
Vad är en ”daffodil”? Vi tror att det är en blomma av något slag på engelska.
Daffodil är det engelska namnet på påskliljan.
– Från frågearkivet
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad krävs för att en fiskmås (som letar en del av sin föda i havet) ska evolvera till ett djur som lever i havet? På samma sätt som det tros att valens föregångare ska ha levt på land.
Generellt sett krävs att överlevnaden och reproduktionen hos de fiskmåsar som börjar söka sig mer till, och in i, havet är god samt att beteendet är ärftligt. Därtill krävs tid (troligen väldigt, väldigt mycket). Pingvinerna har redan evolverat till ett liv nästintill uteslutande i havet, så det klarar nog fiskmåsarna också. Däremot återstår, likt för pingvinerna, problemet med äggläggningen och ruvningen. Vad vi vet finns inga fåglar som sköter detta i havet – de måste upp och ruva äggen på land.
– Åke Lindström
Man kan ju tillägga att just reproduktionen verkar vara en flaskhals för många grupper. Sälar måste fortfarande upp på land (eller is) för att föda. Havssköldpaddor lägger ägg på stränder (antar att andra sköldpaddor gör något liknande, de är ju trots allt kräldjur). På andra hållet så reproducerar sig fortfarande groddjur och insekter i vatten, fast de lever på land som vuxna.
– Jörgen Ripa
Alkor är ju på god väg att evolvera till ett liv i havet. De skiljde såg från sina närmaste släktingar, måsar och labbar, för ca 45 miljoner år sedan enligt dateringar gjorda från analyser av DNA. Från slutet av Eocen (40 miljoner år sedan) finns fossil som man tolkar vara från ursprungliga alkfåglar. Om dessa uppskattningar stämmer skulle det alltså ta runt 5 miljoner år att evolvera en mås till en alka.
– Staffan Bensch
…och en av alkorna, nämligen garfågeln, tappade till och med flygförmågan och blev till sitt levnadssätt lik Sydpolens pingviner. Väl anpassad till sin miljö i Nordatlanten förökade den sig i hundratusentals, tills det kom en hänsynslös och effektiv predator, människan, som utrotade arten på ett hundratal år.
– Lars Lundqvist
Jag odlar lite akvariefisk som hobby och håller nu också på att bygga en aquaponic odling ovan ett av akvarierna. I ett annat kar har jag inga fiskar utan bara smådjur såsom daphnier, snäckor, miniräkor och växter. Jag vill ha in mer smådjur som kan fungera som biologiska filter och levande foder. Kan du tipsa mig om vad som kan passa och vart jag få tag i det? Vill helst köpa från någon som kan garantera att de är fria från parasiter. Vill gärna hitta maskar som kan leva i aquaponic lådan och det fiskfria karet men även andra djur.
Fåborstmasken Tubifex lever i bottensedimentet och äter finfördelat organiskt material. Finns nog att köpa i akvariehendlen. En annan detritusätare som kan vara bra är vattengråsuggan, Asellus aquaticus, men den får man hämta i naturen.
– Gästinlägg av Christer Brönmark, Professor i akvatisk ekologi
Om man skulle starta upp ett nytt funktionellt ekosystem på en annan planet, med liknande förutsättningar som jorden, vad behöver man ta med sig?
Syre, vatten, koldioxid, något lämpligt matyerial för växter att sitta fast i (jord), (fst det kanske fanns där redan om förutsättninganra var likartade), mikroorgansimer som är bra på att bryta ner döda växte och djur, mat till dem så de klarar sig tills systemet kommit igång, lite frön till och några råttor eller andra djur. Ju fler arter du tar mer, ju större är nog chansen att det lyckas.
– Från frågearkivet
Vart eller till vilka länder flyttar rödhaken?
De rödhakar som häckar i Sverige lämnar i huvudsak Sverige på hösten för att övervintra i Europeiska länder sydväst om Sverige. Detta vet vi genom att fåglar ringmärkta i Sverige på sommaren återfunnits på vintern.
En del rödhakar stannar alltså kvar i Sverige, men det är en liten, liten minoritet. Ringmärkningsåterfynden från vintern kommer i huvudsak från Marocko, Algeriet, Spanien, Portugal, Frankrike, Italien och Benelux-länderna. Troligen får även Grekland och Turkiet i öster och Storbritannien i väster besök av en del svenska röhakar.
Det kan noteras att i Storbritannien är rödhaken i huvudsak stannfågel.
– Åke Lindström
Jag har läst att brunråttor får ungar flera gånger om året. När på våren kommer den första kullen? Hur djupt går deras gångar under marken? Lever råttorna i storfamiljer eller i par, och är de i så fall samma par hela livet? Eller har de någon annan familjekonstellation? Är råttor verkligen så ”farliga” som skadedjursföretagen påstår, eller har de oförtjänt dåligt rykte? Har ni något bra tips på en bok eller hemsida där jag kan lära mig mer om brunråttors liv och leverne?
Jag är ingen expert på brunråttor men jag försöker svara på frågan ändå. Jag tycker att Wikipedia-hemsidan om Brunråttor (http://en.wikipedia.org/wiki/Brown_rat) är rätt bra och informativ (den engelska versionen har mer information). När jag googlade på brunråttor så hittade jag bland annat den här sidan (http://www.ratbehavior.org/) som också verkar ha mycket och relevant information (sidan är tyvärr på engelska). Som du kan läsa där så kan brunråttor fortplanta sig under hela året om förhållanden är bra. Beroende på populationsstorleken har råttorna mer eller mindre komplexa sociala strukturer/hierarkier. De kan leva såväl i par som i stora familjegrupper. Så mycket som jag vet gräver de inte särskild djupt, men det beror nog också på vilket habitat de bor i. När det gäller frågan om (brun)råttor verkligen är så farliga som skadedjursföretagen påstår eller om de har de oförtjänt dåligt rykte så beror det nog dels på vilket miljö de lever i och dels på antalet. Råttor kan onekligen orsaka stora skador på byggnader, avloppssystem och andra strukturer. Särskild om populationen är stor och fortplantar sig snabbt. Råttor kan också bidra till spridning av bakterier och sjukdomar. Dessutom har råttor vid flera tillfällen bidragit till utrotning av endemiska djurarter (reptiler, fåglar) när de har tagit sig med hjälp av människan till nya habitat där de inte fanns innan. Å andra sidan kan man säga att labbråttan (som härstammar från Brunråttan) är en viktig modellorganism i många forskningsdiscipliner, framförallt inom medicin. Mycket av de medikament som finns idag har testats först på råttor och mycket som vi vet om till exempel cancerforskning eller genetik vet vi tack vare råttan.
– Michael Tobler
För flera år sen var jag och en vän ute i nordvärmland och vandrade. Vi kom till ett skogstjärn långt in i skogen och vid kanten av tjärnet, på myrliknande mark fanns massor, hundratals grodor, alla utan huvuden. Inga andra skador. Jag och min vän har funderat mycket på vad som kan ha orsakat det. Närmaste förklaringen vi har kommit fram till är att någon sorts fågel gjort det men varför var bara huvudena borta och inte resten av kropparna? Tjärnet ligger väldigt långt och otillgängligt till så vi utesluter att någon människa varit där och orsakat det.
Det skulle kunna vara en iller som är känd för att lägga upp förråd av just grodor. I äldre litteratur sägs att de kan förlama grodorna genom att antingen bryta nacken eller låren, men det tycker jag låter som en skröna. Men om en iller kom till en lektjärn dit en ansenlig mängd grodor samlats, skulle kanske scenen i frågan kunna bli följden. Möjligen skulle platsen, som frågeställaren beskriver som Nordvärmland, tala mot iller. Nordgränsen för dess utbredningsområde måste gå där omkring.
– Lars Lundqvist
Vad är mossa?
Mossa är en samling mossor eller mossväxter, Bryophyta. Det finns många olika arter mossor. Det är en är en grupp gröna växter (alltså med klorofyll) som har funnits längre än t ex blomväxter, kanske uppåt en 400 miljoner år. Mossor var troligen de första gröna växterna som klarade sig på land. De är enklare byggda än modernare gröna växter och saknar kärl (ledningar) för vattenstransport som blomväxter och ormbunkar har. De har också mycket enkla motsvarigheter till de högre växternas blad och rötter.
– Från frågearkivet
Kommentarer