Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Fåglarna hattar ju fram och tillbaka emellan varmare breddgrader och här… härifrån drar dem ju innan vintern… min fråga är.. varför stannar dem inte bara kvar där det är varmt?
De flesta av flyttfåglarna äter insekter eller frön, och på vintern finns det inte tillräckligt av dessa för att fåglarna ska kunna stanna. Nere i t.ex. Afrika finns det mat så att det räcker och därför flyttar de dit. När det sedan blir tid att häcka och skaffa ungar igen har det blivit varmt i Sverige och massvis med mumsiga insekter kläcks. För fåglarna finns det då två alternativ. Antingen att stanna och slåss om maten i Afrika med mängder av andra fåglar, eller att göra en farofylld flyttning till t.ex. Sverige där maten finns i överflöd. Många flyttar därför till Sverige och får sina ungar här.
Benets evolution har styrts till stor del av tidigare lösningar. Bilden skapad av George M Giorno.
Jag såg en video då det var en (åtminstone enligt egen utsago) Läkare/Doktor som pratade om cancer. Han påstod att vitamin C injektioner var rena rama mirakelkuren för att råda bot på det hela. Han fortsatte med att säga att ”onaturliga” vitaminer, alltså sådana som blivit producerade på konstgjord väg inte fungerade. Denna tes byggde han vidare på då han till sist sa att ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning, om något inte existerade för hundra år sedan så behöver vi det inte nu heller” (därav att konstgjord vitamin E inte visat sig fungera). Min något utdragna fråga rör det sista påståendet, skapar verkligen naturen en lösning till alla sina problem? Jag tycker det låter som totalt dravel men kommer inte på något riktigt bra motargument till att påståendet faktiskt är felaktigt. Kanske kan du bidra med något slags resonemang?
Det där med vitaminerna låter ju suspekt, men det får väl medicinarna uttala sig om. Att ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning” är ju visserligen så luddigt att det knappt går att kommentera, men visst är det i huvudsak dravel. Man får åtminstone först definiera vad ”ett problem” är. Men om en art dör ut helt borde den ju ha haft rejäla ”problem”. Den övervägande delen av de arter som någonsin funnits på jorden har dött ut. De har med andra ord, mot slutet av sin existens, haft rejäla problem med sin omgivning, med naturen. Till exempel så ”skapade” naturen ett problem för mammutarna när allt fler människor med spjut började dyka upp i dess omgivningar. Naturen fann uppenbarligen ingen lösning för mammuten på detta problem utan djuren dog ut till slut.
– Åke Lindström
Dravel är ordet! Förstår att frågeställaren kände att han behövde synpunkter från någon vettig person.
– Olle Anderbrant
Man har estimerat att ca. 99.9% av alla arter som någonsin funnits på vår jord är nu utdöda, dvs naturen är extremt dålig på att ha lösningar på diverse problem…
– Johan Hollander
Förutom att det är dravel så är bevisbördan omvänd. Vi behöver inte hitta något bra motexempel till ”om naturen skapar ett problem så skapar den också en lösning”. Att det skulle gälla generellt är ett påstående jag gärna skulle vilja se belägg för! Ett exempel räcker liksom inte. Dessutom är förmodligen C-vitaminers mirakelverkan på cancer starkt överdrivna. Annars hade de nog använts i större utsträckning i vården.
– Jörgen Ripa
Det är ju lite underligt att en läkare uttalar sig så, man skulle ju vilja se inslaget. Var det verkligen ett sånt allmänt påståendet? Jag kan hålla med om att det är smart att kolla efter potentiella läkemedel ”i naturen” (det kan ju finnas t.ex. någon växt som råkar producera något mot cancer). Många läkemedel är ju synthetiska kopier av naturliga produkter (penicilin t.ex.). Det där med konstgjorda vitaminer fattar jag inte – vitamintillskott som man kan köpa är ju återigen bara massproducerade synthetiska kopier av de naturliga (dvs det är identiska molekyler). Att det inte hjälper att äta bara en massa vitaminer (antioxidanter) för att bota cancer är väl ingen nyhet; däremot kan sådana konstgjorda vitaminer mycket väl hjälpa folk med annat – tänk t.ex. på vitamin D som vissa kan få för lite av på vintern. Bortsett från att cancer är ganska unikt – förkommer huvudsakligen hos människor som har lyckats förlänga livet efter den ”reproduktiva fasen” betydligt – så är den ur ett evolutionärt perspektiv kanske inte ett ”problem” eftersom den leder till att (för att säga det lite tillspetsat) defekta/sjuka individer sollas bort genom naturig urval. Hur som helst – när jag hör det uttalandet lösryckt så låter det som dravel…
Flyttande tranor (Grus grus). Bliden tagen av Andreas Trepte.
Idag såg något jag aldrig tidigare sett och undrar ifall ni kan hjälpa mig förstå. Jag hörde kanadagässen, de lät som kuttrande fiskmåsar(?) och flög runt i flock högt högt upp i bl.a cirklar. De formade sig i sträck då och då och gruppen förflyttade sig söderut men kom tillbaka efter ett par minuter. Sedan splittrades de och flög åt olika håll, kors och tvärs. Flocken samlades, formade sig, satte av söderut, flög långsamt och fortfarande väldigt högljudda men höll sig i samma område under drygt tre timmar innan de verkar kommit iväg på riktigt. Vad höll de på med, har jag bara missat detta beteende innan?
Det låtor som tranor. ”Kutter” är ju duvor, och tranornas ”krrrrå” tycker jag faller bra in på det.
Hela beteendet är dessutom väldigt typiskt tranor och tiden är rätt. Att samma flock skulle hålla på i tre timmar låter dock lite märkligt, hade varit bra att veta var i Sverige du var. Flock som tvekande att dra över havet? Kan det ha varit olika flockar hon såg? Men att de kan cirkla, glida och ”inte komma någonstans” är inte helt ovanligt, om de bestämt sig för att flytta i betydande motvind. Vilket de dock sällan gör!
”Flög högt, högt upp i cirklar” passar INTE in på kanadagäss!
Jag var i förra veckan i Dubrovnik och såg ett viltväxabde träd/buske med blad som liknade olivträdets (men mer läderartade). Det hade frukter som satt i skålar och liknade ekollon. Vad kan detta vara för träd?
Bör väl ha varit någon ”hårdbladig” art av ek (t.ex. stenek). Finns åtskilliga sådana i Medelhavsområdet…
Vatten ingår i den abiotiska delen av ett ekosystem.
Vad består den icke-levande delen i ekosystemet av?
Vi biologer delar ofta upp t.ex ekosystemet i den biotiska delen, dvs de levande organismerna som djuren, växterna, bakterierna mm, och den abiotioska delen, men även döda växt och djurdelar ingår här. Abioata är då allt som inte är levande och här är det lite av en definitionsfråga. Naturligtvis ingår vattnet, och alla icke organiska mineraler (dvs de som inte innehåller kol och aldrig har varit en del av den biotiska delen). Sedan finns det faktorer som i vissa sammanhang skulle kunna räknas till abiota, som ljuset (dvs solen), vinden, nederbörden, men dessa räknas oftast in när man jämför olika ekosystem och tittar på skillnader.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Vi i klass 2b på Loviselundsskolan i Hässelby var idag med om något oväntat. När vi skulle ha idrott på vår fotbollsplan som är konstgräs så var den helt täckt av stora tjocka daggmaskar. Idrottslektionen blev istället en lektion i att studera maskar. Vår fråga är varför var det så många daggmaskar på fotbollsplan?
Hej klass 2b!
Vilken kul fråga. Den påminner mig om när jag gick en kurs i afrikansk dans på Tommelilla folkhögskola. Vi dansade på gräsmattan och plötsligt föll jag omkull för jag hade halkat på en mask. Sen märkte att andra också halkade och maskarna trodde nog att det regnade och då måste de krypa upp till markytan för att inte drunkna. Annars brukar de bara krypa upp på natten för de gillar inte att komma ut i solen. Deras hud torkar snabbt ut. Hade det regnat innan er gympalektion? Antagligen, och det var nog därför ni såg så många. Daggmaskar trivs väldigt bra i gräsmattsjord men det förvånar mig att det fanns så många i er eftersom det var konstgräs. Det kan de ju inte leva av. Men det har nog varit riktigt gräs där innan. Eller hur? Daggmaskar gillar döda växtdelar som de kan dra ner marken och mumsa på. Kul att ni studerar maskar i er klass. Det gjorde Charles Darwin också. Han klippte ut blad i olika former och undersökte vilka de föredrog att dra ner i marken. De var smarta för de valde de spetsigaste som var lättast at dra ner. Det finns så mycket att säga om maskar men nu måste jag nog sluta. Lycka til med era maskstudier!
– Gästinlägg av Håkan Wallander, professor i markbiologi.
Är visserligen inte barn men jag har ändå en fråga som kan roa oss alla. Ställt den till två välkända ekologiprofessorer (dock norr om Lund) som inte kunde ge något svar. Hur många avkommor har den reproduktivt framgångsrikaste organismen i Sverige? Jag vet en ympad tall(klon=organism, det är via hundratals ympar), som är förälder till 25 000 000 levande tallar i Sveriges skogar. Frågan är hur unikt detta är, och vilka medtävlarna är i reproduktiv framgång? Finns det någon reproduktivt framgångsrikare organism kan man begränsa frågan till sexuell förökning och arter där de sexuellt mogna individerna är över 10 kg? Finns det inget svenskt exempel, så kan frågan utvidgas till hela världen.
Frågan kan tyckas vara spännande och rättfram, men redan definitionen på ”reproduktivt framgångsrikaste” är fruktansvärt svår. För ett djur som människan där trots allt de flesta barn som föds blir vuxna är det ganska ”enkelt”. Flest barn vinner, troligen någon kung med 150 fruar…
För de flesta organismer börjar dock reproduktionen med ett stort antal befruktade ägg som sedan i rask takt minskar dramatisk i antal, dag för dag. Är det antalet befruktade ägg som är det korrekta måttet? Är det antal avkommor som blivit fullvuxna? Är det antalet avkomma som själva reproducerar sig? Osv.
I en långsiktigt stabil population ersätter ju till slut varje individ endast sig själv. I genomsnitt, visserligen, men ändå!
– Åke Lindström
Någon reproduktivt framgångsrikare organism med sexuell förökning och där de sexuellt mogna individerna är över 10 kg kan jag inte komma på – iaf inte ngt som kan tänkas ha 25 mio avkommen. O andra sidan är ju ympning inte direkt naturlig förökning och jag undrar om jämförelsen är relevant i så fall. Bland asexuella organismer eller sådana som är <10kg finns nog en del som kan konkurrera med den ympade tallen. Det finns ju bl.a. superkolonier av myror som omfattar flera hundra Mio arbetare…
Elektriska apparater som denna mobiltelefon alstrar värme. Bilden tagen av ZanderZ.
Finns det nån forskning på hur mycket mobiltelefon, DATA och TVsändningar påverkar klimatet? All den energi som skickas mellan satelliter och paraboler och tv-master. Luften är inte ren. Blir det inte nån statisk elektriskhet som bildar värme? All den mobilteknik som vi har. Om nån forskare kommer fram till att det är den stora boven, men det är ingen forskare som törs påstå de. Idag är människan så beroende av alla dessa Datorer TV och mobiltelefoner. Jag påstår att det är dessa apparater som står för den största värmehöjninge.
Det finns två svar på den frågan:
1. I princip all energi vi konsumerar förvandlas så småningom till värme. Det gäller oavsett om det är bensinförbränning i bilar, elektricitet i mobiltelefoner, tv-sändningar eller tvättmaskiner. I det sammanhanget utgör data- och tv-sändningar en väldigt liten andel av jordens totala energikonsumtion. Den direkta värme-effekten av all denna kommunikation borde alltså vara direkt försumbar.
2. Strålningen från solen är helt utan jämförelse den största värmekällan på jorden. En snabb beräkning ger att den totala energin som når jordatmosfären från solen är tio tusen gånger större än mänsklighetens totala energikonsumtion. Det är därför växthus-effekten, dvs atmosfärens förmåga att bevara all denna solenergi, är så viktig för klimatet på jorden. Det säger också en del om potentialen i solenergi. Om vi bara kunde komma på bra sätt att omvandla och transportera solenergi så finns det väldigt mycket av den, även om det kan kräva stora ytor för att samla in den.
Jag undrar varför ozonlagret är som tunnast vid polerna, trots att freonerna inte huvudsakligen (eller alls) släpps ut där?
Det där är väl egentligen en fråga för en atmosfärsfysiker, men en kvick titt i Wikipedia ger att fördelningen av ozon över jorden beror till största delen på komplicerade atmosfäriska vindsystem. Ozonet produceras i första hand via solstrålning, som är som intensivast nära ekvatorn. Trots det är ozonlagret i medeltal relativt tunt nära ekvatorn. Det samlas istället upp, via luftströmmar mellan olika atmosfäriska lager, närmare polerna, även om just Antarktis är känt för sitt stora ozonhål varje höst (deras vår). Lite komplicerat, alltså. http://en.wikipedia.org/wiki/Ozone_layer
Det finns mikroorganismer i skogen, men vilka? Vilka svampar, och vilka bakterier? (Det är tillräckligt torr jord, så ljung, och enar växer där, men det finns ändå skugga, så stensöta, och ormbunkar växer.)
Du har helt rätt: Det finns massor av mikroorganismer i jord. Man brukar säga att det finns fler bakterier i en tesked jord än det finns människor på hela jordklotet. Svampar växer som små trådliknande hyfer i marken och längden av alla hyfer i en tesked jord är flera meter lång. I skogsjord finns dels svampar och bakterier som bryter ner löv och grenar till mull. Då frigörs näringsämnen som växterna kan ta upp. Kväve och fosfor till exempel. Men det finns också svampar som samarbetar med växterna, de kallas mykorrhizasvampar och hjälper växterna med näringsupptaget. I utbyte får de socker från växterna som ju kan bilda socker genom sin fotosyntes. Ett bra samarbete som båda parter får nytta av helt enkelt. Skogen du beskriver låter väldigt intressant för där finns ljung som samarbetar med en viss sorts svampar, medan träden samarbetar med andra sorters svampar. Och ormbunken som beskriver samarbetar med en tredje sort. Det verkar vara ett helt eldorado av samarbeten i din skog. Tänk om vi människor vore lika bra på att samarabta, vissa av oss kanske är det. Lycka till med dina studier av jord och mikroorganismer. Jag kan lova dig att man aldrig tröttnar på att undersöka det som finns i marken.
– Gästinlägg av Håkan Wallander, professor i markbiologi.
Kommentarer