Källargråsuggan, Porcellio scaber, är ett vanligt djur, t.ex. nära våra hem. Kan den lära sig att hitta i sin omgivning baserat på miljöns fysiska egenskaper? Vi vet inte riktigt, men kanske har någon av våra läsare svaret? Bilden är tagen av JMK.
Vi skriver vårt gymnasiearbete om spatial inlärning hos gråsuggor. Vi undrar om det finns några studier som har gjort på detta område tidigare eller om det eventuellt finns studier på spatial inlärning hos liknande arter. Kanske vet vi någonting om kräftdjurs inlärningsförmåga i allmänhet?
Spatial inlärning är ett ganska snävt forskningsområde över huvud taget och gråsuggor är det inte många som studerar. Därför tror jag inte det finns några sådana undersökningar. Jag kan inte heller påminna mig ha sett just inlärningsstudier hos andra kräftdjur.
Asp, Leuciscus aspius, är en av många lekvandrande svenska fiskar. Under den större delen av året lever aspen på frivattnet i stora sjöar, men på vårkanten vandrar den upp i strömmande vatten för att leka. Det sker i april-maj, när vattentemperaturen orkat över 6 grader. Aspen är en ganska sällsynt fisk i Sverige, med sina främsta förekomster i Östergötland och i Uppland. Bilden är tagen av C. Weber.
Vad är det som styr fiskarnas lekvandringar? Finns det någon specialstudie på asp? Det enda generella jag hittat är detta:
”Sannolikt sker fiskens orientering utifrån respons på olika yttre stimuli – beroende på var och när vandringen sker. Lekvandringen i sötvatten styrs av fiskens hormonella status och responser på omgivande stimuli i form av temperatur, dagslängd, doft, vattenföring och grumlighet”.
Lekvandringar hos fisk, i både marina och sötvattenssystem, utgör ett omfattande forskningsområde. Vad gäller lekvandring i sötvattenssystem är det oftast de faktorer du hittat som styr när och vart fisken migrerar inför lek, med viss variation mellan arter. Arter som vandrar mellan havet och sötvattenssystem för att leka i sötvatten använder ofta både landmärken och doftsignaler för att hitta tillbaka till det område de en gång kläcktes i. När på året lekmigrationen sker är lite olika mellan arter och ibland mellan populationer av samma art, men har utvecklats utifrån under vilka perioder av året som resulterat i mest framgångsrik lek och reproduktion för individer av olika arter och populationer. Det finns alltså inga övergripande, generella ”regler” för när fisk påbörjar sin lekvandring, inte heller vart eller hur de navigerar. När det gäller specifika arter och områden kan det gå att dra begränsade slutsatser, även om t.ex havsöring kan migrera till olika sötvattensområden för lek mellan åren och kan visa stor variation mellan individer när lekvandringen påbörjas.
Vad gäller aspens lekvandring fick jag söka upp information eftersom jag inte har jobbat med just den arten. En studie från Estland, där vandringsmönster studerades med akustisk telemetri under tre år, visade på komplexa migrationsmönster mellan sjöar, floder och bäckar. De övergripande mönstren visade att aspen föredrog sjöar under vår och sommar för att hitta föda. Under hösten och vintern befann de sig i rinnande vatten nära de områden de senare lekte på, där leken utfördes i mindre åar och bäckar med hög strömhastighet. Även dessa mönster kan vara annorlunda i andra system och regioner. Vad gäller litteraturtips hade jag till att börja med sökt efter texter på engelska, eftersom det är det allmänna vetenskapliga språket. Det finns t.ex. böcker som ”Migration of freshwater fishes” (som varning vågar jag påstå att vetenskapliga böcker ofta kostar mer än vad som normalt anses rimligt…) och vetenskapliga publikationer med mer detaljerad och specifik information. För att hitta publicerade artiklar föreslår jag hemsidor som https://www.researchgate.net och https://scholar.google.se där det går att söka efter väl valda sökord och få information direkt eller skriva och fråga författarna om de kan skicka publikationerna enskilt. Fortsätt gärna intressera dig för fiskmigration!
Trädgårdsmyran, Lasius niger, är en av de allra vanligaste myrorna i människors närhet. Ofta anläggs bona i våra trädgårdar. Bilden är tagen av AfroBrazilian.
Vad gör man åt myror i trädgårdslandet? Finns det något de inte tycker om som man kan lägga där utan att det man odlar i trädgårdslandet förstörs? Eller kan man göra något för att locka dem någon annanstans?
Myror kan vara irriterande, både inomhus och utomhus om de finns där man absolut inte vill ha dem, t. ex. i trädgårdslandet. Man kan köpa olika kemiska bekämpningsmedel, ett heter t .ex. Myrr, men uppriktigt sagt vet jag inte hur effektiva de är utomhus. Ett effektivt, ogiftigt men lite drastiskt sätt att bli av med myrorna är att lokalisera deras bo/stack och gräva upp det helt och hållet, lägga det i en plastsäck och tömma den någonstans långt bort.
Färska spår av järv, Gulo gulo, i snön i Dalarna. Bilden är tagen av Gunilla Blomqvist.
Spårlöpa av samma järv i Dalarna. Bilden är tagen av Gunilla Blomqvist.
Vi såg de här spåren i skogen i sydöstra Dalarna när vi åkte skidor fritt i området vid lunchtid i mitten av mars. Jag har svårt att tyda dem. Det hade kommit ytterst lite nysnö under natten så de borde vara dygnsfärska.
Det här är järvspår. Järven verkar ha ökat sin utbredning i Dalarna på senare tid, men icke desto mindre ett väldigt roligt spårfynd från ett av våra allra mest karismatiska djur!
Blåmesen, Cyanistes caeruleus, är vanlig i tätortsnära miljöer och har ökat väldigt i Sverige under de senaste decennierna. De allra äldsta blåmesarna vi känner till blev drygt 10 år gamla, men de allra flesta lever betydligt kortare än så. Bilden är tagen av Francis C. Franklin.
Jag har bott i min lägenhet i sju år och varje vår bygger ett par blåmesar bo i mellanrummet mellan mitt balkongtak och grannens balkonggolv. När ungarna kläckts hörs de och föräldrarna har fullt upp med att hämta mat till dem. Det är mycket trevligt att uppleva varje vår. Är det samma blåmesar som återkommer ( det har ju pågått i sju år)? Är det ungar som är födda där som återkommer eller är det helt enkelt nya blåmesar varje år?
Blåmesar häckar gärna på samma plats år efter år, om de överlever. Ibland faller den ena partnern bort, och då kan hanen häcka på samma plats med en annan hona. Om det istället är hanen som dör brukar honan inte stanna kvar i samma utsträckning. Ibland byter de också partners mellan åren, trots att både honan och hanen lever och har hälsan. Så blåmesar är inte lika strikt socialt monogama som t.ex. svanar.
De flesta blåmesar blir inte mer än ett par år gamla och åtminstone 90 procent av alla ungar klarar inte sitt första levnadsår. Vi har omkring 1000 fågelholkar för mestadels blåmesar utanför Lund. Här är det inte väldigt ovanligt med fåglar som är i alla fall 4-5 år gamla. De allra äldsta blåmesarna man har hittat har varit drygt 10 år gamla. Det vet man tack vare att de ringmärktes som ungfåglar och sedan hittades som vuxna. Det är såklart ovanligt att de hänger med så länge.
Det betyder att det inte alls är omöjligt att det är samma blåmesar som återkommer år efter år till er balkong, men chansen för att det är så är nog inte väldigt stor. Blåmesen är en vanlig fågel så det är inte omöjligt att ett nytt par slagit sig ned under årens lopp eftersom er balkong verkar vara en bra plats att häcka på.
Blåmesungar återkommer inte till platsen de föddes på, och de stannar heller inte kvar i närområdet för att hjälpa sin föräldrar att mata nästa års syskon som vissa andra fågelarter gör. Årsungar av blåmesar sprider sig istället ganska friskt. Många flyttar en kort sträcka söderut på hösten (20-30 mil som mest), medan andra slår sig ner mycket närmare sin födelseort där de lyckas hitta ett ledigt område.
Här kan du läsa mer om åldersrekord hos olika fågelarter. Och här har vi skrivit mer om ålder hos olika fåglar.
Makaonfjärilen, Papilio machaon, är en spektakulärt vacker och ställvis allmän fjäril Sverige. Larven utvecklas på olika korsblommiga örter under sommaren, och normalt övervintrar den i puppstadiet. Det är vanligt att våra fjärilar gör det. Bilden är tagen av Savionamauras1840559.
Jag skriver på en barnbok som tar upp fjärilens livscykel. Jag har blivit nyfiken på om det finns någon fjäril som spinner sin kokong och övervintrar som puppa här i Sverige och blir fjäril på våren? Vad heter den i så fall? Var hittar man puppan? Hängande från en trädgren?
Det är faktiskt vanligare att fjärilar övervintrar som puppor eller ägg än att de övervintrar som fullbildade fjärilar. Det gör ju vissa av våra allra tidigaste arter, som citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga, men det hör alltså inte till normen.
Arterna som flyger lite senare övervintrar oftast i andra livsstadier. En väldigt vacker, och inte ovanlig, svensk fjäril som övervintrar som puppa är makaonfjäril, Papilio machaon. Larven lämnar sin värdväxt på hösten och förpuppar sig på en växtstam nära marken.
En larv från någon fluga eller mygga som hittades i en liten damm i södra Sverige. Vi kan inte klara en närmare bestämning från bilden. Kanske någon av våra följare vet mer? Bilden skickades in av Julia Olsson.
Jag arbetar som förskollärare på en förskola i södra Sverige. Just nu undersöker vi vad som finns i vattnet i en damm i närheten av förskolan. Vi hittade då det här djuret som vi inte kan identifiera. Den är 0,5-1 cm lång och rör sig på ett larvliknande sätt genom att böja bakdelen och skjuta sig fram.
Det finns en uppsjö av larvsorter i dammar och sjöar och det krävs oftast noggranna studier genom mikroskop för att kunna avgöra vilken art eller grupp en larv tillhör. I det här fallet är vår kvalificerade gissning att det är en larv av en tvåvinge (insektsordningen Diptera, dit alla flugor och myggor förs). Larver av tvåvingar i dammar är ofta harkrankar, knott eller olika sorters myggor. Vi vågar oss inte på en mer noggrann bestämning utifrån bildmaterialet.
Kanadagåsen, Branta canadensis, är en flyttfågel som gärna övervintrar vid kusten i södra Skandinavien. Många kanadagäss stannar dock i Sverige hela vintern och rör sig då mellan mat- och sovplatser på daglig basis. Bilden är tagen av Guido Gerding.
Jag har lärt mig att kanadagässen övervintrar i bl. a. Skåne och Danmark. Jag bor i Östergötland och ser på min golfbana när de kommer på våren och när de lämnar på hösten. Men de kommer från väster och i samma riktning på hösten. Det verkar inte stämma med att flyga mot söder. Finns det någon förklaring till detta?
Det finns gott om kanadagäss kvar i Sverige på vintern även i dina trakter och t.o.m. längre norrut. Därför är det inte säkert att de kanadagäss du ser vår och höst är på flyttning. Att de kommer från samma håll till din golfbana både vår och höst skulle kunna bero på att det är lokala förflyttningar du ser. Gäss brukar övernatta på sjöar eller havet (för att slippa rävar och annat) och på morgonen flyger de sedan in till födosöksplatser i närheten och sedan tillbaka på kvällen. Kanske finns det en sjö i närheten där de spenderar natten?
Vad är det som går hunden helt tokig? Vi gissar att det är kaninbajs. Har ni andra förslag? Bilden skickades in av Kerstin Nyström.
Vad är detta ? Vår hund är helt galen: måste ut, krafsar ett par gånger i gräsmattan hittar något att äta. Nu har vi sett hur det ser ut, men vad är det. Det är omkring 0,5 x 0,5 cm, 2 mm högt och ser ut som en fyrkantig bit. Den är mjuk och har som något gulaktigt svampigt inuti.
Märkliga spår i snön utanför Lycksele i Västerbotten. Vem har gått här? Bilden skickades i av Bruno 9 år.
Min släkting skickade dom här bilderna från Lycksele i Västerbotten. Vi försöker förstå vad det är för spår, men vi lyckas inte.
Det här blir svårt för oss att klara, eftersom spårlöpan är så igensnöad och eftersom vi inte har någon klar uppfattning om storlek. Det är lite märkligt att det inte är spår i hela ”rännan” i snön. Kanske har någon gått eller släpat något där, och efteråt har ett djur sprungit på samma plats. Kanske en räv. Om ”rännan” var resultatet av att djurets kropp legat emot snön, vilket väl inte är otroligt om snön är väldigt djup och väldigt lös, tycker jag att det borde vara spår jämnt utspridda i hela rännan och inte bara i de bortre delarna, så vi tror att det rör sig om två olika aktörer här.
Kanske har någon av våra följare ett förslag på vad det kan vara?
Kommentarer