Fråga en Biolog

Mögel i skogen

Kantkremla, Russula vesca. Bilden tagen av Pethan.

Vad är detta? Kan det vara nån form av mögelsvamp?

Jag skulle gissa att substratet för det vita luddet på den inskickade bilden (om det är ett mögel eller något annat vågar jag inte uttala mig om) är en fruktkropp av någon storsvamp. Eventuellt en riska (Lactarius spp.) eller en kremla (Russula spp.) som jag senaste veckorna sett överväxta av något som liknar bilden. Har sällan sett det så rikligt dock och orsaken är säkert det varma och fuktiga vädret, inte minst nattetid. Det jag har sett har sett helt sterilt ut, och så tolkar jag även bilden.

– Sigvard Svensson

oktober 20, 2014

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är vattenkraft bra?

Vattenriket vid Helge å i Kristianstad. Bilden tagen av David Castor.

Bör man bygga ut vattenkraften i Sverige istället för att använda oss av andra alternativ som kolkraft eller kärnkraft?

Som så ofta finns det inget enkelt svar. Där man använder energin är vattenkraft nog en av de energikällor som gör minst skada. Däremot är det svårt att göra ett vattenkraftverk utan att man påverkar miljön i omgovningen. De flesta tycker nog att denna påverkan är dålig för miljön. Ofta får man flodfåror som tidvis torkar ut vilket naturligtvis skadar fisken. Ofta har man en damm vid kraftverket som leder till att stora skogar blir översvämmade.

– Från frågearkivet

oktober 17, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nisch kontra population

Jag undrar vad en nisch är, och population?

Att förklara vad en nisch är, är faktiskt inte så lätt, men jag skall försöka. En nisch är den plats som en art (eller en population av en art) upptar i ett ekosystem, med detta menar man, den mat som arten äter, det utrymme som den behöver alla andra arter som den interagerar (samverkar) med och så vidare. I varje ekosystem kan det bara finnas en art i varje nisch, det ingår liksom i definitionen, skulle två arter ha precis samma nisch skulle dessa konkurear om nischen till antingen den ena försvann (dog ut) eller tills de hade delat på nischen så att den i stället blev två. En population är de individer av en art som lever i en speciell nisch och som evolverar(förandras genom tiden) tillsammans genom att de är utsatta för samma selektionstryck. Det vill säga de lever tillsammans och konkurerar om föda och möjligheter att para sig med varandra och om livsutrymme. Den naturliga selektionen väljer ut det som har den bästa förmågan att anpassa sig till miljön för att föra sina gener vidare till nästa generation.

– Från frågearkivet

oktober 16, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om fotosyntesen inte fanns

Fotosyntes bedrivs i växternas kloroplaster. Bilden tagen av Dr. Thomas Geier.

Skulle det finnas någon växtlighet om inte fotosyntesen fanns?

Nej det skulle jag inte tro, även om det finns växter som inte fotosyntetiserar. Dessa växter saknar alltså klorofyll, de lever som snlyltare på andra växter i de flesta fallen och är alltså beroende av andra växter. Skulle det nu vara så att det inte fanns någon växt som kunde använda instrållande solenergi så skull inte den typ av livsform som vi har idag kunna existera.

– Från frågearkivet

oktober 15, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äggspindel

Fann en spindel i min bil, bakom ena dörrsidan. Känner inte igen spindelsorten (som även hade lagt äggsäck) Vet du vad detta är för sort? Har googlat på svenska spindlar men hittar ingenting.

Det är en äggspindel (Enoplognatha ovata), en ganska vanlig spindel som huvudsakligen håller till i lägre delar av vegetationen där honan kan spinna i hop ett blad. Där sitter hon sitter sedan väntar på byte som fastnar i det ganska omfångsrika men glesa nät hon spunnit mellan grenarna. Det finns tre olika färgvariationer med olika varianter av rött och vitt/cremefärgat, av arten, men de parar sig helt fritt mellan varianterna.

– Lars Lundqvist

oktober 14, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Knipunges fjäderdräkt

Vuxen knipa (hane), Bucephala clangula. Bilden tagen av Adrian Pingstone.

Jag har tagit hand om en liten Knipunge som höll på att bli uppäten. Jag tror Pingu är 1-2 veckor. Han har blivit jätte tam, äter och växer det ända problemet är att hans dundräkt inte är vattentät troligen pga att vi håller och klappar honom mycket. Vi kan inte sluta med det då han ser oss som sin familj och följer oss överallt samt gillar att vara nära, riktigt nära. Finns det något vi kan ta på han dundräkt eller kommer detta bli bättre när han får fjädrar?

Dundräkten är säkert mindre ”vattentät” än fädrarna på en vuxen knipa. O andra sidan borde ungen inte bli blöt när den simmar (och dykar – knipungar kan dyka redan de första dagarna). Tror man att det är något fel på djuret kan man alltid söka upp en veterinär. Dessutom ska man egentligen inte ta hand om vilda djuren själv (se här http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Djur-och-vaxter/Rad/Skadade-vilda-djur/). Det kan kännas tråkigt, men det är bättre för djuren, särskild om de ska rehabiliteras och sedan släppa ut i naturen igen. Sveriges Ornitologiska Förening har en fågelakut där man kan lämna in skadade fåglar och även fågelungar (http://www.sofnet.org/om-nof/fagelakuten/).

– Michael Tobler

Alla fåglar har en liten körtel på nedre delen av ryggen (”gumpkörtel”), som utsöndrar ett slags olja eller vax. Fåglarna tar vax från denna körtel och gnider in sin fjädrar med. Jag tror frågeställaren har rätt i att problemet kommer att lösa sig när ungen får fjädrar.

– Åke Lindström

oktober 13, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jättegeting

Bålgeting, Vespa crabro. Bilden tagen av PiccoloNamek.

Här om dagen när jag var ute på landet och städade ur ett hus så såg jag i fönstret en geting som var MINST 8 cm lång, den var livs levande men jag släppte ut den ur fönstret eftersom jag är så rädd för getingar. Min fråga till er är: vad kan det ha varit för sort, finns det verkligen så stora arter eller var det nån slags korsning?

Det finns inga getingar som blir så stora. Den största getingen i Sverige är bålgetingen som är klart större än andra getingar. Drottningarna är ju de största och en bålgetingsdrottning kanske kan bli hälften av vad du säger. Det är väldigt stort för en geting, man reagerar normalt alltid för bålgetingens storlek, den är inte så vanlig. Jag föreslår att du slår upp bålgeting i en bok och ser efter hur den ser ut.

– Från frågearkivet

oktober 10, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Arter i ett slutet ekosystem

Exempel på ett slutet ekosystem (innan tillförslutning). Bilden tagen av Anne-Lise Heinrichs.

Jag studerar naturvetenskap vid Nyköpings Enskilda Gymnasium och har just startat upp ett projektarbete. Arbetet går ut på att skapa ett förseglat ekosystem som kan gå runt på egen hand utan vidare tillförsel av näring, vatten, syre m.m. Jag skulle verkligen uppskatta tips på fukttåliga och livskraftiga växter som skulle kunna ingå i systemet samt lämpliga nedbrytare. Att denna fråga ställdes kommer naturligtvis framgå i rapporten och jag hoppas därför att ni, trots att den är studierelaterad, svarar på min fråga.

Det viktigaste verkar vara att välja växter och nedbrytare som är ganska stryktåliga, eftersom nivåerna av fukt i jorden, koldioxid, och syrgas kommer att skifta ganska kraftigt med tiden. När det gäller växter föreslås t.ex. bönväxter. Ett slutet ekosystem som har överlevt sedan 60-talet innehåller en sorts växt som heter Tradescantia, tremastarblomssläktet. Vanliga daggmaskar kan säkert funka som nedbrytare. Bakterier kan tillföras genom att lägga in lite kompost.

– Jessica Abbott

oktober 9, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dör getingar när de sticker?

Dör getinar av att stickas?

Nej. Bl.a. anvädner de giftet för att döda de byten de matar sina ungar (larver) med. Själva är de vegatianer som vuxna.

– Jon Loman

oktober 8, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad ska man läsa om man vill bli forskare?

Jag vill bli en biolog forskare i framtiden men varje dag läser jag att det kommer att bli nästan omöjlig att hitta mitt dröm jobb i framtiden. Jag undrar om ni har några tips om vad jag ska göra och om det verkligen är svårt att hitta mitt rätt jobb. Jag funderar över att anmäla mig till biogeovetenskap eller miljövetenskap och då läsa vidare till masterprogramet inom biodiversity. Jag hoppas att ni kan ge mig lite råd om hur det är.

Det viktiga är nog att man pluggar något man verkligen är intresserad av och sedan ger det sig. Man kan inte vara säker på at man fem år senare (efter masterutbildning) fortfarande vill forska eller hur situationen ser ut då. Det låter som om du främst ska kontakta miljövetenskap eller naturgeografi för det verkar vara de programmen du tittar på, kanske i Stockholm om det är där du funderar på att läsa.

– Gästinlägg av Jep Agrell, studierektor på Biologiska Institutionen

oktober 7, 2014

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar