Lingonblommor (Vaccinium vitis-idaea). Bilden tagen av Kompak.
Jag var och plockade lingon här runt Kiruna (27:e aug, tidigt här) och såg att det finns ovanligt mycket blommande lingonris. Blir det då mindre blommor då nästa sommar? Orkar växten producera blommor nästa säsong om den har blommat föregående höst?
Utan att veta så mycket om just lingon så skulle jag spontant tro att det blir mindre blommor nästa år om de blommar nu, men gissningsvis är det ändå bara en mycket liten del av plantorna som blommar nu på hösten så kanske gör det ingen skillnad i praktiken. De skott som blommar nu på hösten kommer i vart fall knappast att blomma igen i vår.
Graphocephala fennahi, bilden tagen av André Karwath.
Jag undrar om ni vet vad namnet på denna insekt/djuret är?
Jag skickade din bild till vår medarbetare Rune Bygebjerg, expert bland annat på växtsugare, som upplyste mig om att det är en strit med namnet Graphocephala fennahi (http://en.wikipedia.org/wiki/Graphocephala_fennahi). De lever på rhododendron-blad, anses införd till Europa 1935 och är under spridning i Sverige. Vackert djur!
I våras grävde vi ner en grillkorv. Halva korven var inslagen i folie för att vi skulle hitta den. När vi grävde upp den var den förvandlad till en vit fet massa. Vad hade hänt?
”En vit, fet massa”, det är väl det en grillkorv består av?
– Lars Lundqvist
Det här är inte riktigt mitt område, men jag kan våga mig på en gissning. Bakterier är oftast inte så bra på att bryta ner fett. Eftersom korven var inslagen i folie så kunde då andra större arter (insekter, maskar, osv) som annars hade käkat upp fettet inte komma åt. Så förmodligen bröt bakterierna ner proteinerna och kolhydraterna i grillkorven men lämnade det mesta av fettet kvar.
Jag undrar vad detta är för slags spindel (art) och om inte det går så kanske släkten kan hittas.
Det ser ut som Pholcus phalangioides, vars inofficiella svenska namn är större dallerspindel. Subtropisk art som spridits över större delen av jorden men här bara klarar sig inomhus. Det fanns en ansenlig population på Botaniska museet i Botan.
– Sigvard Svensson
Det är från början en grottspindel från Medelhavsområdet, det är förmodligen därför den trivs i våra källare, (eller i trapphuset på gamla Zoologiska museet. Förkärlek för museer?)
Flygande tornseglare, Apus apus. Bilden tagen av Klaus Roggel.
Vi har sedan många år tornseglare som häckar under vår takfot. Vi fascineras av deras flygkonst när de kommer för att mata ungarna. I början på augusti kan vi se hur ungarna sticker ut huvudena och flaxar ljudligt med vingarna, men vi har aldrig lyckats få se dem läna boet, trots timmar med kikare och värkande nacke. Kan det vara så att det krävs mycket speciella omständigheter för att de ska kasta sig ut i det okända? Kan de se att vi sitter och tittar på dem?
Det är väl inte otroligt att de undviker att flyga ut när någon kollar. En god vän till mig ringmärkte unga tornseglare på sin hemgård. Tornseglarföräldrarna var därefter mycket upprörda när han visade sig, men struntade i andra som gick där. Så försök iaktta dem lite diskret.
– Bodil
Min kollega Anders Hedenström låter meddela att inte heller han sett tornseglare flyga för första gången. Anders skriver: – ”Jag tror att huvudanledningen är att de oftast lämnar på natten”.
Vi står till ert fulla förfogande när det gäller nyfikenhetsfrågor, men i vårt uppdrag ingår inte att tillhandahålla läxhjälp. Därför besvarar vi inte frågor som vi bedömer vara skoluppgifter. Här är några exempel:
Fråga 1: En DNA-sekvens ser ut på följande sätt: 5’GTGTTACCTCGTGCAGTTCATAGTT3′
DNA-sekvensen styr bildningen av början på en peptidkedja. Hur ser den ut? Ledning: Börja avläsningen med startkodon, dvs. AUG.
Fråga 2: Vad händer med äggvita om den: 1. Fryses och sedan tinas; 2. Blandas med hett vatten; 3. Blandas med hett vatten och NaOH; 4. Blandas med rödsprit; 5. Blandas med diskmedel; 6. Blandas med vinsyra; 7. Blandas med koksalt?
Fråga 3: Varför blir det oftast balans mellan mängden växter, växtätare, och rovdjur i ett ekoystem?
Jag har sett bilder på biolumnicenta kaniner, där man har gett dem gener från maneter (tror jag). Jag läste också att det gjorts med katter (för att se om andra genetiska ändringar gått igenom). Det jag funderar på är om man skulle kunna göra en katt som är biolumnicent i stället för att spinna (eller som komplement till spinnandet)? Det vill säga, en katt som när den trivs lyser (om än svagt)?
Nej, tyvärr så kommer vi nog aldrig få katter som lyser istället for att spinna. För det första, djur som modifierats på det sättet du pratar om lyser egentligen inte i mörkret. GFP (”green fluorescent protein”) är mycket riktigt en protein som kommer ursprunglien ifrån maneter, vars gen har klippts in i genomet hos många modellorganismer (bananflugor, möss, råttor, plattmaskar, osv) för användning i olika försök. Som namnet vittnar om, är GFP egentligen fluorescerande och inte självlysande – dvs att proteinet lyser endast när det bestrålas med ljus av rätt våglängd, ca. 480 nm (blått ljus). En GFP-katt skulle då inte kunna ”satta på” eller ”stänga av” lyset, bara lysa hela tiden (i rätt sorts ljus). Djur som är självlysande (bioluminescent) har flera olika proteiner som reagerar med varandra för att producera ljus, så det är det som skulle krävas i så fall. Där stöter vi emot det andra problemet, att det skulle vara väldigt svårt att styra lysandet. Om man nu skulle lyckas klippa in alla de nödvändiga generna för att skapa en katt som verkligen är bioluminescent (nog så svårt i sig), skulle man då även behöva reglera uttryckandet av dessa gener på ett meningsfullt sätt. Det blir i princip omöjligt med tanke på hur många gener som samspelar för att producera kattens beteende.
Kan en kobra döda människor och även djur med sitt bett?
Ja. Kobraormar ingår i gruppen giftsnokar och många är dödligt giftiga. Den giftigaste kobran heter Naja philippinensis, som kan dessutom spotta gift upp till 3 meter.
Ekologiska teorier kan ibland testas med bakterieodligar.
En ekolog (?) med namn Gause har frambringat en teori om konkurrensen mellan två bakteriekulturer. Resultatet av teorin lär vara att bakteriekulturerna från början har samma nisch, men med tiden och med ökad konkurrens skapar de sig var sin nisch. Den ena kulturen klarar sig bättre än den andra, detta kanske beror på den ena kulturens bättre förutsättningar? Eller har det med bakteriens storlek att göra? Skulle ni kunna hjälpa mig att få klarhet?
Gause sa att två arter inte kan ha samma nisch, dvs. leva av samma näringskälla på samma plats vid samma tidpunkt. Skulle man ändå tvinga ihop två arter som på något sätt är separerade naturligt, antingen i rummet eller tiden, kommer det att uppkomma konkurrens och det är viktigt att tänka på att konkurrens är negativt för alla inblandade. Skulle då en bakteriekultur vara lite bättre lämpad att växa på det speciella substrat de växer på kommer den givetvis att konkurrera ut den sämre lämpade. Skulle båda vara precis lika bra på att utnyttja näringskällan kan det bli så att extremerna inom varje kultur blir de som klarar sig bäst, och på så vis glider kulturerna isär vad gäller näringsupptaget och skapar sig en egen nisch. Detta fungerar kanske inte i en Petriskål där variationen är begränsad, men i naturen skulle det gå. Storleken spelar mindre roll. Det är ”effektiviteten” i näringsupptaget och förmåga att anpassa sig som räknas.
Hur många ben kan en tusenfoting ha? Berätta gärna lite mer om denna insekt; var den finns etc.
Det finns en del tropiska tusenfotingar, och de är faktiskt inte insekter (även om de är närstående), utan tillhör en egen grupp (överklass) som kallas mångfotingar. En del tropiska mångfotingar kan bli riktigt stora, upp emot 30 cm och de kan ha cirka 750 ben. I Sverige blir de sällan över 4 cm och de med flest ben har ungerfär 50. Vi har två stora klasser av mångfotingar, dubbelfotingar som är är växtlevnade, och nedbrytare, och enkelfotingarna som är rovdjur. Dubbelfotingarna som är nästan runda till formen med ett hårt, ofta mörkt, kalkskal (kutikula, man hittar dom ofta i förnan i skogar. Båda hittar man där det är lite fuktigare eftersom de saknar vaxlager i kutikulan vilket gör att de lätt torkar ut.
Kommentarer