Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Hur högt flyger kanadagäss?

Kanadagäss, Branta canadensis.  Bilden tagen av Dori.
Kanadagäss, Branta canadensis. Bilden tagen av Dori.

Jag undrar vilken höjd flyger kanadagässen på när dom flyttar söderöver?

Flyttfåglar kan flytta allt ifrån några centimeter över markytan till 10 000 m upp i luften. Vanligast flyger de på mellan 100 och 1000 m höjd. Val av flyghöjd beror främst på vindförhållanden, vilken art det är, hur långt de skall, samt om de flyger över land eller hav. Fåglar hårt knutna till vatten, till exempel ejder, flyger rejält mycket högre när de korsar land. Kanadagåsen är inplanterad i Sverige och de flesta av dem flyttar bara kortare sträckor inom landet (10 – 100 mil), vilket betyder att de kan göra hela sin flyttning på några enstaka timmar. Det betyder att man sällan ser kanadagäss i Sverige på ”riktig flyttning”. Däremot ser man ofta kanadagäss flytta sig i plogformation mellan sina födosöksplatser i jordbrukslandskapet och övernattningsplatser i sjöar. Det betyder att det kan vara svårt att avgöra om det är ”flyttning” eller lokala rörelser som man ser. Oavsett vilken typ av förflyttning vi pratar om så flyger de sällan riktigt högt och sällan väldigt lågt över marken (när d flyger över land). Rimligen flyger de flesta kanadagäss på mellan 30 och 200 m höjd. Om de förflyttar sig längre sträckor över vatten, kan de dock gärna flyga precis över vattenytan.

– Åke Lindström

september 30, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför blir nya djurgrupper så stora?

Den utdöda jättesengångaren Paramylodon.  Bilden tagen av Skb8721.
Den utdöda jättesengångaren Paramylodon. Bilden tagen av Skb8721.

Jag har precis sett om en av mina favoritserier, David Attenboroughs fantastiska Life on Earth. Det slog mig nu senaste gången jag såg den att det verkar som om djurgrupper, när de först uppkommer, har en tendens att bli väldigt stora. Som till exempel Megalodon för fiskarna, vissa dinosaurier för reptilerna och till exempel Mylodontidae för däggdjuren (inte för att de var en ny djurgrupp, men det var när miljön öppnade upp sig för dem efter att dinosaurierna dog ut). Beror detta på att när nya djurgrupper utvecklas är de så pass annorlunda och förbättrade från vad som fanns innan att det är bristen på konkurrens som låter dem bli så stora? Jag vet att andra faktorer som till exempel klimat spelar en viktig roll, men jag undrar om det ligger något i min idé, eller ser jag bara kopplingar som inte existerar?

Nej, du är inte helt fel ute.  Fast man pratar snarare om att arter från nya djurgrupper är oftast små i början men blir större med tiden.  Detta kallas för Copes regel, och en möjlig förklaring är just som du säger att större individer är mer konkurrenskraftiga, och då blir det en ständig kapplöpning mot större och större arter.  Men Copes regel är ingen riktig regel egentligen, bara ett mönster som ibland (men inte alltid) upprepas.  Vissa grupper kan utvecklas åt andra håll (från stora till små) eller inte visa några trender alls.  Överlag så är det svårt att testa hypoteser om övergripande och långsiktiga mönster inom evolution (dvs makroevolution) eftersom våra möjligheter till att genomföra experiment är begränsade.

– Jessica Abbott.

september 27, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En spindel stor som en snusdosa

Stor husspindel, Tegenaria atrica.
Stor husspindel, Tegenaria atrica.

Vad är detta för spindel och är den giftig? Den är lite större än en snusdosa! Det var inget trevligt kvälls sällskap för mig som har grov fobi…

Tegenaria atrica, utan tvekan. Imponerande spindel som hjälper till att hålla hemmet fritt från insekter.

Alla spindlar är faktiskt giftiga, men de allra flesta kan inte bita genom människoskinn. Men så här stora spindlar ska alltid behandlas med respekt, även om ett bett är långt lindrigare än ett getingstick. De är inte heller aggressiva, så för att bli biten måste man handskas väldigt oförsiktigt med dem.

– Lars Lundqvist

september 26, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför finns det få rovdjur?

Lejon (Panthera leo) som äter en afrikansk buffel (Syncerus caffer).  Bilden tagen av Luca Galuzzi.
Lejon (Panthera leo) som äter en afrikansk buffel (Syncerus caffer). Bilden tagen av Luca Galuzzi.

Varför finns det få rovdjur?

Anledningen till att det finns färre rovdjur, både till antalet arter och individer än vad det finns växtätare är att energin inte räcker till för att hålla fler vid liv. Vad jag menar med detta är att det går åt en massa energi när till växtätarnas metabolism, dvs deras energiomsättning, vilket är när de smälter födan, rör sig, reproducerar sig m.m. Grovt räknat så är det endast 10% av den energin som växtätarna får i sig som finns tillgänglig för rovdjuren att uttnyttja.

– Från frågearkivet

september 25, 2013

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kvadratspindel, en fyr-fläckig hjulspindel

Kvadratspindel, Araneus quadratus. Bilden tagen av H. Krisp.
Kvadratspindel, Araneus quadratus. Bilden tagen av H. Krisp.

Igår hittade jag denna stora spindeln på vår husvägg, se bifogade bilder. Bakkroppen är stor som en hasselnöt. Kan man få hjälp med att få veta vilken sorts spindel det är? Är det en svensk? Är bakkroppen så här stor normalt eller är det en hona med ägg? Färgen är röd-orange samma färg som vår husvägg! Även idag sitter spindeln kvar på nästan samma ställe.

Jag och min medarbetare Ellen Sandström tror att det är en kvadratspindel (Araneus quadratus) som kan variera väldigt mycket i färg. Vi hade gärna velat se en bild på bakkroppen rakt uppifrån så att man kunnat se de fyra karaktäristiska ljusa fläckarna, ofta med en svart prick i, som gett den dess namn. Men med dessa bilder är kvadratspindel en god gissning. Ganska vanlig, inte sällan nära hus.

– Lars Lundqvist

Kvadratspindelhonor kan tydligen ändra färg för att matcha sin bakgrund, så det är förmodligen därför den är nästan samma färg som husväggen.  Kvadratspindlar finns över stora delar av Europa och Asien, och hör till gruppen hjulspindlar.  Du kan läsa mer om hjulspindlar i ett tidigare svar.

– Jessica Abbott

september 24, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är rödhake en flyttfågel?

Rödhake, Erithacus rubecula. Bilden tagen av Ernst Vikne.
Rödhake, Erithacus rubecula. Bilden tagen av Ernst Vikne.

Vi är en klass som undrar om Rödhaken är en stannfågel eller flyttfågel. Jag har nämligen sett en Rödhake under våra talgbollar i December. Men vår lärare nekar till detta.

Rödhaken är en sk. partiell flyttfågel vilket betyder att vissa individer flyttar medan andra väljer att stanna kvar. Merparten av de svenska rödhakarna flyttar nog, men väldigt många stannar också. Det är absolut inte sällsynt att man ser och hör rödhakar sjunga under soliga vinterdagar. Antagligen är det vanligare att rödhakarna, och andra partiella flyttfåglar, övervintarar i södra Sverige än i de norra delarna.

– Från frågearkivet

september 23, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan man bli av med mossa i gräsmattan?

Mossa.  Bilden är tagen av Manfred Morgner.
Mossa. Bilden är tagen av Manfred Morgner.

Om jag vill bekämpa mossan i min gräsmatta på ett miljövänligt vis, hur gör jag då?

Jag är ingen expert på trädgårdsskötsel men ett sätt är att höja pH, genom att kalka eller eventuellt att lägga aska i gräsmattan. Detta lär inte permanent ta bort mossan men förhoppningsvis för ett tag, sen finns det ju olika former av miljövänliga (handdrivna) mossrivare, vilka du bör använda i kombination. En annan metod jag hört talas om är att försöka torka utgräsmattan genom att lägga ut sand, men denna metod är jag osäker på om den fungerar så bra.

september 20, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hotade arter i regnskogen

Regnskog i Ecuador.  Bilden tagen av Hjvannes.
Regnskog i Ecuador. Bilden tagen av Hjvannes.

Jag skulle vilja veta siffror på hur många djur- och växtarter som utrotas i regnskogen varje dag?

Några exakta siffror på hur många arter som utrotas är svårt att få en uppskattning om eftersom vi inte alltid vet hur många som fanns där från början. Stora delar av regnskogarna är fortfarande inte undersökta och absolut inte artbestämda. Vad vi vet är att det finns ingen annan stans i världen där artrikedomen är så stor som just i regnskogarna. För att få ett så rimligt svar som möjligt så tycker jag att du skall ta kontakt med Världsnaturfonden, vilka är de som syssla mest med denna typen av frågor, kanske hittar du något på deras hemsida: http://www.wwf.se/.

september 19, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fjädermygga

Fjädermygga (Chironomidae).  Bilden är inskickad av Siri Jäderberg.
Fjädermygga (Chironomidae). Bilden är inskickad av Siri Jäderberg.

Jag har studerat en myggliknande insekt som jag gärna skulle vilja ha hjälp med att identifiera. (Bilden jag bifogar är insekten förstorad 20 gånger på)

Enligt Jon Loman och Christer Hansson är det en fjädermygga (Chironomidae) hane. Fjädermyggor kallas så på grund av sina plymaktiga antenner. De bits inte, och deras vattenlevande larver är en viktig näringskälla för många fiskarter.

september 18, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kroppens vattenbehov

Kranvatten.  Bilden tagen av Alex Benutzer.
Kranvatten. Bilden tagen av Alex Benutzer.

Jag och mina kompisar håller på med ett skolarbete om vatten vi skulle vilja ha hjälp att få svar på några frågor. *Hur mycket vatten behöver en människa dricka för att överleva? *Hur mycket skiljer driksvatten förbrukningen i I-länder och U-länder? *Behöver man dricka mer eller mindre beroende på sin vikt och ålder?

Dina frågor är inte helt enkla att svara på men jag skall försöka på någon av dem. En vuxen människa i ’normal’ kondition som bor i vårt temepreade klimat behöver ungefär 2,5 liter vatten per dag. Man får normalt i sig en dryg liter genom vad man dricker, lite mindre genom vad man äter och resterande del frigörs när man förbränner socker och fett (kallas metoboliskt vatten). Sedan finns det en mängd saker som kan påverka hur mycket vatten man behöver som temperatur, luftfuktighet, hur mycket man rör på sig, vissa sjukdomar, speciellt på njurarna kan kräva att man skall dricka mer. Får man i vätskedrivande ämnen som t.ex koffein (kaffe), tein (te) eller alkohol så behöver man också dricka mer för att upprätthålla vätskebalansen. Så svaren på dina andra frågor är inte så lätta att ge generella svar på utan det beror mycket på var man bor.

september 17, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg