Fråga en Biolog

Fotosyntesens konsekvenser

Fotosyntes bedrivs i växternas kloroplaster. Bilden tagen av Dr. Thomas Geier.

Vad blir det för miljökonsekvenser av fotosyntesen, både positiva och negativa?

Jag vet om man egentligen kan prata om miljökonsekvenser av fotosyntesen. Vad som händer är att växter tar upp koldioxid och vatten, vilket de med solljusets hjälp omvandlar till syre och socker. Just omvandlingen från koldioxid till syre är ju i och för sig en miljökonsekvens, men den är enbart positiv. Utan den så hade inget liv funnits på jorden i dag… inte som vi känner till det i alla fall, eftersom de absolut flesta organismer som inte är växter är beroende av syre för att andas.

– Från frågearkivet

december 2, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cykler i jordens medeltemperatur

Jordens medeltemperatur och artrikedom har ju varierat under dess utveckling. I vilken fas befinner vi oss just nu i dessa avseenden?

Geologerna har visat att det finns en temperatur cykel på ungefär 1500 år. Det vill säga att medeltemperaturen är som lägst på jorden ungefär vart 1500:e år och som högst 750 år senare. Den senaste köldperioden skall ha varit vid 1300-1400 talet vilket betyder att vi skulle succesivt vara på väg mot varmare tider. Jag vet dock inte hur mycket temperaturen varierar. Det får du fråga nån geolog om. Exakt hur artrikedomen varierar med denna cykel är inte lätt att göra några förutsägelser om, det beror på så mycket mer än temperaturen.

– Från frågearkivet

november 29, 2013

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Föroreningars påverkan på sälar

Gråsäl, Halichoerus grypus. Bilden tagen av Andreas Trepte.

Hur påverkar utsläpp och vattenföroreningar sälens fortplantning, globalt och lokalt?

Den här frågan är inte så enkel att svara kort på. Det beror naturligtvis på vilken typ av föroreningar som det handlar om. I slutet av 60-talet och på 70-talet så läckte en stor mängd organiska bekämpningsmedel ut i haven, som DDT och PCB. Kemiska ämnen har ofta störs påverkan på de stora rovdjuren i ett system eftersom dessa stannar kvar i kroppen och inte bryts ner, det vill säga att de anrikas hela tiden och koncentrationerna blir succesivt högre. För sälarna så fick det till effekt att många blev sterila vilket inte ger någon fortplantning alls. Sälstammarna minskade då också mycket kraftigt. Samma sak hände med många rovfåglar. Man har sett liknande effekter av en del tungmetaller som t.ex kvicksilver. Men det gör inte mycket tester på denna typen av kemikalier och ofta så upptäcker vi inte effekterna förrän det är ’för sent’.

– Från frågearkivet

november 28, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Människans kromosomer

Vad består dom 23 kromosomparen av? Till exempel vad är det i par 1, par 2 osv

Kromosomer består av DNA och olika sorters proteiner. Alla geners funktioner är inte kända än, men vill du veta mer om det kända innehållet i olika kromosomer är det lättast att kolla på Wikipedia. Det finns både en översikt: http://en.wikipedia.org/wiki/Human_chromosome#Human_chromosomes och sidor för varje enskild kromosom, till exempel: http://en.wikipedia.org/wiki/Chromosome_1_%28human%29 Svenska Wikipedia har tyvärr inte alls lika mycket information.

– Jessica Abbott

november 27, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Framställning av atropin

Änglatrumpet, Brugmansia suaveolens. Bilden tagen av KENPEI.

Vi är tre personer som jobbar med ett gymnasiearbete och vi vill framställa ett läkemedel med alkaloiden atropin som vi vill isolera från växten änglatrumpet. Därför undrar vi hur man på bästa sätt kan isolera atropin ur växten. Det kanske går genom infusion, dekokt, tinktur eller liknande metod? Vi vill självklart också kunna bevisa att vi faktiskt har isolerat substansen, därför undrar vi också om detta går med t.ex. kromatografering, eller finns det något annat sätt?

Jag har kollat på wiki och diskuterat med Honglei (kemist) och kommit fram till att atropin bör var vattenlösligt (bättre med varmt förstås). Upprening kan vara en besvärligare procedur (kontakta någon naturproduktkemist), men att bevisa att man fått ut atropin bör gå med opolär kolonn och gaskromatografi-masspektroskopi, masspektrum finns t ex på http://webbook.nist.gov/

– Olle Anderbrant

november 26, 2013

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skillnader mellan tropiska och tempererade arter

Regnskog i Ecuador. Bilden tagen av Hjvannes.

Finns det någon förklaring till varför många djur som fiskar, fåglar, insekter, fjärilar är så mycket mer färgglada o mer spektakulära och giftigare i varma länder (och hav) jämfört med kalla områden? Vore intressant att höra om varför eller teorier.

Det har funnits istid, eller istider vid polerna och kolonisering/evolution har måst ”börja om” vid ett flertal tillfällen, nu senast får ca 10 000 år sedan. Detta att jämföra med obruten regnskog under tiotals miljoner år i tropikerna. Storleken torde kunna evolvera snabbare än utstuderade färger/mönster etc.

– Olle Anderbrant

En annan teori är väl tillgång till resurser. I tropikerna är mattillgången oftast jämnare över året, så att djur ”har råd” att lägga mer energi på t.ex. pråliga fjäderdräkter.

– Jessica Abbott

november 25, 2013

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan man minska antalet fästingar?

Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.

I vår villaträdgård i Furulund har vi stora problem med fästingar. Förra sommaren fick jag säkert mellan 30-50st fästingar. Såntur är så fick inte mitt då 2-1/2 åriga barn några. Men nu är han rörligare och kommer tveklöst att drabbas. Sen har vi ju även det sociala problemet. Folk tycker ju att det är äckligt med fästingar och när man börgar prata om problemet och att dom måste kolla sina barn så är det inte så muntert. Finns det något sätt att komma tillrätta med problemet eller finns det någon som vet mer? Hörde på ett program om ekologisk odling att höns var ruggigt bra på att äta snigelägg, vilket resulterade i noll sniglar på trädgårdsodlingarna. Kan man tänka sig att dom äter fästingar med??

Ja, det är inte så kul med fästingar. Själv har jag redan plockat 3 stycken från hunden, så jag undrar hur det blir i sommar! För att undvika fästingar ska man hålla gräset kort och inte vara inne och rota för mycket i buskarna och bland hög vegetation. Det finns ett par webbsidor som handlar om fästingar, t.ex: http://www.tiger.pp.se/atiger/faestingar.html. Jag vet inte om höns äter fästingar, men de äter det mesta så varför inte. Däremot, om man är inne på sociala aspekter, är det inte alltid så kul att ha en massa hönsskit på gräsmattan. De flesta tycker att det är rätt äckligt med det också. (Men äggen blir ju fina!)

– Bodil Enoksson (från frågearkivet)

november 22, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man återställa utdöda arter?

Mammutar är en utdöd art som är släkt med elefanter.

Kan man återställa utdöda arter? I så fall hur?

Nej, tyvärr inte. Men man har gjort försök att återskapa en del försvunna arter, t.ex. finns ”moderna uroxar”, men det är trots allt inte samma sak. Det finns även försöka att återuppliva vissa utdöda arter från material som har förvarats i museum eller i permafrosten. Det finns dock stora utmaningar med att få DNA av tillräckligt bra kvalité, och det kan bara funka för arter som är relativt nyligen utdöda. Än så länge ligger det fortfarande i framtiden.

november 21, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vandrande pinnars hjärnor

Den peruvianska vandrande pinnen Peruphasma schultei är populär som husdjur. Bilden tagen av Luc Viatour.

Vi undrar om vandrande pinnar har hjärnor?

Man kan inte säga att vandrande pinnar har någon hjärna som fungerar så som vår hjärna funkar. Vandrande pinnar är insekter, och precis som andra insekter har de en samling nervtrådar som utgör djurets hjärna. Här registreras lukt och känsel, och musklerna styrs härifrån. Vandrande pinnar kan dock inte tänka, så som vi kan. De rör sig mot mat, och äter när maten är nära eftersom de är ”programmerade” att göra så. Om ni vill kan ni dissekera (skära sönder) en kräfta och titta på kräftans hjärna. Fråga högstadielärarna så kan ni säkert få en ”karta” över var ni ska leta. Den är väldigt liten, men fungerar som vandrande pinnens (även om en vandrande pinne har ännu mindre hjärna!)!

– Från frågearkivet

november 20, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Olika sätt att skala en banan

Varför skalar man bananer på olika sätt? Bilden tagen av Wilfredor.

För många år sedan pratades det en hel del om att vissa spindlar kunde lägga ägg inne under skalet på bananer, nere i den mörka delen på motsatt sida från kvisten. Vidare hävdade man att det var därför gorillor skalade bananerna från ”fel” håll. För att inte riskera att äta spindelägg.
Jag har försökt hitta info om detta men det närmsta jag kommer är att bananflugor skulle kunna använda sig av den tekniken. Hur är det egentligen? Lägger alla spindlar sina ägg utanpå frukten eller kan dom även lägga sina ägg inuti. Hur är det med tesen att gorillor skalar bananen från ”fel” håll? Gör dom ens det? I så fall varför om det inte är spindeläggen som är orsaken?

Ja, det var svåra frågor! Jag är ingen expert på spindlar, så jag kan inte uttala mig om risken för att spindlar lägger ägg in den mörka delen av en banan. När det gäller bananflugor så tror jag att det måste finnas en spricka i skalet för att de ska kunna komma in och lägga sina ägg. Men då är de nog inte vidare kräsna vilken ände av bananen det gäller. Det verkar som det stämmer att vissa apor skalar bananer från ”fel” håll, men det finns säkert en stor variation där. Jag har även läst att många cycklister skalar bananer på detta sätt, för att kunna göra det med en hand under cyckelturen.

– Jessica Abbott

november 19, 2013

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar