Fråga en Biolog

Katten tog en fladdermus – men vilken?

Brunlångöra, *Plecotus auritus*, är alltjämt en av våra vanligaste fladdermöss. På flera håll i södra Sverige är arten dock stadd i minskning. Vanliga hotbilder mot fladdermöss innefattar bland annat förlust av naturliga habitat och ljusföroreningar. Friströvande tamkatter utgör också ett stort problem för både fladdermöss och andra djur, såväl i Sverige som utomlands. Bara här hos oss faller tiotals miljoner fåglar, fladdermöss, och insekter offer för katter varje år.

Min dotter hittade igår en död fladdermus inomhus som hennes katt kom in med. Den var redan död när hon hittade den. Fotot är inte så bra, så det är svårt att nyckla den, men öronen ser långa ut. Vet ni vad det är?

Det är en brunlångöra (Plecotus auritus), en av två svenska fladdermöss med riktigt långa öron. Det är en av våra vanligare fladdermöss, men eftersom den har minskat på många håll är den upptagen på den svenska rödlistan i kategorin ’missgynnad’ (NT). Brunlångöra hotas bland annat av habitatfragmentering, minskande insektspopulationer, minskande boplatser (kolonierna är beroende av gamla byggnader), och inte minst ljusföroreningar i våra alltmer upplysta samhällen. Liksom för de flesta andra smådjur, är utekatter också ett problem.

På den här länken kan du läsa mer om brunlångöra.

– Andreas Nord

december 16, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En fästing med klor?!

Klokrypare är avlägset släkt med både spindlar, skorpioner, och fästingar. Ibland kallas de för pseudoskorpioner. I Sverige finns ett 20-tal olika sorter. Många trivs nere i marken där de jagar olika småkryp, andra föredrar ihåliga träd, och vissa hittas inomhus. De senare kallas för bokskorpioner, eftersom de gärna lever i gamla böcker där de äter upp skadeinsekter som förstör pappret.

Är detta en fästing? Det ser verkligen ut som en fästing, men finns det fästingar med klor?

Nej, det är ingen fästing. Klorna skvallrar om att det rör sig om en klokrypare, som ibland också kallas för pseudoskorpion. Det är, precis som kvalster (dit fästingar hör), en helt egen grupp bland spindeldjuren. Det betyder att de är avlägset släkt med såväl spindlar som skorpioner.

I Sverige finns ett 20-tal olika klokrypare, som alla ser ut som på din bild med långa, framåtriktade klor och en rundoval bakkropp. Flera arter lever i markförnan, medan andra föredrar hålträd. Det finns till och med klokrypare som lever inomhus – de kallas för bokskorpioner. Gemensamt för de alla är att de är glupska rovdjur som glatt förser sig med allehanda småkryp som stövsländor, hoppstjärtar och kvalster.

– Andreas Nord

december 13, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Blomsterreflektioner från sommaren

Kamomill, *Matricaria chamomilla*, har mindre blomkorgar och litet toppigare gult centrum på blomman, jämfört med den liknande växten baldersbrå. Bilden är tagen av Gaspar Alves.

I somras var jag och några kompisar ute och plockade kamomill utanför Lund. Det fanns också mycket baldersbrå i området. Spontant verkade blommorna på baldersbrå vara större än kamomillens. Finns det några vetenskapliga belägg för detta? Har ni andra tips för att se skillnad på kamomill och baldersbrå?

Ja, baldersbrå har i genomsnitt längre strålblommor och bredare blomkorgar än kamomill.

– Torbjörn Tyler

Det lättaste sättet att skilja de båda arterna åt är att dela en blomkorg och se om blomfästet är ihålig eller kompakt. Kamomill är ihålig och baldersbrå är kompakt. Annars kan man förstås gå på doften, kamomill doftar ljuvligt sött.

– Sofie Olofsson

Ja, det stämmer att blommorna, eller rättare sagt blomkorgarna, oftast är bredare på baldersbrå. Den centrala, gula delen av blomkorgarna hos kamomill brukar dessutom bli mer kägelformig (toppig) än hos baldersbrå, och gör man ett tvärsnitt ser man att korgarna är ihåliga hos kamomill och kompakta hos baldersbrå. Det är bara kamomillens korgar som har den typiska kryddlukten när man gnuggar dem mellan fingrarna.

– Stefan Andersson

december 13, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad var det som simmar här?

Flera olika slags blomflugor har vattenlevande ”råttsvanslarver”. Själva råttsvansen kan vara mycket längre än larvens kropp och är i själva verket ett andningsrör. En slags snorkel, alltså. Det gör att larven kan leva långt nere i dyn men ändå andas luft från atmosfären. Bilden är tagen av Patrik Persson.

Vad är detta? Den simmade omkring i en kartong på en odlingslott i Helsingborg i somras.

Det är en så kallad ”råttsvanslarv” som flera olika slags blomflugor har, bland annat slamflugor (blomflugesläktet Eristalis) och solflugor (blomflugesläktet Helophilus). Själva svansen fungerar som en snorkel och gör att larven kan leva i små vattensamlingar med låg syrehalt eftersom den kan utnyttja syrgas i luften.

Vi har skrivit mer om råttsvanslarver tidigare. Följ den här länken för mer information.

– Andreas Nord

december 11, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är solpaneler en dödsfälla för vatteninsekter?

Solpaneler kan göra stor nytta för elproduktionen. Men behöver själva panelen miljöanpassas, så att vattenlevande insekter på jakt efter nytt livsrum inte förväxlar den stora, blanka ytan med en vattenspegel? Såvitt vi vet föreligger inga vetenskapliga studier som angriper denna fråga.

Jag hörde ett inslag på radio där man förordade solpaneler som är tydligt kantade, så att det inte blir en sammanhängande stor blank yta. Orsaken var att dykarskalbaggar tror att solpanelerna är en vattenyta och kraschar mot taket. Jag lyckas dock inte hitta någon referens på detta. Är det något ni känner igen?

Det låter rimligt – dykarskalbaggar och andra vattenlevande insekter flyger långa sträckor för att kunna sprida sig mellan olika vattendrag. En blank yta ser ut som en vattenspegel och brukar attrahera stora mängder djur. Det klassiska exemplet är en motorhuv på en bil parkerad i skogen i den första vårsolen. Där landar det nästan alltid dykare.

Om det finns forskning som utvärderar olika typer av solpaneler, vet jag dock inte. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att det stora hotbilderna mot vattenlevande djur inte är solpaneler. Det är istället förstöring av habitat, till exempel vid exploatering eller utdikning, samt miljöförstöring (bland annat övergödning) som på allvar ställer till det för våra smådjur. Det är givetvis viktigt att till exempel solpaneler miljöanpassas så långt det är möjligt, men vi måste samtidigt ta tag i de verkliga orsakerna till att det går sämre för våra smådjur på många platser.

– Andreas Nord

december 10, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för en skalbagge?

Öronvivlar är växtätare och tycker mycket om prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. De vuxna djuren gnager på bladen, medan larverna äter på rötterna. Därför är öronvivlar vanliga i trädgårdar varifrån de kan komma in i våra bostäder. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor. Till de senare hör växthusöronviveln (*Otiorhynchus sulcatus*), som är en av våra vanligaste arter. Bilden är tagen av Sofia Rosenquist.

Jag har precis flyttat in i en lägenhet i ett gammalt hus i Kalmar. Jag har upptäckt flera exemplar av en skalbagge som jag undrar över. Såg en gammal fråga med svar och kanske är detta också en vivel? Är den skadlig för hus och inventarier? Hittills har jag släppt ut dem. Vet inte om de springer tillbaka!

Vinkeln är lite svår, men det bör röra sig om en växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus. Normalt sett är den svartglänsande med guldglänsande fläckar av borsthår, men just ditt djur ser ut att vara täckt av torkad jord eller liknande smuts som gör att den ser gråaktig ut istället. Växthusöronvivel är vanlig i stora delar av Sverige, och den är en riktig allätare. Till skillnad från många andra öronvivlar kan växthusöronvivel också föröka sig i blomkrukor. Den är dock inte alls farlig för några delar av huset, och uppträder endast undantagsvis som en allvarlig växtskadegörare för hobbyodlare.

Du kan andas ut!

– Andreas Nord

Tack så jättemycket för snabbt svar! Skönt, då kan jag fortsätta att släppa ut dem.

december 9, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta för en larv? Har den kommit från mina katter?

Humleblomfluga, *Volucella bombylans*, utvecklas i humle- eller getingbon, där larven lever av både avfall och värddjurens egna larver. Flugan är vanlig i hela landet utom på kalfjället, och
kan ses besöka blommor under hela sommaren. Bilden är tagen av Dan Masreliez.

Jag hittade den här larven på golvet i början av hösten. Vi bor i Hässelby och har utekatter som ibland får med sig gäster i pälsen. Jag skulle vilja veta om det är en skadeinsekt.

Det ser ut som larven av humleblomfluga, Volucella bombylans. Själva flugan flyger under sommarhalvåret i löv- och blandskogar i hela landet, och ses ofta besöka blommor. Larven, däremot, utvecklas i humlebon, mer sällsynt i getingbon, där den lever av avskräde och humle- eller getinglarverna. Med stor sannolikhet har du ett humle- eller getingbo någonstans i närheten av ditt hem, där larven har kommit från.

På den här länken kan du läsa mer om humleblomfluga.

– Andreas Nord

december 9, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vet ni viken spindel det är?

Knölspindel, *Araneus angulatus*, är en sällsynt hjulspindel som finns i södra och mellersta Sverige. Helst lever den i varma och torra tallskogar, på hällmark eller sandig mark. Eftersom det är en naturtyp som är på stark retur inom artens utbredningsområde, är knölspindeln upptagen på den nationella rödlistan för hotade arter. Bilden är tagen av Tommy Sjöblom.

Vet ni viken spindel det här är? Jag fann den på Munsö i Stockholm i somras.

Det är en knölspindel (Araneus angulatus). Den är släkt med korsspindeln, och har sin utbredning i södra och mellersta Sverige. Arten hittas framförallt i öppna, torra och varma tallskogar. Där spinner knölspindeln mycket stora och kraftiga nät, ofta på tall eller mellan enbuskar. Den kan hittas både högt upp i träden, eller närmare marken. Just varma, torra skogar är en bristvara i Sverige och det är därför svårt för knölspindeln att hitta livsutrymme. Därför är den upptagen på den nationella rödlistan för hotade arter, i kategorin ’missgynnad’ (NT).

På den här länken kan du ser var andra har hittat knölspindlar i Sverige och läsa mer om arten.

– Ellen Sandström och Andreas Nord

december 5, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Benrester på hundpromenaden

Vi tror att detta är ett främre underben från ett rådjur. Med stor sannolikhet har en räv varit i farten och burit med sig benet från ett kadaver den hittat någon annanstans. Bilden är tagen av Ylva Larsson.

Jag hittade denna bendel på en hundpromenad i Kumla häromdagen. Jag fick på en grusväg som ligger mellan ett bostadsområde och en större åkermark. Bendelen var 25 centimeter lång. Det vore intressant att veta från vilket djur den kan komma samt om ni har någon gissning vilket djur som ligger bakom att den dök upp här. Varg har siktats i området för något år sedan.

Det är en del av frambenet på någon slags hjort, och givet den angivna storleken är rådjur det mest sannolika. Benet du har hittat motsvarar vår underarm, med de båda benen radius och ulna. Hjortarnas framben är uppbyggt som vårt, med en överarm (humerus), underarm, metakarpalben och falanger. Det ser dock lite annorlunda ut, för istället för att ha fem metakarpalben i handen som vi har, är hjortarnas metakarpalen sammansmälta till en enda del, som vi normalt uppfattar som hjortarnas långa ”underben”. Hjortarnas falanger, våra fingrar, utgörs av klövarna.

Det är nästan omöjligt att säga vad som har slagit rådjuret. Det kan vara större rovdjur som lo eller varg, men om jag uppfattar saken riktigt så har du bara hittat detta ben och ingenting annat. Om så är fallet, är det mest största sannolikhet en räv som har kalasat på ett rådjurskadaver. Det kan röra sig om ett trafikdödat rådjur, eller lämningarna efter ett slaget bytesdjur.

– Andreas Nord

december 4, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättelik rovfluga från Åland

Rovflugan *Laphria gibbosa*, som saknar svenskt namn, är en av våra allra största flugor. Det är en ganska sällsynt art som förekommer i tallskogar i östra Götaland och Svealand. Just den här flugan sågs dock på Åland. Bilden är tagen av Jan Olin.

Under en sommarpromenad på Åland i delvis avverkad tallskog dök denna 4 centimeter långa fluga upp. Den vilade sig några sekunder och flög sedan vidare. Kan det vara en Laphria gibbosa? Tycker dock inte riktigt att det stämmer med bilder jag sett, där kroppsformen är annorlunda och änden på bakkroppen är svart.

Visst är det en rovflugan Laphria gibbosa. En stor och imponerande rovfluga som är spridd i tallskogar i södra Skandinavien, men den är aldrig särskilt vanlig. Rovflugelarverna lever inne i död tallved där de är rovdjur som äter larver av andra vedlevande insekter. I Sverige finns Laphria gibbosa framförallt i östra Götaland och i sydöstra Svealand. Hur den finska fyndbilden ser ut vet jag inte riktigt, men på den här länken kan du ser var svenska fynd har gjorts.

Att kroppsformen ser litet märklig ut kan bero på att din fluga är en hona (det syns på att ögonen är ganska små och inte närmar sig varandra på hjässan). Den svartblanka, litet spetsiga, avslutningen på bakkroppen som syns på många bilder är hanarnas könsorgan, och detta saknas här. Bakkroppsspetsen är istället avrundad.

– Andreas Nord

december 3, 2024

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar