Fråga en Biolog

Vattnets ledningsförmåga

Blix som slår ner i Columbiafloden i USA. Bilden tagen av Ian Boggs. — Blixt som slår ner i Columbiafloden i USA. Bilden tagen av Ian Boggs.

Jag skulle vilja veta mer om vatten. Hur mäter man vattnets ledningsförmåga och vilken enhet använder man? Kan en blixt slå ner i en sjö och kan fiskarna dö utav det? Finns det någon skillnad på om blixten skulle slå ner i sötvatten eller saltvatten? Är det vanligt att fiskar kvävs av det finfördelade slam som bildas när t.e.x. aluminium löser upp sig på grund av den sura nederbörden?

Ledningsförmågan, eller konduktiviteten mäter vattnets elektrolythalt, det vill säga hur mycket fria joner som finns i vattnet. Man mäter med ett instrument som har två mätbleck vilka man sänker ned i vattnet och skickar likström mellan dem. Vattnets motstånd, vilket blir lägre ju fler joner som finns i vattnet eftersom jonledningsförmågan då ökar (= ledningsförmågan). Enheten är Siemens (S) men anges ofta i milli S eller mikro S. Vad det gäller blixten så kan nog fiskar dö, men jag tror inte att det är vanligt, däremot så blir de säkerligen bedövade ett tag, men de flesta överlever såvida de inte blir direkt träffade av blixten. Slutligen surhetsfrågan. Om det är så försurat i marken och i vattnet att aluminium börjar lakas ut, dvs det kommer fria aluminiumjoner så finns det en stor risk att en del av aluminiumet fäller ut på t.ex. fiskars gälar, eftersom det är lite mer basiskt där. Detta leder ofta till att fiskarna dör eller blir alvarligt skadade.

september 16, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om E-nummer

Kalciumsilikat utvinnas ur kalksten. Bilden tagen av Bernd Haynold.

Vad är E552 och är det farligt för hälsan?

E552 heter Kalciumsilikat, och räknas till gruppen övriga tillsatser. Den används som klumpförebyggande medel. Mer imformation om tillsatser, inklusive E-nummernyckel, hittar du på livsmedelsverkets hemsida: http://www.slv.se/.

september 13, 2013

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad heter denna blomfluga?

Ljungtorvblomfluga, Sericomyia silentis. Bliden tagen av James Lindsey.

Vad heter denna blomfluga?

Blomflugan på bilderna heter Ljungtorvblomfluga (Sericomyia silentis). Den är ganska vanlig och påträffas oftast i/nära fuktiga miljöer.

– Gästinlägg av Fredrik Östrand, ägare av konsultföretaget Insectum och medlem i Artdatabankens expertkommittén för tvåvingar.

september 12, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frågor om ekorren

Jag har en massa saker jag undrar om ekorrar.
1. Lever ekorrar i flock, två och två eller ensamma?
2. Ändrar de svenska ekorrarna färg?
3. Har de något läte?
4. Kommunicerar de på något sätt?
5. Samlar både honan och hanen in mat?
6. Går de svenska ekorrarna i ide på vintern eller håller de sig vakna i sina bon?

1. Ekorrarna som vi har här lever inte i flock, de är i det närmaste solitära, dvs ensamlevande. Naturligtvis så tillbringar en hane och en hona en hel del tid tillsammans när det är dags att para sig, men när det väl är avklarat så klarar sig honan själv med ungarna, upp till 8 stycken.
2. Jodå de ändrar färg från den rödbruna sommardräkten till en gråvit, ibland gråsvart dräkt.
3. Låter gör dom också, ofta ett ’upphetsat’ snabbt tjattrande uppe från trädkronorna, vilket är ett varnings/uppmärksamhetsläte.
4. Kommunicerar? är inte riktigt säker på vad du menar, men det är klart att de kommunicerar med varandra, när de möts, både genom ljud och signaler, svansen kan de illustrera mycket med. Även med t.ex rovdjur kommunicerar de genom att tjattra och ’tala’ om för rovdjuret att det är upptäckt.
5. Ja för det mesta, men var och en för sig, och de lägger undan ’skafferi’ på olika ställen (hamstar).
6. Ekorrarna sover bort en hel del av vintern men de går inte i ide som t.ex. en björn eller igelkott. De kommer då och då för att leta mat i sina olika gömmor.

– Från frågearkivet

september 11, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

För- och nackdelar med oljekraftverk

Ballylumford oljekraftverk i England. Bliden tagen av Albert Bridge.

Jag undrar i hur stor utsträckning som oljekraftverk används i sverige resp. resten av världen. Vilka för och nackdelar finns?? Satsas det överhuvudtaget någonting på oljekraft i sverige?

Detta är ett ämne som ligger utanför vad vi egentligen håller på med så mitt svar har nog en tendens av att vara lite ’hobby-expertisaktigt’ men jag tycker att den är intresant och gör ett försök ändå. Jag har inga hårda fakta i frågan så du får ta det för vad det är. Jag har ingen egentlig uppfattning om hur mycket olje- och kolkraft för den delen används i resten av världen, men natruligtvis är det så att de länder som har tillgång till sådana källor använder dem mer än de som måste importera. I Sverige använder vi endast oljekraften som stödkälla för el-produktion, dvs när vi har toppar i förbrukningen, och det är huvudsakligen Karlskronaverket som står för det, åtminstone i södra Sverige. Frågan akualiseras dock en hel del i och med diskussionen om nedläggningen av kärnkraften. Eftersom vi nästan inte har ägnat några resurser till att ta fram nya ’alternativa’ energikällor så kommer oljan att få täcka en del av engergibehovet, åtminstone primärt om/när kärnkraften läggs ner. Fördelen med olja är att det finns fortfarande en heldel att få tag i, och att det är lätt att få tag i den, samt att tekniken för att omvandla den till el är välutvecklad. Vi kan med andra ord köra igång i morgon om det skulle behövas. Nackdelen är att olja liksom kol och fosil naturgas är vad vi kallar för fosila bränslen. De tillför kol (och en hel det andra ämnen) till kretsloppet idag. En viktigt komponent är koldioxiden vilken som du säkert vet produceras vid förbränning av kol, denna är en de viktigare bidragande orsakerna till fenomenet som vi kallar växthuseffekten.

– Från frågearkivet

september 10, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hjulspindlar: konstfärdiga nätspinnare

Korsspindel, Araneus diadematus. Bilden tagen av Frode Inge Helland.

Undrar om någon kan svara mig vad detta kan vara för spindel, ganska stor lite åt ljusorange med röda prickar ser det ut som, själva kroppen är ca 1-1½ cm. Har aldrig tidigare sett så stora spindlar här uppe i Luleå.

Är ganska säker på att detta är en korsspindel (Araneus diadematus) en av de största utomhusspindlarna i Sverige och väldigt vanlig. Vet dock inte hur långt norrut den förekommer. Känns igen på sina ljusa fläckar på bakkroppen, som med god vilja kan ses som ett kors. Bakgrundsfärgen kan variera mycket. En annan hjulspindel, som liknar korsspindeln är kvadratspindeln (A. quadratus), också med ljusa fläckar.

Familjen hjulspindlar kallas så därför att de väver i stort sätt runda, mycket konstfärdiga nät. Honan bygger ett nytt nät varje dag, efter att först ha ätit upp det gamla. Nätet innehåller klibbiga trådar, där insekter som kommer i kontakt med nätet, fastnar. När spindeln känner att någon ny insekt fastnat, springer den fram och biter insekten med ett giftigt bett, varpå hon oftast väver in bytet i silke för att spara det till senare.Man kan se dessa små matpaket hänga runt nätet.

– Lars Lundqvist

september 9, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Karriärsrådgivning

Blåval (Balaenoptera musculus). Många är intresserade av skydd av marina däggdjur.

Jag är i Puerto Madryn, Argentina just nu och har fått upp ögonen for jobb med och skydd av marina däggdjur. Vad finns det for alternativ for någon som vill jobba närmare med djur- och miljöfrågor? Jag läste samhällsvetenskap i gymnasiet och har nog inte behörighet for speciellt många naturvetenskapliga kurser/program på universitet, men jag har skrivit högskoleprovet en gång. Har du några tips pa utbildningar eller andra mer praktiska karriärsvägar?

Det är nog väldigt många som vill jobba med marina däggdjur, både bevarande o beteende, så det är nog ingen lätt arbetsmarknad. Finns naturligtvis inga jobb med detta i Sverige (ja, kanske en tjänst..), så då får man nog söka sig utomlands. Gissar att utbildningen bör vara Marinbiologi i första hand (kräver N-behörighet för att läsa i Sverige), men ett alternativ (kanske lättare) är att jobba med detta från annat perspektiv, tex administration, marknadsföring, WWF eller liknade.

– Gästinlägg av Jep Agrell, Studierektor på Biologiska Institutionen.

september 6, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Barn till samkönade par

Man har lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb.

Jag har läst en artikel om att man hade lyckats byta DNA i ett ägg (minns inte om det var mänskligt) och fått det befruktat. Skulle det vara möjligt att ta DNA från en spermie och stoppa in i ett ägg, så att två män kan få ett (biologiskt) gemensamt barn? Och hur mycket svårare skulle det vara att göra det omvända, att ta DNA från ett ägg och placera i en spermie?

Man har faktiskt redan lyckats skapa möss med både två mammor och två pappor i labb, fast inte riktigt med den metoden du pratar om. Första mus med två mammor skapades 2004, genom att injecera ett moget ägg med genetisk material från ett omoget ägg. Man kunde tidigare skapa befruktade ägg med genetisk material från två honor, men dessa ägg utvecklades aldrig. Det visade sig att så kallad genomisk prägling var orsaken. Genomisk prägling är när vissa gener ”sätts på” eller ”stängs av” beroende på vilken förälder de kommer ifrån. För att fostrets utveckling ska ske på rätt sätt måste man ha en aktiv kopia och en avständ kopia för varje präglad gen. Möss (och även alla andra däggdjur, inklusive människan) som får genetisk material från två ägg har fel kombination av aktiva och avstängda präglade gener. Det är därför mössen med två mammor kom ifrån en kombination av genetisk material från mogna och omogna ägg, för att komma runt präglingsproblemet.

Första mus med två pappor skapades 2010, med hjälp av stamceller. Metoden gick ut på att ta stamceller från en hane (hane A) och använda dessa till att skapa honor med samma genetisk material som hane A (fast utan Y-kromosom). Sen kunde dessa honor paras med en annan hane (hane B), och på det sättet producera avkomma med genetisk material från både hane A och hane B. Eftersom mössen med två pappor producerades via de manipulerade honorna slapp man problemen med prägling.

För att sammanfatta, det är i princip möjligt att samkönade par skulle kunna få biologiska barn tillsammans, men inte alls praktiskt nu och kanske kommer aldring att vara det. Problemen med prägling betyder att det är inte så enkelt som att bara byta ut generna i ägg/spermier, utan man måste ta till ganska kraftiga manipulationer för att det ska lyckas, vilket medför även en massa etiska problem om det skulle tillämpas på människor.

– Jessica Abbott

september 5, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En "sjungande" spindel

Steatoda bipunctata. Bilden tagen av Bob Ionescu.

Hittade denna spindel på min sovrumsvägg igårkväll. Den känns inte så svensk! Vet ni vad det är för sort och om den är farlig?

Ser ut som en ”fettspindel” Steatoda bipunctata. En vanlig art i bostäder. Spinner mycket diskreta nät och ställer därmed bara lite besvär. Lever, som alla spindlar på rov, som små insekter. Om man håller dem, mycket försiktigt, intill örat kan man höra dem stridulera, alltså åstadkomma ett svagt ljud.

– Lars Lundqvist

september 4, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Lingonen blommar nu på hösten

Lingonblommor (Vaccinium vitis-idaea). Bilden tagen av Kompak.

Jag var och plockade lingon här runt Kiruna (27:e aug, tidigt här) och såg att det finns ovanligt mycket blommande lingonris. Blir det då mindre blommor då nästa sommar? Orkar växten producera blommor nästa säsong om den har blommat föregående höst?

Utan att veta så mycket om just lingon så skulle jag spontant tro att det blir mindre blommor nästa år om de blommar nu, men gissningsvis är det ändå bara en mycket liten del av plantorna som blommar nu på hösten så kanske gör det ingen skillnad i praktiken. De skott som blommar nu på hösten kommer i vart fall knappast att blomma igen i vår.

– Torbjörn Tyler

september 3, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar