Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Sover fåglar på nattkvist med hela eller halva hjärnan?

Råkor, Corvus frugilegus, på nattkvist i Ystad i sydligaste Skåne. Hur är det egentligen? Sover fåglarna längst ut på grenen med hela eller halva hjärnan? Vår gästexpert reder ut begreppen. Bilden är tagen av John Leffman.

Jag undrar om alla fåglar som sover på grenar sover med halva hjärnan i taget för att inte ramla i backen? Jag läste det någonstans. Samtidigt har jag läst att när fåglar sitter på rad, sover de flesta med hela hjärnan, medan de i kanterna håller vakt och sover med halva hjärnan i taget. Någon av mina källor verkar ha fel, men frågan är vilken!

Jag frågade kognitionsvetaren Mathias Osvath om detta. Såhär svarar han:

Det är sant att det är “känt” att fåglar som sitter ytterst på grenarna ofta kan ha ett öga som är”piggare” än det andra. Det är alltid ögat som vetter utåt. Huruvida detta har att göra med att halva hjärnan sover är högst oklart, och det är med säkerhet aldrig undersökt. Jag tror att det mest sannolika är att fåglarna som sitter ytterst bara sover sämre. Ungefär som människor på hotell första natten, alltså det som brukar kallas ”hotellnattssyndrom” eller ”förstanatteffekten”. Forskarna har i och för sig har spekulerat i detta syndrom kan bero på att ena hemisfären är mer vaken, men såvitt jag vet har inga på allvar undersökt detta formellt. Att göra dylika studier på ett bra sätt skulle vara både dyrt och komplicerat, men såklart spännande om det lyckas.

– Andreas Nord

januari 21, 2025

Inlägget postades i

Djur Fåglar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem har bajsat här?

Grävlingen är vanlig i människors absoluta närhet. Här äter de allehanda saker, som sniglar, maskar och fallfrukt. Det är också ganska renliga djur – typiskt för grävlingarna är att anlägga små toalettgropar, eller ’latriner’, där de lägger sin avföring. Bilderna är tagna av Bertil Thermaenius

Vad är det för djur som har lämnat spillningen på bilderna här ovan?

Av vad jag kan se är det en grävling som har varit i farten här. Just den här litet slemmiga konsistensen, och ljusbruna färgen, är ganska typiskt för grävlingar som har ätit mycket daggmask – en av deras stora favoriter! Grävlingar brukar ofta lämna spillningen i små grunda gropar som kallas för ”latriner”. Det syns på din andra bild. Men det är inte ovanligt att spillningen ligger helt öppet, som på din första bild.

– Andreas Nord

Tack för ert intressanta svar!

januari 20, 2025

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är guldögonsländor farliga för människor?

Guldögonsländornas larver är nyttodjur som glupskt förser sig av små insekter som bladlöss och sköldlöss. De kallas till och med för bladluslejon i dagligt tal! Larverna kan provsmaka på människor och ge smärtsamma, kliande, bett. Farliga är de dock inte, annat än om man råkar vara en bladlus eller ett annat mjukt småkryp. På människor kan de alls inte leva.

Jag har förstått att guldögonsländor mestadels lever utomhus, men att de ibland kan komma in i hus och lägenheter. Är de nattaktiva inomhus? Kan larverna ha människan som värd, alltså genom att leva på kroppen eller i håret och där utvecklas till sländor? Kan larverna i så fall krypa in i öron, näsa eller mun? Avger de något sekret som klibbar?

Guldögonsländor lever endast och allena utomhus, men det kan hända att vuxna sländor söker sig inomhus för att övervintra, gärna i otäta fönster eller i uthus. På vintern är de nästan helt inaktiva, och bara väntar ut varmare tider så att de kan söka sig utomhus igen för att para sig. Inomhus finns annars ingenting för guldögonsländorna, som under sommarhalvåret kräver såväl tämligen fuktig luft som ett stort utbud av småkryp de livnär sig av.

Larverna är riktiga nyttodjur – små, glupska rovdjur med stora käkar som de använder för att äta skadeinsekter som bladlöss och sköldlöss. De kan förvisso provsmaka människor, och bettet kan ge upphov till klåda- De kan dock inte under några som helst omständigheter lever på oss som parasiter och de är inte blodsugande. Istället hittar man guldögonsländor på allehanda växter, gärna litet större och buskigare sådana, som blåeld, cikoria eller renfana, där det brukar finnas gott om bytesdjur. 

– Andreas Nord

januari 16, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stelfrusen larv i vinterkylan

Större bandfly, Noctua pronuba, är en vanlig nattfjäril som finns i nästan hela Sverige. Larven utvecklas på många olika slags växter och kan ibland orsaka ganska stora skador på odlade grödor. Den är ofta aktiv långt in på säsongen, och kan till och med hittas under vintern. Bilden skickades in av Anna Palm.

Jag hittade denna larv stelfrusen som en pinne på en lika frusen grusgång den 20 december nära Nyköping. Jag tog hem den och inredde ett boende med substrat (jord), pinnar, löv och de gröna blad jag kunde hitta ute samt machésallad. Även några blad från övervintrande pelargoner. Larven har ätit av det gröna. Den var grön när jag tog hem den, nu börjar den skifta färg som på bilden. Från att ha suttit mer på pinnarna hittade jag den igår under höstlöven på jorden. Då erbjöd jag nya gröna blad vilka den började äta av.

Hur kan jag göra nu? Ska jag ha den kvar inne tills den förpuppar sig, eller vänja den stegvis vid kylan?  Det känns som att den nu som larv inte kan hitta mycket att äta av där ute?

Det är en nattfjärilslarv, och av vad jag kan se är det larven av större bandfly, Noctua pronuba. Larven är ofta aktiv på hösten och vinter. Den äter många olika slags örter, men den kan också göra skada på jordbruksgrödor som betor, sallad, kål, morötter, och så vidare. Den vuxna fjärilen flyger under hela sommaren och en bit in på hösten.

Jag tycker att du kan försöka föda upp fjärilen. Det är roligt och lärorikt. Ta hand om den på det sätt du redan gör. När larven är redo att förpuppa sig kommer den att gräva ned sig i det översta jordlagret. När den bildat sin puppa kan du ställa burken svalt, och ta ut den senare i vår. På det sättet säkerställer du att puppan inte kläcks alldeles för tidigt, när det inte finns något för fjärilen att äta.

Vi har skrivit om större bandfly tidigare. Kolla in den här länken.

Lycka till!

– Andreas Nord

januari 15, 2025

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kackerlacka på badrummet – ska jag vara orolig?

Brunbandad kackerlacka, Supella longipalpa, hör egentligen hemma i Nordamerika. Den har dock spridit sig över hela världen via importvaror, och förekommer nu som skadedjur i många olika länder. Den hittas också med viss regelbundet i Sverige, där den riskerar att etablera sig inomhus om förutsättningarna är de rätta.

Vi hittade denna insekt i badrummet i Umeå igår kväll. Är det en kackerlacka? Den var drygt en centimeter lång och rörde sig snabbt.

Det är absolut en kackerlacka, men inte någon av våra inhemska arter. Du har istället hittat brunbandad kackerlacka, Supella longipalpa. Det är en larv, som också kallas för nymf, vilket man ser på att den saknar vingar som ligger över bakkroppen. Hos brunbandade kackerlackan är nymfen lätt att känna igen, eftersom den alltid har det karakteristiska utseendet som din bild visar. Brunbandad kackerlacka hör hemma i Nordamerika, men den kommer regelbundet till Sverige med importvaror. Den används även som ”foderinsekt” inom terrariehobbyn och den ouppmärksamme djurägaren riskerar därför att sprida arten i sitt, eller andras, hem. Dessvärre klarar sig brunbandad kackerlacka bra inomhus och den kan därför etablera sig som skadedjur.

Det går i nuläget inte att säga med säkerhet om ni har en population av brunbandad kackerlacka hemma – ”en kackerlacka, är ingen kackerlacka”. För att vara på den säkra sidan rekommenderar jag dock att ni tar kontakt med en skadedjurssanerare så att de kan göra en bedömning. Skadedjurssanering är inkluderat i nära nog alla hem- och villaförsäkringar.

– Andreas Nord

januari 14, 2025

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för märklig geléklump på altanen?

Gullkrös (Tremella mesenterica) är en gelésvamp som lever som parasit på svampar i släktet tätskinn (Peniophora), genom att ta näring ur tätskinnets mycel. Hos oss hittas gullkrös ofta på ek, och den kan bilda fruktkroppar hela året. Man hittar den ofta på vintern, kanske för att kröset syns särskilt bra när träden inte har löv. Bilden skickas in av Maria Lundahl.

Mina föräldrar som bor i Ljungbyhed i nordvästra Skåne hittade tidigare idag detta på sin trälagda uteplats. Det var tydligt geléartat. Storleken på trallen är 12 till 15 centimeter. Vad kan det vara?

Med hjälp av svampexperten Jan Svensson har vi kunnat konstatera att det här är en så kallad gelésvamp som kallas för gullkrös på svenska, och heter Tremella mesenterica på vetenskap. Den lever som parasit på en annan slags svamp som kallas för tätskinn (Peniophora), där gullkröset stjäl näring från tätskinnets mycel med hjälp av speciella svamphyfer. 

Gullkrös lever på olika lövträd, hos oss särskilt på ek. Jag ser att det ligger en liten ekkvist på trädäcket, så gissningsvis har svampen trillat ned från en närbelägen ek. Man hittar ofta gullkrös på vintern, kanske för att det är extra lätt att se på de avlövade träden. På den här länken kan du läsa mer om gullkrös.

– Andreas Nord

Tusen tack, kul att få lära sig. Det stämmer precis att det växer stora ekar runt trädäcket!

januari 13, 2025

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

God Jul och Gott Nytt År!

Jenny Nyström (1854-1946) var en svensk konstnär och illustratör som idag särskilt är känd för sina julkort. Nyström föddes i Kalmar, växter upp i Göteborg och gick på konstskola där samt i Stockholm, där hon senare slog sig ned. Tillsammans med läkaren Daniel Stoopendaal fick hon sonen Curt Nyström Stoopendaal, också han en känd julkortsillustratör. Jenny Nyströms omfattande produktion innefattar bland annat omkring 3000 julkort jämte tusentals övriga bilder och teckningar.

Nu går Fråga en Biolog på jullov. Under lovet kommer vi inte att vara riktigt lika aktiva på bloggen. Vi är tillbaka igen efter trettonhelgen. Under tiden går det precis lika bra som vanligt att posta frågor på bloggen, via e-post eller på Facebook och Twitter.

Tack för i år, och väl mött 2025! 

Vi önskar er alla en god och fridfull jul,

– Expertpanelen

december 23, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det som bits?

Klokrypare är avlägset släkt med både spindlar, skorpioner, och fästingar. Ibland kallas de för pseudoskorpioner. I Sverige finns ett 20-tal olika arter. Många trivs nere i marken där de jagar olika småkryp, andra föredrar ihåliga träd, och vissa klokrypare hittas framförallt inomhus. De senare kallas för bokskorpioner, eftersom de kan hittas i gamla böcker där de äter upp skadeinsekter som förstör pappret. Däremot angriper klokrypare aldrig människor. Vi tror istället att det mest sannolika är att det är något av klokryparens bytesdjur som är boven i dramat vår frågeställare beskriver.

Insekten på bilden hittade jag i min säng. Jag har under snart ett år haft problem med vad jag tror är bett på kroppen. Kan detta möjligen var orsak till dessa ”bett”? Jag vore mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig att fastställa vad detta ”odjur” är.

Djuret du hittat i sängen är en klokrypare, som ibland också kallas för pseudoskorpion. Det är en slags spindeldjur, vilket betyder att de är avlägset släkt med såväl spindlar och kvalster som skorpioner.

I Sverige finns ett 20-tal olika klokrypare, som alla ser ut som på din bild med långa, framåtriktade klor och en rund-oval bakkropp. Flera arter lever i markförnan, medan andra föredrar hålträd. Det finns också klokrypare som lever inomhus – de kallas för bokskorpioner. Gemensamt för de alla är att de är glupska rovdjur som glatt förser sig med allehanda småkryp. Bokskorpionerna, som jag skulle att du har hittat, hittas där det finns olika små bytesdjur de kan äta, till exempel kvalster eller stövsländor som lever av gammalt tapetklister, papper och liknande.

Det är med allra största sannolikhet inte klokryparna som har bitit dig. Däremot är det möjligt att deras bytesdjur, i synnerhet kvalster, kan orsaka obehag och kliande utslag, men det är jag inte skickad att uttala mig om med stor säkerhet. För att bli av med småkryp i sänglinne brukar det räcka att frysa textilierna i någon vecka. Det kan såklart vara svårt att åstadkomma om det är mycket material, men på vintern går det såklart bra att utnyttja naturligt låga temperaturer utomhus.

Till sist kan det vara en bra idé att också utesluta vägglöss. Det är ganska stora insekter som har ökat enormt under de senaste två decennierna. De ger upphov till svårt kliande bett, och trots sin storlek lever de en undanskymd tillvaro och kan därför vara svåra att upptäcka.

– Andreas Nord

december 19, 2024

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för fluga?

En fjärilsmygga i myggfamiljen Psychodidae. Vi har ett 60-tal olika arter i Sverige. De flesta lever utomhus, men vissa arter utvecklas gärna i avloppen till handfat och liknande, där larverna förser sig av den film av organiskt material som oftare än inte täcker rörens insida. Bilden är tagen av Birgit Linnér Göthe.

Flugor som denna finns på en toalett på mitt gym. Säkert ett tiotal som sitter på kaklet och flyger snabbt iväg då jag försöker ta dem. De är 5 till 6 millimeter stora och vad jag kan se helt svarta. Jag har aldrig sett sådana tidigare. Vad är det, och ska de bort?

Det är en fjärilsmygga, en av många myggor som inte suger blod. Fjärilsmyggor först till en helt egen familj bland myggorna (Psychodidae). Vi har 63 olika arter fördelade på 23 olika släkten i Sverige. De har det här väldigt typiskt kvadratiska utseendet med korta och runda vingar, och ger just det här lite fjuniga och ”mjuka” intrycket. Ganska ”fjärilslika”, med andra ord. Att det inte är en fluga, trots att den är ganska kort och klumpig jämfört med hur vi tänker oss en mygga, är lättast att se på antennerna. Alla myggor har mer eller mindre långa antenner, med minst 5 segment (”leder”) som alla har liknande form. Flugor, å andra sidan, har bara tre antennsegment, och varje enskilt segment ser olika ut jämfört med de andra.

Det här är djur som gillar när det är fuktigt, så man hittar dem ofta i kök, badrum, källare och kring blöta blomkrukor. Det beror på att larven vill ha det blött. De bits inte, och våra svenska arter har såvitt jag vet inte heller några andra effekter på människors hälsa. Det behöver alltså inte tas bort, men om de vållar stort obehag kan en effektiv metod vara att slå kokande vatten i avloppet.

Vi har skrivit om fjärilsmyggor tidigare. Följ den här länken.

– Andreas Nord

december 18, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för småkryp som liftar med skalbaggen?

En skogstordyvel, Anoplotrupes stercorosus, full med så kallade foretiska kvalster. Trots att skalbaggen är alldeles ”nedlusad” är kvalstren inte direkt farliga för den. De använder bara tordyveln som en buss, för att ta sig från en plats till nästa. Blir det alldeles för många passagerare kan skalbaggen dock få svårare att flyga och gå. Filmen skickades in av Christian Horn.

Jag har oftast baggar som flyger in i verkstaden på kvällen och lägger sig på rygg. En höstkväll kom en skalbagge som hade fullt med andra kryp på sig. Vad det är för kryp, och äter de på skalbaggen?

Det är en skogstordyvel, som på vetenskap heter Anoplotrupes stercorosus. Det är en vanlig skalbagge i framförallt skogsmark i hela Sverige. Larven lever av rutten svamp, kadaver, eller spillning, och den vuxna skalbaggen ser man mest på våren och hösten. Krypen som kryper på baggen är kvalster. Just den här typen av kvalster är inte farliga för tordyveln – de använder bara baggen som ett transportmedel för att ta sig mellan olika platser. Skogstordyvlar lever av kadaver, i dynga och bland ruttnande svampar eller vegetabilier. Här finns också mycket mat för kvalstren, som genom att åka snålskjuts på skalbaggen enkelt kan förflytta sig mellan olika födokällor. Om det blir alldeles för många kvalster kan skalbaggen dock få svårt att röra sig.

På den här länken kan du läsa mer om skogstordyveln.

– Andreas Nord

december 17, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg