Fråga en Biolog

Vad är det för orm jag såg på Gotland?

Hasselsnoken, *Coronella austriaca*, är en av våra mest exklusiva reptiler som förekommer sällsynt och lokalt i södra Sveriges kustband och på de stora östersjööarna. Den är också sparsmakad – favoritfödan är ödlor och andra ormar. Bilden är tagen av Eva Björklöf.

Vad är det för orm jag såg idag vid Ekstakusten på sydvästra Gotland?

Ett mycket glädjande fynd! Det är en hasselsnok, Coronella austriaca. Det är vår mest sällsynta orm och den finns bara lokalt längs med södra Sverige kust samt på Öland och Gotland. Den kräver öppna och mycket varma områden och finns i synnerhet där det finns mycket berg eller stenblock i dager. Det kan till exempel vara i blockterräng, i hällmarkstallskog, i hagmarker eller i steniga lövskogsbryn. En anledning till att hasselsnoken är sällsynt är att den är beroende av en landskapstyp som är på ganska stark retur i Sverige (öppna marker). Därför är den rödlistad som sårbar (VU). Liksom alla våra andra grod- och kräldjur är den fridlyst. Den förväxlas ibland med huggorm, men skiljer sig bland annat på en alldeles slät kropp (hos både huggorm och snok har fjällen små kölar, som gör att ormen känns sträv) och på att pupillen är helt rund som hos en snok, inte vertikal som hos huggormen. Den är dessutom smäcker, medan huggormen har en kort och kraft kropp. Hasselsnoken är helt och fullständigt ogiftig.

Hasselsnoken är speciell i sitt födoval. Den äter nämligen andra reptiler, bland annat huggormar och kopparödlor. Mer information och utbredningskartor finns på Artdatabankens webbplats, här.

– Andreas Nord

juni 2, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt?

En kackerlacksnymf, en ännu inte fullvuxen kackerlacka alltså, från mellersta Finland. Vi tror att det rör sig om arten *Ectobius sylvestris*. Den är kusin till vår inhemska skogskackerlacka, men har ännu inte påträffats här hos oss. Den är dock utbredd i hela Finland. Liksom skogskackerlackan uppträder den aldrig som skadedjur. Bilden är tagen av Charlotta Lönnqvist.

Denna hittade jag inomhus i mellersta Finland, cirka en halv centimeter lång. Är det en skogskackerlacka, eller kan det vara frågan om ett skadedjur? Vi bor i en 80-talsvilla nära naturen/blandskog. Fick tyvärr inte bättre bilder än såhär.

Det är alldeles en nymf av någon av arterna i släktet Ectobius, men enligt mitt förmenande är det inte den art som vi i Sverige kallar skogskackerlacka (alltså Ectobius lapponicus). Med ledning av den breda vita bården på mellankroppen tycker jag snarast att detta ser ut att vara arten Ectobius sylvestris, som saknas i Sverige men förekommer i Finland åtminstone så långt norrut som Rovaniemi. Liksom skogskackerlackan lever den utomhus och uppträder aldrig som skadedjur. Det är faktiskt alldeles för torrt inomhus för att den ska kunna överleva någon längre stund.

Här finns en utbredningskarta över officiella finska fynd – som vanligt skall den nordliga utbredningen tas med en nypa salt eftersom långt färre människor bor och verkar i våra norra landsändar.

– Andreas Nord

juni 1, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för kackerlacka jag hittade i köket?

Skogskackerlackan, *Ectobius lapponicus*, är den enda kackerlackan som finns naturligt i Sverige och den är vanlig i hela landet. Hittas den inomhus har den alltid och ofelbart följt med in utifrån. Den är aldrig ett skadedjur. Bilden är tagen av Anna Fröding.

Jag hittade denna springandes i diskhoni morse. Vi storhandlade igår och har låtit kassar med torrvaror stå kvar på golvet. I diskhon fanns kompost. Vilken sort är det?

Det är en hona av skogskackerlacka, Ectobius lapponicus. Det syns på den avrundade bakkroppsspetsen och vingarna som lämnar lite av ändan bar. Hanarna har en spetsig bakkropp och vingar som sticker en bit utanför spetsen. Skogskackerlackan är vanlig i hela landet, är alldeles ofarlig och kommer ofta in utifrån. Vi har skrivit om den vid flera tidigare tillfällen.

– Andreas Nord

juni 1, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för växt jag hittat i trädgården?

Finnslide, *Aconogonon x fennicum*, kan vara ett ståtligt inslag i trädgården om den bara hålls efter så att den inte tar över alldeles för mycket.

Jag har hittat denna växt i en sommarstugeträdgård i Ranarpsstrand utanför Båstad i Skåne. Är det parkslide? Växten är 40-50 centimeter hög och utbredningen är begränsad till det som syns på bilderna.

Det ser ut att vara finnslide, Aconogonon x fennicum. Storvuxen och dominant den också, men sprids (liksom parkslide) nästan uteslutande med rötterna så den brukar inte flytta sig så långt och kan vara en riktigt ståtlig solitär i en trädgård om man ser till att begränsa den.

– Torbjörn Tyler

maj 31, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad växer i vår lönn?

En rönn, *Sorbus aucuparia*, har slagit rot i en grenklyka på vår frågeställares lönn (trädsläktet *Acer*). Hur kommer det gå för den lilla plantan? Bilden skickades in av Emil Starck.

Vi har upptäckt att en växt slagit rot i en klyka på vår lönn. Är det rönn?

Ja, det är en rönn (Sorbus aucuparia).

– Torbjörn Tyler

maj 30, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Har vi hittat det sällsynta humlepälsbiet?

Ett vackert tecknat honungsbi, *Apis mellifera*. Bilden togs av Tom Stevensson, 12 år.

Dessa bin bor sedan många år i vår södervägg som är av lera under panel. De flyger av och an har varit svåra att fånga på bild, men igår fick vi ett par bilder. Vilken sort?

Bilden visar ett honungsbi, Apis mellifera, om än ett ganska starkt färgat sådant. Det är kanske litet kraftigare tecknat än vanligt, men de ljusa första ryggplåtarna, ganska kala kroppen, och de håriga ögonen, avslöjar den. Humlepälsbiet, Anthophora plagiata, har i grunden helmörk kropp, är oftast ludnare (även om binas päls kan skavas av), är litet bredare om baken, och har kala ögon. Dessutom har humlepälsbiet sin absoluta flygtopp i mitten av juni. Även om det finns observationer gjorda så tidigt som andra veckan i maj, är det inte särskilt sannolikt att stöta på djuret då.

Särskilt om ni är boende i Skåne kan det dock finnas humlepälsbin i er södervägg även om det inte är ett sådant ni fotat nu. Det är fortfarande ett mycket sällsynt bi, rödlistat som ”starkt hotat” (kategori EN, den näst högsta), men lyckligtvis verkar de nu öka i antal i den södra landsänden. På den här länken kan ni läsa mer om humlepälsbiet.

– Andreas Nord

maj 26, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Insekter Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för buske?

En häggmispel (släktet *Amelanchier*) från Falkenberg i början av maj 2023. Troligtvis är det prakthäggmispel, *Amelanchier lamarckii*, som är den vanligaste arten i odling. Bilden är tagen av Mons Annér.

Vad heter buskväxten på bilden? Jag fotograferande den i Falkenberg i början av maj.

Det är någon av arterna i släktet häggmisplar (Amelanchier). Att avgöra exakt vilken art är lite svårt från ditt foto, men troligast är att det är prakthäggmispel (Amelanchier lamarckii) då det är den art med detta utseende som oftast odlas i Sverige.

– Torbjörn Tyler

maj 26, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Nattsuddande insekter i hemmet

Vedspegelbock, *Phymatodes testaceus*, är en skalbagge i familjen långhorningar som är vanlig i södra Sverige. Larven lever i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren, och den vuxna skalbaggen tittar fram på våren och försommaren. Eftersom vedspegelbock utvecklas i björkbark är det ganska vanligt att de hittas inomhus. De följer nämligen med veden in, och stugvärmen får skalbaggen att tro att våren är kommen. Något skadedjur är vedspegelbocken dock aldrig. Bilden skickades in av Heléne Petersen.

Jag undrar om ni kunde hjälpa mig att se vilken insekt detta är? Vi har nyligen upptäckt flera av dem i vårt hushåll. De kommer fram på kvällen och flyger runt ljuskällor i hemmet.

Det är en skalbagge i familjen långhorningar (Cerambycidae), som omfattar ungefär 120 olika arter i Sverige. Just ditt djur kallas för vedspegelbock på svenska, och Phymatodes testaceus på vetenskap. Det är en vanlig långhorning i hela Götaland. Larven utvecklas i och under barken på björk och ek och förpuppar sig där på våren. De vuxna skalbaggarna kläcker i maj och juni, lever några veckor, parar sig och lägger ägg.

Det är ganska vanligt att hitta vedspegelbockar inomhus. Varför då? Jo, för att de gärna ynglar i ved med barken kvar. När vedträna tas in i stugvärmen tror skalbaggen att det är dags att komma fram. Det här utnyttjas av många entomologer som ”kläcker fram” olika slags vedinsekter genom att ta in ved, grenar eller trädsvampar i värmen. Ni behöver alls inte vara orolig för baggarna – de är aldrig någonsin skadedjur.

– Andreas Nord

Tusen tack för hjälpen! Tror inte att vi sett en sådan här insekt förut och vi har varit väldigt stressade eftersom vi inte vet hur den kommit in och om det faktiskt är ett skadedjur. Det blir tydligt hur den kommit in med din förklaring om att gömma sig under barken, eftersom vi tar in ved med jämna mellanrum. Tack än en gång. Detta gjorde vår dag!

maj 24, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter Ryggradslösa djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem lämnar denna spillning i vår trädgård?

Vad är det för djur som lämnat denna spillning i vår frågeställares trädgård? Vi kan inte avgöra frågan bara baserat på bilden, men vi gissar att det kan vara en tamkatt som varit i farten. Bilden skickades in av Ove Niklasson.

Vad är det för djur som lämnar denna spillning i vår trädgård?

Det är i det närmaste omöjligt att svara säkert på utan vidare information om storlek, plats, lukt och annat, kanske i synnerhet eftersom spillningen ser ut att vara ganska påverkad av väta och därmed utfluten. Min gissning är dock att det är en tamkatt som varit i farten. Katter gräver gärna ner spillningen i och för sig, men det är inte så ovanligt att den får ligga i dager. Jag baserar detta på den spetsigt utdragna änden som är typiskt för olika rovdjur, samt det mycket homogena (likformiga) utseendet i spillningen, samt platsen ”trädgård”. Vilda rovdjur har en ganska blandat diet och därför innehåller spillningen ofta rester av ben eller päls som kan vara svårt att smälta. Allätare som är vanliga nära människor, räv och grävling till exempel, har i regel spillning med ett väldigt blandat innehåll. Grävlingar brukar också lägga sin spillning i små gropar – ”latriner”.

– Andreas Nord

maj 23, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför har fågeln vårtor i hela ansiktet?

Hanarna hos den spektakulära vadarfågeln brushane, *Calidris pugnax*, får karakteristiska vårtor i ansiktet under parningssäsongen. Men vad är de egentligen bra för? Vår expert reder ut frågan. Bilden är tagen av Arjan Haverkamp.

Varför får brushanen vårtor under leken? Fyller de någon funktion? Jag Läste i en äldre svensk fågelhandbok att under brushanarnas strid försöker de picka på varandras vårtor. Men jag har även sett att den brushane som utsattes för hackande inte nämnvärt stördes, inte rörde en fjäder utan såg mer ut att sova medan hackandet pågick.
Vad finns det för hypoteser om dessa vårtor?

En bra fråga om ett spännande fågelfenomen! Jag har frågat två experter på arten, en i Holland och en i Belgien.

Det korta svaret är att ingen (?) vet säkert. Det längre svaret är följande och i två delar:

1. Vårtorna skulle kunna vara ett sexuellt selekterat ornament, det vill säga något som honorna väljer partner på. Alltså ungefär som att tamhöns väljer tupp efter färgen på den röda kammen. Kraftig röd färgen är en markör för god hälsostatus (gott om antioxidanter). Om god hälsa är kopplad till ”goda gener” är det klokt av honan att välja sådana hanar. Hanarnas gener är ju det enda bidraget ungarna får av hanen, eftersom han inte hjälper till med något alls under häckningen. Mer än precis själva parningen då. Precis hur vårtorna skulle spegla hälsokvalitet är dock inte klart.

2. Precis som frågeställaren skriver så är hanarna mycket aggressiva mot varandra på lekarna och i rena slagsmål används fötter och näbb ofta mot andra kombattanters ansikte. Vårtorna skulle då kunna utgöra ett rent fysiskt skydd mot skada.

Det är så långt jag kommit i mina efterforskningar.

– Åke Lindström

När det gäller andra arter så är ”lekvårtor” utbrett bland karpfiskarna. Hit räknas bland annat braxen, id och vimma, där hanarna får tydliga vårtor i ansikten under leken.

– Andreas Nord

maj 22, 2023

andreasnord

Inlägget postades i

Djur Ekologi Evolution Fåglar Fiskar

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar