Fråga en Biolog

Daggmaskar på konstgräs

Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.

Vi i klass 2b på Loviselundsskolan i Hässelby var idag med om något oväntat. När vi skulle ha idrott på vår fotbollsplan som är konstgräs så var den helt täckt av stora tjocka daggmaskar. Idrottslektionen blev istället en lektion i att studera maskar. Vår fråga är varför var det så många daggmaskar på fotbollsplan?

Hej klass 2b!

Vilken kul fråga. Den påminner mig om när jag gick en kurs i afrikansk dans på Tommelilla folkhögskola. Vi dansade på gräsmattan och plötsligt föll jag omkull för jag hade halkat på en mask. Sen märkte att andra också halkade och maskarna trodde nog att det regnade och då måste de krypa upp till markytan för att inte drunkna. Annars brukar de bara krypa upp på natten för de gillar inte att komma ut i solen. Deras hud torkar snabbt ut. Hade det regnat innan er gympalektion? Antagligen, och det var nog därför ni såg så många. Daggmaskar trivs väldigt bra i gräsmattsjord men det förvånar mig att det fanns så många i er eftersom det var konstgräs. Det kan de ju inte leva av. Men det har nog varit riktigt gräs där innan. Eller hur? Daggmaskar gillar döda växtdelar som de kan dra ner marken och mumsa på. Kul att ni studerar maskar i er klass. Det gjorde Charles Darwin också. Han klippte ut blad i olika former och undersökte vilka de föredrog att dra ner i marken. De var smarta för de valde de spetsigaste som var lättast at dra ner. Det finns så mycket att säga om maskar men nu måste jag nog sluta. Lycka til med era maskstudier!

– Gästinlägg av Håkan Wallander, professor i markbiologi.

oktober 21, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många avkommor har Sveriges reproduktivt framgångsrikaste?

Skotskt tallskog. Bilden tagen av Geoff Wong.

Är visserligen inte barn men jag har ändå en fråga som kan roa oss alla. Ställt den till två välkända ekologiprofessorer (dock norr om Lund) som inte kunde ge något svar. Hur många avkommor har den reproduktivt framgångsrikaste organismen i Sverige? Jag vet en ympad tall(klon=organism, det är via hundratals ympar), som är förälder till 25 000 000 levande tallar i Sveriges skogar. Frågan är hur unikt detta är, och vilka medtävlarna är i reproduktiv framgång? Finns det någon reproduktivt framgångsrikare organism kan man begränsa frågan till sexuell förökning och arter där de sexuellt mogna individerna är över 10 kg? Finns det inget svenskt exempel, så kan frågan utvidgas till hela världen.

Frågan kan tyckas vara spännande och rättfram, men redan definitionen på ”reproduktivt framgångsrikaste” är fruktansvärt svår. För ett djur som människan där trots allt de flesta barn som föds blir vuxna är det ganska ”enkelt”. Flest barn vinner, troligen någon kung med 150 fruar…

För de flesta organismer börjar dock reproduktionen med ett stort antal befruktade ägg som sedan i rask takt minskar dramatisk i antal, dag för dag. Är det antalet befruktade ägg som är det korrekta måttet? Är det antal avkommor som blivit fullvuxna? Är det antalet avkomma som själva reproducerar sig? Osv.

I en långsiktigt stabil population ersätter ju till slut varje individ endast sig själv. I genomsnitt, visserligen, men ändå!

– Åke Lindström

Någon reproduktivt framgångsrikare organism med sexuell förökning och där de sexuellt mogna individerna är över 10 kg kan jag inte komma på – iaf inte ngt som kan tänkas ha 25 mio avkommen. O andra sidan är ju ympning inte direkt naturlig förökning och jag undrar om jämförelsen är relevant i så fall. Bland asexuella organismer eller sådana som är <10kg finns nog en del som kan konkurrera med den ympade tallen. Det finns ju bl.a. superkolonier av myror som omfattar flera hundra Mio arbetare…

– Michael Tobler

oktober 18, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bidrar värmealstring till klimatförändring?

Elektriska apparater som denna mobiltelefon alstrar värme. Bilden tagen av ZanderZ.

Finns det nån forskning på hur mycket mobiltelefon, DATA och TVsändningar påverkar klimatet? All den energi som skickas mellan satelliter och paraboler och tv-master. Luften är inte ren. Blir det inte nån statisk elektriskhet som bildar värme? All den mobilteknik som vi har. Om nån forskare kommer fram till att det är den stora boven, men det är ingen forskare som törs påstå de. Idag är människan så beroende av alla dessa Datorer TV och mobiltelefoner. Jag påstår att det är dessa apparater som står för den största värmehöjninge.

Det finns två svar på den frågan:

1. I princip all energi vi konsumerar förvandlas så småningom till värme. Det gäller oavsett om det är bensinförbränning i bilar, elektricitet i mobiltelefoner, tv-sändningar eller tvättmaskiner. I det sammanhanget utgör data- och tv-sändningar en väldigt liten andel av jordens totala energikonsumtion. Den direkta värme-effekten av all denna kommunikation borde alltså vara direkt försumbar.

2. Strålningen från solen är helt utan jämförelse den största värmekällan på jorden. En snabb beräkning ger att den totala energin som når jordatmosfären från solen är tio tusen gånger större än mänsklighetens totala energikonsumtion. Det är därför växthus-effekten, dvs atmosfärens förmåga att bevara all denna solenergi, är så viktig för klimatet på jorden. Det säger också en del om potentialen i solenergi. Om vi bara kunde komma på bra sätt att omvandla och transportera solenergi så finns det väldigt mycket av den, även om det kan kräva stora ytor för att samla in den.

– Jörgen Ripa

oktober 17, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför är ozonlagret tunnast vid polerna?

Hål i ozonlagret över antarktis, år 2006.

Jag undrar varför ozonlagret är som tunnast vid polerna, trots att freonerna inte huvudsakligen (eller alls) släpps ut där?

Det där är väl egentligen en fråga för en atmosfärsfysiker, men en kvick titt i Wikipedia ger att fördelningen av ozon över jorden beror till största delen på komplicerade atmosfäriska vindsystem. Ozonet produceras i första hand via solstrålning, som är som intensivast nära ekvatorn. Trots det är ozonlagret i medeltal relativt tunt nära ekvatorn. Det samlas istället upp, via luftströmmar mellan olika atmosfäriska lager, närmare polerna, även om just Antarktis är känt för sitt stora ozonhål varje höst (deras vår). Lite komplicerat, alltså. http://en.wikipedia.org/wiki/Ozone_layer

– Jörgen Ripa

oktober 16, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skogens mikroorganismer

Det finns mikroorganismer i skogen, men vilka? Vilka svampar, och vilka bakterier? (Det är tillräckligt torr jord, så ljung, och enar växer där, men det finns ändå skugga, så stensöta, och ormbunkar växer.)

Du har helt rätt: Det finns massor av mikroorganismer i jord. Man brukar säga att det finns fler bakterier i en tesked jord än det finns människor på hela jordklotet. Svampar växer som små trådliknande hyfer i marken och längden av alla hyfer i en tesked jord är flera meter lång. I skogsjord finns dels svampar och bakterier som bryter ner löv och grenar till mull. Då frigörs näringsämnen som växterna kan ta upp. Kväve och fosfor till exempel. Men det finns också svampar som samarbetar med växterna, de kallas mykorrhizasvampar och hjälper växterna med näringsupptaget. I utbyte får de socker från växterna som ju kan bilda socker genom sin fotosyntes. Ett bra samarbete som båda parter får nytta av helt enkelt. Skogen du beskriver låter väldigt intressant för där finns ljung som samarbetar med en viss sorts svampar, medan träden samarbetar med andra sorters svampar. Och ormbunken som beskriver samarbetar med en tredje sort. Det verkar vara ett helt eldorado av samarbeten i din skog. Tänk om vi människor vore lika bra på att samarabta, vissa av oss kanske är det. Lycka till med dina studier av jord och mikroorganismer. Jag kan lova dig att man aldrig tröttnar på att undersöka det som finns i marken.

– Gästinlägg av Håkan Wallander, professor i markbiologi.

oktober 15, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rening av vatten via dammar

Reningsdamm i Tyskland. Bilden tagen av A. Josef Dernbecher.

För att det förorenade vattnet från bostadsområden och vägar inte skall gå rakt ut i sjön Gerdsken i Alingså anlägger man dammar som skall rena. Vart tar föroreningarna vägen? Hamnar de i marken istället för i sjön?

Att anlägga vårmarker och dammar för att ta hand om dagvatten i bostadsområden, dvs vatten som kommer ned med regn eller smältande snö, är ett vanligt sätt att undvika att för mycket näringsämnen och föroreningar kommer direkt ut i vattendrag och sjöar. När det gäller näringsämnen som kväve och fosfor så är detta ju inga gifter, utan högst nödvändiga för att våra vattenekosystem skall fungera bra. Men, för mycket av dessa näringsämnen leder till övergödning och till och med till syrebrist och fiskdöd i sjöar. Genom att anlägga våtmarker/dammar så bromsar man upp näringsämnena som istället för att nå vattendragen/sjöarna tas upp av framförallt växter. När det gäller giftiga ämnen som t ex tungmetaller i dagvattnet så blir det mycket riktigt så att de till viss del kommer att stanna i den anlagda våtmarken/dammen och lagras upp där i växter och sediment (bottenslam). Andra giftiga ämnen som till exempel oljeprodukter kan brytas ned av bakterier till ofarliga ämnen när de når våtmarken/dammen, även om detta kan ta sin tid.

– Gästinlägg av Per Carlsson, lektor i akvatisk ekologi.

oktober 14, 2013

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spindel importerad i bil från USA?

Den importerade (?) spindeln. Bilden skickades in av Nils Engberg.

En vän har importerat ett fordon från USAs västkust. Han tror att denna gynnare följde med men vi blev nyfikna vad är detta för spindel.

Rätt lik en svensk sebraspindel. Kan ju ha kommit in i fordonet på ett sent stadium. Men jag vet inget om artens totalutbredning. Dessutom finns det antagligen likartade arter i USA. Sebraspindeln tillhör gruppen hoppspindlar. Man ser den ofta på soliga väggar där den jagar.

– Jon Loman

oktober 11, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Terrassodling

Vad innebär terrassodling och hur går det till? Läste att bl a detta användes för att bekämpa ökenspridningen!

Terassodlingar används på sluttningar som i sig själva är för branta för att t.ex. träd skall kunna växa där. Andlendingen är att vind och vatten eroderar bort för mycket av jorden. Man bygger upp terasser, så att det bildar platåer (som en gigantisk trappa ungefär). När man sedan planterar träd och buskar så binder dessa jorden så att den inte försvinner iväg vilket gör att man kan fortsätt odla där.

– Från frågearkivet

oktober 10, 2013

Inlägget postades i

Miljö Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför samlas bananflugor på speciella ställen?

Banaflugan Drosophila melanogaster. Bilden tagen av Qinyang Li.

Min kusin som bor i södra England har problem med bananflugor varje oktober. Ovanvåningen drabbas men inte bottenvåningen där det finns fruktträd i trädgården. Detta har hänt flera år i rad. Grannarna har inte samma problem. Har ni några idéer om varför hon plågas så här?

Ja, det var ju lite märkligt. Och ärligt talat, trots att bananflugor är ett välkänt försöksobjekt i labb kan vi relativt lite om deras beteende ute i naturen. Jag skulle dock tippa på att det är ett par olika faktorer som spelar in. Dels så finns det förmodligen en stor population ute eftersom det finns fruktträd runt omkring. Dels så är det sannolikt att flugorna känner av att det kalla vädret är på väg och försöker hitta bra övervintringsställen. Bananflugor kan nämligen gå in i dvala för att klara av vintern men måste i så fall hitta gömställen som kommer att hålla sig över nollpunkten under tiden. Sist, så har bananflugor en allmän preferens att rör sig uppåt (detta kallas för negativ geotaxis), vilket kan förklara varför de samlas runt fönstren på ovanvåningen men inte bottenvåningen. Det finns många olika arter av bananflugor, så det hade varit intressant att veta vilka arter som finns med runt hennes hus.

– Jessica Abbott, med hjälp från Ted Morrow (University of Sussex)

oktober 9, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kardinalbaggens larv

Vi håller på med småkryp i klassen. Vi hittade det här krypet under gammal bark. Vi har studerat det och undrar vad det är. Kan ni hjälpa oss, tack.

Det är larven till kardinalbaggen, Pyrochroa coccinea. Som larv är den ett rovdjur på insekter under lövträdsbark, som fullvuxen hittas den ofta i blommor eller på död ved. Förekommer i Sverige norrut till Medelpad.

– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, museiassistent på Zoologiska Museet.

oktober 8, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar