Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Klokrypare åker snålskjuts

Bokskorpion, Chelifer cancroides. Bilden tagen av Fice.
Bokskorpion, Chelifer cancroides. Bilden tagen av Fice.

Tittade närmre på en husfluga och fick syn på ett litet djur, ca 2 mm, som såg ut som en pytteliten krabba. Den har klor. Djuret satt på ett av flugans ben. När jag tittat på fler flugor har jag sett fler sådana konstiga små djur. Men om jag slår en fluga så finns det inga sådana djur. Vad är det för djur och hoppar dom av när flugan dödas?

Det är ganska säkert klokrypare (Pseudoskorpioner) som du sett. De påminner svagt om pyttesmå skorpioner, men saknar deras långa, smala bakkropp (och tagg!). De liftar med flugan och gör ingen skada på denna, ett fenomen som kallas foresi. Det finns andra djur som också kan lifta, till exempel en rad kvalster, men de är i regel mindre än en millimeter, och på dem är det väldigt svårt att se att de håller sig fast med ”klorna”. Att de inte finns på de flugor du slår ihjäl är nog bara en slump. Det är ganska sällsynt med flugor som bär på klokrypare, och därför är chansen inte så stor att du skulle råka slå ihjäl just en sådan. Klokrypare är en ordning bland spindeldjuren, och är alltså släkt, om än avlägset, med både spindlar, skorpioner och kvalster.

– Lars Lundqvist

augusti 11, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fakta om kanadagäss

Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.
Kanadagäss, Branta canadensis. Bilden tagen av Guido Gerding.

Jag skulle vilja ha lite hjälp med min undersökning om Kanada gåsen. Vi har fått i uppgift att ”ta reda på” om miljöhot i sverige. Då sade en lärare till mig att jag kunde undersöka och söka fakta om kanada gåsen och dess utväckling under 1900-talet och dess miljöhot. Det har varit svårt att hitta information om kanada gåsen, men då hjälpte våran datorteknicker mig att hitta denna sida. Jag skulle vilja ha hjälp med Kanada gåsens utväckling under 1900-talet i Sverige samt dess miljöhot. Hur dom klarar sig mot miljöhoten och vilka miljöhot som är farligast mot dom.

Kanadagåsen är som namnet antyder en nordamerikansk art. Den infördes till Sverige i början av 1930-talet, då den berömde naturfotografen Bengt Berg förde in några få individer och släptte ut dem i trakten av Kalmarsund. Arten har sedan spridit sig över landet och finns nu långt upp i norra Sverige som häckfågel. Kanadagässen har sedan utvecklat flyttningsvanor som andra gäss och flyttar nu ner till områdena runt Östersjön, med stora övervintrande flockar i Skåne, Danmark samt i norra Tyskland. Antalet kanadagäss i Sverige ökar fortfarande och det finns nu säkert över 60000-70000 kanadagäss i landet på höstarna. Under vintern finns upp emot 25000 i Skåne. Arten klarar sig bra och man kan inte säga att den påverkas av några direkta miljöhot. Gässen i Sverige liksom på andra håll gynnas av det moderna jordbruket med stora fält och riklig tillgång på mat. Å andra sidan är bönderna inte förtjusta, eftersom flockarna med gäss kan äta upp mycket av grödorna och därmed göra stor skada på fälten. Kanadagässen i Sverige jagas, men de ökar lika fullt.

– Från frågearkivet

 

juni 27, 2014

Inlägget postades i

Djur Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Väldigt stor geting

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.
Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Bor i en fristående villa i Stockholms län. Idag flög en ca 7cm lång geting in till oss. Den var otroligt stor! Min fråga är vad för sorts geting det kan vara? Har aldrig tidigare sett en så stor geting.

7 cm låter gräsligt stort. Men det kanske är en uppskattning. Bålgetingen är ju vår största geting och drottningarna är imponerande. De kommer inte sällan in i hus när de söker boplatser på våren. Men de är väl inte så aktiva såhär års när den första generationen arbetare borde vara ute och jaga. Eller kan det ha varit en hornstekel, vår största växtstekel vars larver lever i döda och svaga träd. Fast enligt Wikipedia (se bild där) flyger de vuxna djuren från mitten av juli till augusti. Men det har ju varit en tidig vår och varm försommar. Såvitt jag vet angriper inte vuxna hornsteklar människor, dvs de sticks inte och har inget gift.

– Jon Loman

juni 26, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför kan man inte äta gräs?

Gräs. Bilden tagen av Danielåhskarlsson.
Gräs. Bilden tagen av Danielåhskarlsson.

Nu är det dags att äta nässlor, maskrosor och kirskål. Varför äter man inte gräs? Innehåller de gift, som inte försvinner vid förvällning, eller är smaken oangenäm?

Människor äter massor med gräs, men nästan bara fröna, t.ex, ris,vete, havre, korn ,råg..m.m. Växtätare som kor och antiloper äter ju gräsbladen också, men människor klarar antagligen inte av att tillgodogöra sig näringen i bladen pga av det stora innehållet av cellulosa (som den svårsmält) och kisel (som sliter på tänderna).

– Från frågearkivet

 

juni 25, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ännu en stor spindel

Stor husspindel, Tegenaria atrica.
Stor husspindel, Tegenaria atrica.

En spindel hängde ned från min sons (6 år) hår, när han lekte i våran plaskdamm i Farsta, Stockholm. Sällan jag sett en så stor spindel. Man kan tänka att som den står på bilden, så är kropp med ben som en snusdosa, ungefär.

Tegenaria atrica är tänkbart, men den inskickade bilden är inte så bra och det är svårt att se bakkroppsteckningen och den verkar inte vara så ”raggig” som de brukar? Vågar inte säga säkert.

– Sigvard Svensson

Vi har haft några tidigare frågor om stora spindlar. Du kanske kan kolla på bilderna och avgöra själv vilken den liknade mest. Här har du länkarna:

En spindel stor som en snusdosa
Stor spindel som klarar kyla
Stor husspindel
En av Sveriges största spindelarter

– Jessica Abbott

juni 24, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad äter vattensalamandrar?

Större vattensalamander, Triturus cristatus. Bilden tagen av Christian Fischer.
Större vattensalamander, Triturus cristatus. Bilden tagen av Christian Fischer.

Vad äter vattensalamandrar?

Vattensalamandrar är rovdjur som äter allt som är tillräckligt litet. Under den tid de vuxna djuren lever i vattnet (våren och försommaren) är exempelvis grodyngel en viktig föda!

– Från frågearkivet

 

juni 23, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur kan hästar sova ståendes?

En sovande ponny. Bilden tagen av Erich Ferdinand.
En sovande ponny. Bilden tagen av Erich Ferdinand.

Hur kan en häst stå och sova, varför ramlar dem inte eller ligger dem ibland?

Hästen kan ju också ligga om den vill. Att stå och sove för en häst är inte som att stå och sova för en människa, dess ben är ”byggda” för att kunna stå och sova. Om hästar vore lika kloka som människor skulle de nog fråga sig ”hur kan männsikor stå bekvämt på sina två bakben”, det är ju väldigt obekvämt och svårt för en häst, den måste balansera för att kunna stegra sig på bakbenen. Ännu märkligare än att hästar kan stå och sova är väl i sådana fall fåglar, de står på ett ben och sover!

– Från frågearkivet

juni 19, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skånska ängar

Skånskt landskapsvy. Bilden tagen av Jorchr.
Skånskt landskapsvy. Bilden tagen av Jorchr.

Vi har fått i uppdrag att göra en hemsida om en drabbad äng vid tunnelbygget i Båstad. Vilka krav har de djur i allmänhet som finns på en äng i skåne?

Din fråga är inte speciellt enkel att svara på eftersom vad som växer och lever på en äng i stort sätt bestäms av hur ängen är skött. Det betyder att om ängen gödlsas mycket och kanske plöjs up med vissa intervall så kommer en vis typ av växter att växa där, om ängen betas hårt eller inte spelar en viss roll. Hur gammal ängen är, dvs hur länge sedan den senast var plöjd spelar roll, om den slåss och om växterna i sådana fall får ligga kvar eller tas bort spelarroll för hur sammansättningen av växter på ängen ser ut. Dessutom har naturligtvis fuktigheten och vilken typ av jord som ängen växer på stor betydelse, t.ex om det är kalkrikt eller inte.

– Från frågearkivet

juni 18, 2014

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Groda under husgrunden

Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.
Vanlig groda, Rana temporaria. Bilden tagen av Bill och Sam Lionheart.

Bör man flytta en groda som flyttat in under en sval husgrund? Öppningen in/utgång leder till ett öppet schakt/brunn drygt 50×50×50. Vi kliver ner i brunnen och kryper in genom öppningen och förvarar lite byggmaterial där. Klarar en groda att hoppa upp ur brunnen, drygt 50 cm? Annars, hur hittar den föda? Vi tog ut grodan en gång. Efter ett par dagar såg vi den på väg tillbaka över heta tomten i full sol. Då lyfte vi in den under svala grunden igen.

Jag är inte riktigt säker på att jag förstått alla detaljer kring hur brunnen är utformad. Allmänt sett kan miljön under en sval husgrund säkert vara lockande (och hälsosam) för en groda när det är torrt ute, speciellt under dagen. Inte konstigt att grodan återvänder. Alternativen kan vara tuffare. Men den klarar nog inte att hoppa över en 50 cm hög mur. Å andra sidan behövs rätt lite hjälp av olika strukturer för att den ska ta sig ut. Det kan rentav räcka med att materialet är lite skrovligt så kan den ta sig upp längs ett hörn. Kan ni inte lägga något i ett av hörnen, en gammal matta eller så, som kan fungera som stege? Och dessutom, om den är lite fuktig, vara ännu mysigare att ligga under när det är torrt och varmt.

– Jon Loman

juni 17, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vithaj i svenska vatten?

Vithaj, Carcharodon carcharias. Bilden tagen av Terry Goss.
Vithaj, Carcharodon carcharias. Bilden tagen av Terry Goss.

Jag älskar hajar! Det har jag alltid gjort enda sedan jag var lite. Vad har ni att säga angående uttalandet tidigare i veckan om att det kommer finnas Vithaj i svenska vatten inom kort? Jag tycker det är tragiskt hur dessa vackra och fantastiska djur målas upp om människoätare och blodtörstiga när det i självaverket inte är det. Finns det något man kan göra i Sverige för att ändra på hajens dåliga och misförstådda rykte?

Människors attityd är alltid svår att ändra på, men med sakliga argument kanske det är möjligt att förändra folks kunskap och förståelse till haj. Det är i själva verket människan som är hajens fiende och inte tvärt om, då stora mängder fiskas upp och där fenorna säljs till Asien som en delikatess. Visst skulle vithaj kunna uppehålla sig i svenska vatten under kortare tider, men mängden säl som antagligen är vithajens primära byte är antagligen för få för att hajen skulle favorisera dessa vatten. Få vet exemplevis att vithaj förekommer ganska ofta i Medelhavet där de livnär sig på tonfisk. Men eftersom dessa tondiskstim simmar i oceaniska vatten och inte nära land, observeras sällan vithaj nära kusten. Sammanfattningsvis gör nog både klimatet och bytestillgången att vi inte behöver oroa oss den korta tid då vi kan bada i Bohuslän.

– Johan Hollander

juni 16, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg