Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Nu i sommar har en duva som har annan täckning än de övriga besökt vårt fågelbord. Kan det vara en unge som ännu inte fått ”vuxendräkt”? Jag trodde först att det var en turkduva.
Jag tror att gissningen på ”en unge som ännu inte fått vuxendräkt”, är helt korrekt. Det bör vara en ringduva.
– Åke Lindström
En av våra besökare kom precis in med en bild på en fjäril som de sett djupt in i Smålands skogar. Vi försökte identifiera den, men bilden är ganska överexponerad och jag känner mig inte så säker. Jag menar att det är en silversträckad pärlemorfjäril.
Har ni någon idé om vad det kan handla om?
Du har rätt! Enligt en av institutionens främsta fjärilsexperter, professor Niklas Wahlberg, visar din bild en silverstreckad pärlemorfjäril, förmodligen en gammal hona.
– Eric Warrant
Idag, den 22 juni klockan 11:30, hittade jag den här insekten några decimeter från diskmaskinen, sju decimeter från kyl/frys och 10 decimeter från ett öppet fönster. Den är omkring 10 mm lång.
Vad kan det vara?
Det här är en fröskinnbagge (en grupp skinnbaggar som hör till överfamiljen Lygaeoidea; vi har knappt 100 olika i Sverige) som heter Kleidocerys resedae. Den saknar svenskt namn. Det här är kanske vår allra vanligaste fröskinnbagge. Särskilt tycker den om att äta björkfrön. Det är inte alls något skadedjur utan den har kommit in utifrån, vilket är ganska vanligt eftersom de flyger bra och gärna när det är varmt ute.
Vi har skrivit om det här djuret tidigare, se här.
– Andreas Nord
Vi anlade en trädgårdsdamm i Vårgårda i våras. När vi fyllde på vatten tog det en knapp vecka innan det fanns fullt med skräddare i den. Hur kommer de dit och hur vet de att det finns en damm?
Skräddare är skickliga flygare och kan på så sätt röra sig mellan olika vattenkroppar. Min gissning är att de varit ute på tur i vårsolen och då hittat en vattenspegel som de landat på. Samma sak gäller för olika vattenlevande skalbaggar, som t.ex. dykare. Och på våren och försommaren kan man faktiskt se hur det går till om man parkerar sin bil utomhus i skog och mark. Är det varm ute kan det landa många olika slags vatteninsekter på motorhuven – helt enkelt för att de misstar den blanka ytan för vatten!
– Andreas Nord
Vem är den främsta experten på trutar och måsar? Finns det någon riktigt bra bok att lära sig av?
Vi har sedan många år tillbaka en tam mås som återkommer till oss. Jag tror att det är en unge till en annan mås, som jag gav namnet August. Därför skulle jag vilja veta så mycket som möjligt om måssläktet, särskilt gråtrutar. Jag kunde inte hitta någon bra bok på biblioteket, varför jag undrar om ni vet.
Två bra fågelböcker som tar upp måsar är dessa: Seabirds och Fågelguiden.
Fast vill en lära sig om trutars och måsars leverne mer specifikt så kanske det finns bättre resurser.
– Mats Hansson
Den klassiska boken är ju ”Gråtruten : en studie över fåglarnas sociala beteende” av Niko Tinbergen från 1956. Tinbergen skriver trevligt, så utan att ha läst just den här boken så vågar jag rekommendera den! F.ö. delade han Nobelpriset i medicin 1973 med Konrad Lorenz och Nils von Frisch.
Just nu finns det två exemplar av Gråtruten till salu på Bokbörsen, se här.
– Bodil Enoksson
Jag undrar vem det här är? Hen hänger ihop med vänner i min rosenbuske. Jag misstänker att de inte vill mig väl. Jag har googlat efter skalbaggsbilder men inte kunnat hitta någon som liknar det här djuret. Jag vill veta vem det är innan jag bestämmer om jag ska ge mig ut på krigsstigen eller ej!
Det är ingen skalbagge utan istället en skinnbagge i den stora familjen ängsskinnbaggar (Miridae; vi har omkring 250 olika i Sverige). Djuret på din bild heter Closterotumus biclavatus, men saknar svenskt namn. Den lever helst på blåbär, odon och rhododendron, men såvitt jag vet inte på rosor. Det är alls inget skadedjur, utan mest ett nyttodjur som förutom att dricka lite växtsaft sätter i sig mycket bladlöss och andra småkryp. Så det bästa för dina rosor är att låta djuren vara ifred!
– Andreas Nord
Tusen tack för ditt snabba och informativa svar! Då ska jag istället njuta av deras närvaro – de är eleganta. Jag har haft steklar vars larver har ätit upp 70% av mina rosenknoppar så därför är jag på min vakt.
Vi har haft tre pigga ekorrar omkring oss som vi har byggt en foderholk till. En dag när vi kom hem hittade vi två av dem döda i vår regn tunna som inte hade så mycket vatten. Vi vet inte om de dött på grund av att de inte kom upp. Nu finns det bara en kvar som springer runtomkring här hemma. Den ser liten ut, så det är troligtvis en unge. Finns det något vi kan göra för den lilla ekorren?
Det låter inte osannolikt att ekorrarna har drunknat, antingen för att vattnet varit för djupt eller för att de hamnat däri och till slut blivit nedkylda om de inte lyckats ta sig upp. Ungar är sämre både på att klättra och på att hålla värmen än vad vuxna djur är. Ett förslag är att ni viker en ordentlig bit hönsnät över vattentunnans kant och vidare ner till botten. Då kan djur som trillar i lättare ta sig upp.
– Andreas Nord
Nu på sommaren när det har varit väldigt torrt och varmt (åtminstone i Skåne) kan det också vara en idé att ställa ut en skål med vatten i trädgården. Många smådjur kan ha svårt att hitta vatten i sådana tider, så det kan vara därför ekorrarna sökte sig till regntunnan.
– Jessica Abbott
Vad är detta och är det skadligt för träden? Jag såg larverna vid Söder Mälarstrand, mittemot stadshuset i Stockholm. Det ser ut som om hela trädet är inklätt med en grå nylonstrumpa. Träden intill är också angripna.
Det är någon spinnmal, antagligen häggspinnmal om observationen gjordes på hägg (eller vad är det för träd?). Någon Yponomeuta-art är det åtminstone.
– Olle Anderbrant
På vårt sommarställe i Stockholms skärgård har vi försökt kombinera vildvuxet med hyfsat välvårdad trädgård och häromdagen såg jag för första gången en aurorafjäril (hane har jag läst mig till) och nästa dag en vit hona. Hon landade på en liten planta med 5 små ynkliga blommor och vi vill nu skapa en mycket liten ängsliknande del av tomten. Vi har bara 1600 kvadratmeter till förfogande, men jag och min fru är tacksamma för tips på vilka blommor dessa fjärilar tycker om och var jag kan köpa dom.
Brännässlor vill vi helst inte ha och inte heller invasiva växter som tar över, men vi hoppas det finns något annat trevligt. Jag har för övrigt tillverkat ett litet bihotell i fjol med 14 st 12 mm hål jag borrat i ändarna på en kort ekstam. Nu är 6 hål igensatta så jag hoppas det är bin och inte snyltgäster.
Alla tips på hur vi kan hjälpa pollinerare av alla de slag mottages tacksamt!
Ett väldigt fint initiativ! Just aurorafjärilen utvecklas på olika korsblommiga växter som ängsbräsma, löktrav, rockentrav och lundtrav, men vill man hjälpa olika slags pollinerare på traven är nyckeln att försöka få på plats en lång blomningssäsong med nektarrika blommor. Många köper färdiga ängsblandningar och sår in, ofta med gott resultat. Ibland kan man dock behöva utarma jorden lite (t.ex. gräva bort matjord och blanda upp med sand) för att det ska ta sig ordentligt. Det är också viktigt att tänka på att många färdiga ängsfröblandningar har inslag av exotiska arter och det är ju bra att undvika. Här finns några olika alternativ som skall vara av svensk härkomst.
Vill man inte anlägga en liten del äng på tomten, eller för den delen också, tycker pollinerare också mycket om olika slags kryddväxter. En välsorterad köksträdgård är därför trevligt både för hushåll och insekter!
Jag hade, till sist, inte varit så bekymrad över vem eller vad som tagit in på bihotellet. Många andra steklar som lever i håligheter i mark eller träd är också drabbade av akut brist på boplatser och alla har de sina viktiga funktioner i en välfungerande trädgård. Vissa steklar är t.ex. parasiter på djur vi inte tycker så mycket om, som bladlöss och flugor, så ett bihotell med sådana stekelgäster kan hjälpa till att skapa en bra balans mellan växter och ”ohyra” i trädgården.
– Andreas Nord
Idag fick jag i Täby utanför Stockholm hembesök av denna lilla varelse. Med stöd av spröjsen uppskattar jag kroppen till 39 mm. Vad är det för art?
Det är svårt att se på bilden, men med ledning av storleken och bakkroppens teckning torde bålgeting, Vespa crabro, ligga bra till.
– Andreas Nord
Kommentarer