Knätofsspindel, Uloborus plumibes. Bilden tagen av Olaf Leillinger.
Vad är detta för spindel? Hittade denna i en väv högst upp på insidan av ett fönster. Verkar väva mycket, även när jag tog ned den för att kika, gjorde omedelbart en tråd som den satte sig på i pappret jag fångade den i.
Bilden visar en tofsspindel (Uloborus plumipes). En intressant spindelart som kom in till våra växthus för ca 25 år sedan. Den är en av två svenska spindelarter som helt saknar gift, även sådana som verkar på insekter.
– Gästinlägg av Lars Jonsson, Universitetsadjunkt i biologi och kemi, Högskolan Kristianstad
Jag tycker fågelbeståndet har minskat. Är det så eller är det bara naturliga variationer?
Jo du har helt rätt i att åtminstone en del arter är på nedgående i Sverige, och resten av norra Europa. Förklaringarna kan vara många och vi har egentligen bara börjat undersöka varför.
Vad det gäller arter som lever i anslutning till jordbruksmark så är de flesta forskare överrens om att moderniseringen av jordbruket, med större fält och allt mindre ytor med icke brukad mark har en negativ effekt för allt djur och växtliv, även fåglarna.
I skogen gäller ungefär samma resoneman, en ökad fragmentering av framför allt löskog ger mindre utrymmer för skogsfåglarna.
Dock skall man ha klart för sig att det inte är alla arter som minskar. Om du är intreserad så görs det sammanställningar av antalet häckande fåglar, bland annat av Åke Lindström här på Ekologihuset i Lund, men också på de olika fågelstationerna i landet, då på flyttande fåglar.
Vattenriket vid Helge å i Kristianstad. Bilden tagen av David Castor.
Vatten i olika former är ju livsviktiga för allt liv på jorden. En aspekt på vatten som ligger närmare oss är en av de biotoper på land som är bestående mest av vatten, våtmarken. Det stöttar vad jag förstår upp en rad olika organismer från insektslivet i vattnet, groddjur till ett mycket rikt fågelliv. Sant är väl också att i ett längre perspektiv bakåt i tiden så förekom denna typ av miljö mycket oftare samt mera sammanhängande. Mina undringar handlar om det arbete som jag ser en tendens av i och med allt flera återskapande av dessa vatten. Är detta vanligt överallt i Sverige samt hur ser det ut globalt? Befinner vi oss i början av arbetet och finns det organisationer eller nätverk som ”ansvarar” och har överblick att detta fortsätter vidare? Hur går det till rent praktiskt att skapa en våtmark? Hur väljer man ut målen ? Hur ser en ekonomin ut för ett sådant projekt? Inte minst viktigt för mig, hur skulle jag kunna delta i någon form i detta arbete som jag tycker känns viktigt som en del i det ekologiska arbetet?
Du har helt rätt i ditt antagande att våtmarkerna är en viktig miljö för många olika organismer, både inom växt och djurriket. Om du vill se ett historiskt perspektiv på hur mycket våtmarker som finns så är nog Karl XII inventeringskartor från slutet av 1700-talet den bästa källan. Den täcker naturligtvis inte hela landet men om du tar kontakt med länsstyrelsen där du bor så har de kanske tillgång till sådana.
I dag så återskapas/nyskapas en del våtmarker och huvudsyftet med dessa är att få biologisk rening av vatten, huvudsakligen näringsämnen som kväve och fosfor och organiskt kol då dessa bidrar till övergödning. Metoderna man använder här följer den så kallade byggsattsmodellen, vilken har tillämpats på avrinningsområdena vid några av de större åarna i Skåne. Hur utveckligen ser ut globalt eller i Europa vet jag tyvärr inte.
Det pågår en hel del forskning om våtmarker idag, ett ställe där du kan få svar på frågor är Vattenrike.
Läste någonstans att om alla levede som oss här i Sverige så skulle det behövas 10 jordklott för att försöja oss alla. Eftersom det troligen är lite klurigt att fixa fram nio till så undrar jag på vilka områden som vi är de största bovarna. Äter vi för mycket, reser vi alldeles för ofta. Jag förstår att vi generellt gör för mycket av allt. Men räcker det t.ex. med att köpa ekologiska matvaror, handla krav och kanske lägga sin röst på miljöpartiet? Eller måste det till mera drastiska åtgärder och i så fall vilka?
Det huvudsakliga skälet är nog att vi konsumerar väldigt mycket energi, per invånare. Det gäller både vad det gäller hushåll, pga vårt klimat, transporter eftersom vi har så mycket bilar och industrin. Det är samma sak med vad vi äter, en stor del av vår föda är kött från tamdjur. Jämfört med en stor del av världens människor så slösar vi med energin när det gäller vår föda, då det krävs mycket mer energi ( i produktionen) för en måltid med kött än för en helt vegetarisk. Men även grönsaks/rotfrukts och spannmålsproduktionen är hos oss ganska energikrävande då vi huvudsakligen använder maskiner i vårt jordbruk.
Vad man göra åt det är främst att försöka påverka våra politiker…även om jag nog får säga att vårat samhälle är ganska väl inkört i det system som vi har idag.
En liten havsö täckt med guano. Bilden tagen av Andy Strangeway.
Vad är guano……är det farligt?
Guano betyder fågelbajs, så speciellt farligt är det i alla fall inte! Guano också vara fladdermusbajs. På ställen där det samlas mycket som underklippor där sjöfågel häckar och i fladdermusgrottor så andvänder man guanon för att gödlsa åkrarna med.
Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Fåglarna hattar ju fram och tillbaka emellan varmare breddgrader och här… härifrån drar dem ju innan vintern… min fråga är.. varför stannar dem inte bara kvar där det är varmt?
De flesta av flyttfåglarna äter insekter eller frön, och på vintern finns det inte tillräckligt av dessa för att fåglarna ska kunna stanna. Nere i t.ex. Afrika finns det mat så att det räcker och därför flyttar de dit. När det sedan blir tid att häcka och skaffa ungar igen har det blivit varmt i Sverige och massvis med mumsiga insekter kläcks. För fåglarna finns det då två alternativ. Antingen att stanna och slåss om maten i Afrika med mängder av andra fåglar, eller att göra en farofylld flyttning till t.ex. Sverige där maten finns i överflöd. Många flyttar därför till Sverige och får sina ungar här.
Benets evolution har styrts till stor del av tidigare lösningar. Bilden skapad av George M Giorno.
Jag såg en video då det var en (åtminstone enligt egen utsago) Läkare/Doktor som pratade om cancer. Han påstod att vitamin C injektioner var rena rama mirakelkuren för att råda bot på det hela. Han fortsatte med att säga att ”onaturliga” vitaminer, alltså sådana som blivit producerade på konstgjord väg inte fungerade. Denna tes byggde han vidare på då han till sist sa att ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning, om något inte existerade för hundra år sedan så behöver vi det inte nu heller” (därav att konstgjord vitamin E inte visat sig fungera). Min något utdragna fråga rör det sista påståendet, skapar verkligen naturen en lösning till alla sina problem? Jag tycker det låter som totalt dravel men kommer inte på något riktigt bra motargument till att påståendet faktiskt är felaktigt. Kanske kan du bidra med något slags resonemang?
Det där med vitaminerna låter ju suspekt, men det får väl medicinarna uttala sig om. Att ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning” är ju visserligen så luddigt att det knappt går att kommentera, men visst är det i huvudsak dravel. Man får åtminstone först definiera vad ”ett problem” är. Men om en art dör ut helt borde den ju ha haft rejäla ”problem”. Den övervägande delen av de arter som någonsin funnits på jorden har dött ut. De har med andra ord, mot slutet av sin existens, haft rejäla problem med sin omgivning, med naturen. Till exempel så ”skapade” naturen ett problem för mammutarna när allt fler människor med spjut började dyka upp i dess omgivningar. Naturen fann uppenbarligen ingen lösning för mammuten på detta problem utan djuren dog ut till slut.
– Åke Lindström
Dravel är ordet! Förstår att frågeställaren kände att han behövde synpunkter från någon vettig person.
– Olle Anderbrant
Man har estimerat att ca. 99.9% av alla arter som någonsin funnits på vår jord är nu utdöda, dvs naturen är extremt dålig på att ha lösningar på diverse problem…
– Johan Hollander
Förutom att det är dravel så är bevisbördan omvänd. Vi behöver inte hitta något bra motexempel till ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning”. Att det skulle gälla generellt är ett påstående jag gärna skulle vilja se belägg för! Ett exempel räcker liksom inte. Dessutom är förmodligen C-vitaminers mirakelverkan på cancer starkt överdrivna. Annars hade de nog använts i större utsträckning i vården.
– Jörgen Ripa
Det är ju lite underligt att en läkare uttalar sig så, man skulle ju vilja se inslaget. Var det verkligen ett sånt allmänt påståendet? Jag kan hålla med om att det är smart att kolla efter potentiella läkemedel ”i naturen” (det kan ju finnas t.ex. någon växt som råkar producera något mot cancer). Många läkemedel är ju synthetiska kopier av naturliga produkter (penicilin t.ex.). Det där med konstgjorda vitaminer fattar jag inte – vitamintillskott som man kan köpa är ju återigen bara massproducerade synthetiska kopier av de naturliga (dvs det är identiska molekyler). Att det inte hjälper att äta bara en massa vitaminer (antioxidanter) för att bota cancer är väl ingen nyhet; däremot kan sådana konstgjorda vitaminer mycket väl hjälpa folk med annat – tänk t.ex. på vitamin D som vissa kan få för lite av på vintern. Bortsett från att cancer är ganska unikt – förkommer huvudsakligen hos människor som har lyckats förlänga livet efter den ”reproduktiva fasen” betydligt – så är den ur ett evolutionärt perspektiv kanske inte ett ”problem” eftersom den leder till att (för att säga det lite tillspetsat) defekta/sjuka individer sollas bort genom naturig urval. Hur som helst – när jag hör det uttalandet lösryckt så låter det som dravel…
Flyttande tranor (Grus grus). Bliden tagen av Andreas Trepte.
Idag såg något jag aldrig tidigare sett och undrar ifall ni kan hjälpa mig förstå. Jag hörde kanadagässen, de lät som kuttrande fiskmåsar(?) och flög runt i flock högt högt upp i bl.a cirklar. De formade sig i sträck då och då och gruppen förflyttade sig söderut men kom tillbaka efter ett par minuter. Sedan splittrades de och flög åt olika håll, kors och tvärs. Flocken samlades, formade sig, satte av söderut, flög långsamt och fortfarande väldigt högljudda men höll sig i samma område under drygt tre timmar innan de verkar kommit iväg på riktigt. Vad höll de på med, har jag bara missat detta beteende innan?
Det låtor som tranor. ”Kutter” är ju duvor, och tranornas ”krrrrå” tycker jag faller bra in på det.
Hela beteendet är dessutom väldigt typiskt tranor och tiden är rätt. Att samma flock skulle hålla på i tre timmar låter dock lite märkligt, hade varit bra att veta var i Sverige du var. Flock som tvekande att dra över havet? Kan det ha varit olika flockar hon såg? Men att de kan cirkla, glida och ”inte komma någonstans” är inte helt ovanligt, om de bestämt sig för att flytta i betydande motvind. Vilket de dock sällan gör!
”Flög högt, högt upp i cirklar” passar INTE in på kanadagäss!
Jag var i förra veckan i Dubrovnik och såg ett viltväxabde träd/buske med blad som liknade olivträdets (men mer läderartade). Det hade frukter som satt i skålar och liknade ekollon. Vad kan detta vara för träd?
Bör väl ha varit någon ”hårdbladig” art av ek (t.ex. stenek). Finns åtskilliga sådana i Medelhavsområdet…
Vatten ingår i den abiotiska delen av ett ekosystem.
Vad består den icke-levande delen i ekosystemet av?
Vi biologer delar ofta upp t.ex ekosystemet i den biotiska delen, dvs de levande organismerna som djuren, växterna, bakterierna mm, och den abiotioska delen, men även döda växt och djurdelar ingår här. Abioata är då allt som inte är levande och här är det lite av en definitionsfråga. Naturligtvis ingår vattnet, och alla icke organiska mineraler (dvs de som inte innehåller kol och aldrig har varit en del av den biotiska delen). Sedan finns det faktorer som i vissa sammanhang skulle kunna räknas till abiota, som ljuset (dvs solen), vinden, nederbörden, men dessa räknas oftast in när man jämför olika ekosystem och tittar på skillnader.
Kommentarer