvid hammocken, även om jag satt i hammocken. För ca. 2 veckor sedan, när jag passerade på väg till komposten (som också finns i buskaget) hörde jag pip inifrån holken. När sonen tömde sopor en vecka senare hörde han inga pip men det var på kvällen. Idag passerade jag och tittade in när det fortfarande var helt tyst. Då ser jag 7 döda intorkade fågelungar, de var nog inte många dagar gamla när de dog. Misstänker att jag är den skyldiga, alltså att jag har stört när jag passerade.
Nu funderar jag på vad jag kan göra för att det inte ska upprepas. Det är svårt att hitta ett bättre läge i buskaget eftersom jag inte kommer åt att rengöra efter häckning om jag höjer upp holken. Stör man mindre om man går till komposten på kvällen? Föräldrarna är väl i holken på kvällen och natten. Eller ska man helt enkelt låta bli att gå till komposten från mitten av maj till mitten av juni?
Vad tråkigt att höra att häckningen misslyckades. Det är dock vanligt att sådant sker, särskilt under en kall och litet blöt vår som det har varit i år. Jag tror därför inte att det är ni som har orsakat ungarnas död. Det mest sannolika tror jag är att honan har blivit tagen av ett rovdjur. Senare, när ungarna är lite större, fortsätter gärna hanen att mata ungarna själv, men tidigt i utvecklingen behöver ungarna i tillägg till mat också värme från honan. Hanen värmer inte ungarna alls så om honan inte gör det kyls de ned och dör en långsam död. Det kan också vara så att det är något som har skrämt honan så att hon har varit borta från boet under lång tid varpå ungarna blivit allt för kalla för att ens reagerar när hon kommit tillbaka till mat. Då talar vi om frånvaro på flera timmar. Till sist är det möjligt att föräldrarna bara har gett upp för att det har varit allt för svårt att hitta mat, men då brukar man tydligt se att de döda ungarna är i olika storlek, dvs. att de svultit ihjäl vid olika tidpunkter.
Jag tycker därför att det mesta pekar på att något har hänt honan och ser inte att ni behöver ändra ert beteende på något sätt. Det stämmer att honan (men inte hanen) sover i holken tillsammans med ungarna, åtminstone under de första två tredjedelarna av häckningen. I början för att värma dem och i slutet nog mer för att värma sig själv, eftersom det är några grader varmare i holken än utanför. Att ni går på komposten, oavsett när ni går, ska inte spela någon större roll.
En läckert klargul blomkrabbspindel, Misumena vatia, som tagit ett sandbi (bisläktet Andrena) i en äppelblomma. Bilden är tagen av Daniel Hjarne.
Det här har jag aldrig sett förut! En klargul spindel som tagit ett solitärbi. De hängde idag, den 29 maj 2021, i äppelblommorna i vårt äppelträd på Hammarö utanför Karlstad. Vad är det för en spindelart och vad är det för ett bi?
Spindeln är en blomkrabbspindel – Misumena vatia. Den tillhör familjen krabbspindlar (Thomisidae). De är ganska typiskt att de jagar på detta sätt, sitter och lurpassar i en blomma och tar de insekter som kommer och besöker blomman för nektar och pollen. Färgen gör att de smälter in när de sitter på färgglada blommor och de kan (mycket långsamt) byta färg om de skulle behövas.
Biet lämnar jag till någon annan att bestämma.
– Ellen Sandström
Biet är något slags sandbi, alltså en art i bisläktet Andrena. Vi har knappt 60 olika sandbin i Sverige och vilket just detta är går inte att avgöra från bilden. Grattis till en fantastisk bild, förresten!
Ollonborren, Melolontha melolontha. Bilden är tagen av Margaretha Källqvist.
Ollonborren, Melolontha melolontha. Bilden är tagen av Margaretha Källqvist.
Ollonborren, Melolontha melolontha, äter som vuxen späda blad och knoppar på olika lövträd. Larven håller till i marken där den äter växtrötter. Just den här ollonborren hittades i en trädgård i Bjärred utanför Lund i sydvästra Skåne.
I trädgården i Bjärred utanför Lund hittade vi i slutet av maj denna skalbagge. Den hade fastnat i ett nät. Vad är det för något?
Det är en ollonborre, Melolontha melolontha. Släktingen kastanjeborre, Melolontha hippocastani, är snarlik men hos den är ytterkanten på täckvingarna svart längst fram. De vuxna djuren äter knoppar och späda blad från lövträd, medan larverna håller till i marken där de äter växtrötter. Finns de i stor mängd kan de göra skada i gräsmattor och planteringar.
En ännu ej fullvuxen spindel som frågeställaren hittade i fönsterkarmen. Vår spindelexpert tror att det kan röra sig om en snabblöparspindel (spindelfamiljen Philodromidae). Vi har knappt 20 olika sådana i Sverige. Bilden är tagen av Helene Granlund.
Vet ni vad det är för spindel på bilden?
Det är väldigt svårt att se vad det skulle kunna vara för en spindelart. Jag tror att den är juvenil (alltså inte fullvuxen) och kanske det skulle kunna vara en snabblöparspindel (Philodromidae). Men jag kan inte säga det med säkerhet.
Kommentarer