Fråga en Biolog

Giftiga fåglar

Svarthuvad pitohui, Pitohui dichrous. Bilden tagen av Berichard.

Jag vill ha all information om en giftig fågel. Det ska finnas men jag vet inte vad den heter eller nåt annat, bara att den finns.

Det är faktiskt 4 olika arter som man har upptäckt nu (kollade i abstract-samlingen från senaste ornitologi-kongressen): Tre arter av ”Pitohui” (P. dichrous, P. kirhocephalus, P. ferrugineus) samt en med dessa obesläktad art: Blue-capped Ifrita (Ifrita kowaldi). Den som skrevs om i Science var Hooded Pitohui (P. dichrous) där giftigheten varierar mellan olika populationer fran låga koncentrationer vid kusten till mycket höga i bergen. Dessutom uppvisar denna art den största geografiska färgvariationen av ALLA fåglar på Nya Guinea! Giftigheten följer med färgprakten, desto giftigare desto grannare fjädrar (jfr varnings färger hos getingar). Giftigheten består i att man får kraftig hudirritation när man tar i en död eller levande fågel av dessa arter.

– Från frågearkivet

november 28, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är biomassa?

Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.

Vad är biomassa?

Biomassa definieras som massan av biologiskt material som finns vid ett visst tillfälle. Begreppet biomassa kan avse såväl växter som djur och bakterier. Biomassa kan ha flera olika sorter, det vill säga att den kan mätas på olika sätt, t ex färskvikt, torrvikt, askfri torrvikt (=organisk massa), calorier mm.

– Från frågearkivet

november 27, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Frågor om nyckelpigor

Sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata. Bilden tagen av Reytan.

Hur kan nyckelpigan gå på grenar med taggar på? Hur får de sina prickar? Hur bestäms antalet prickar? Hur ser man om det är en hona eller en hane? Varför har den fått sitt namn Nyckelpiga? (vår teori är att ”nyckel” är för att den kan krypa igenom ett nyckelhål och ”piga” för att den hjälper oss i våra trädgårdar att hålla bort bladlöss.)

Nyckelpiga är egentligen ett samlingsnamn för många olika arter skalbaggar, varav de vanligaste i Sverige kanske är 7-prickig och 2-prickig. Att de kan gå på taggiga grenar beror nog på att de är så lätta att de inte sjunker ner på spetsarna. Men det är säkert besvärligt för dem att ta sig fram, det ser i alla fall så ut, eller hur?

Prickarna bestäms av hur deras föräldrar ser ut, utseendet ärvs från förfäderna, precis som du liknar lite din mamma och lite din pappa (antalet prickar har inget med åldern att göra!).

Man kan inte se skillnad på hannar och honor utan att använda ett mycket starkt förstoringsglas.

Namnet kommer sig av att de röda nyckelpigorna har förknippats med Jungfru Maria, Jesus mamma. På gamla bilder avbildas hon ofta med en röd mantel. Hon anses ansvara för nycklarna till himmeln, tillsammans med Sankt Per och Jesus.

– Lars Lundqvist

Säger man inte ibland – eller snarade sa tidigare ibland – Jungfru Marie nyckelpiga?

– Bodil Enoksson

november 26, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gråsuggors matvanor

Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.

Vi är från en förskola i Lund som har ett gråsuggebo – vi har provat nu en tid olika löv etc för att se vad gråsuggor tycker om att äta .. Nu vill barnen prova om de gillar choklad. Vår fråga är: Tål gråsuggor choklad? Vågar vi prova att ge dem?

Gråsuggor gillar rötter och frukter, till exempel morötter och äpplen. Det går säkert bra att prova om de gillar choklad, är det giftigt äter de NOG inte. Men jag gissar att de inte äter av chokladen av en annan anledning. Gråsuggor är strikta vegetarianer och jag tror att choklad innehåller för mycket fett för gråsuggorna. Men, som sagt, försök!!!

– Lars Lundqvist

november 25, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stressat barrträd

Granskog förknippar man oftast med nordliga länder. — Granar är tåliga barrträd.

Vad är ett stressat barrträd???

Med stress menar man (oftast i alla fall) att en växt på något sätt är förhindrad att assimilera kol (fotosyntetisera) med den hastighet som den skulle göra för att växa bra. Det kan vara för lite (eller för mycket) vatten, för varmt, för kallt, för lite näring osv. jämfört med vad växten brukar ha för tillgång till dessa.

– Från frågearkivet

november 24, 2014

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Variationer i vattenståndet

Hur viktigt är det att bibehålla naturliga variationer i vattenståndet i sjöar?

Det är svårt att kvantifiera hur viktigt det är. Även i naturliga vattendrag (ej påverkade av människan) sker stora vatteståndsvariationer och t.o.m. händer det att de helt enkelt försvinner. Vi människor förändrar ju vanligen allt mycket snabbare än vad naturen själv gör; så också när vi reglerar vattendrag. De snabba förändringarna gör att det ”ser fult ut”, vilket är vad vi vanligen reagerar emot. Sammanfattningsvis: Naturliga variationer kan vara både stora och små. Vanligen klarar ett vattendrag av en hel del variation utan att ta skada.

– Från frågearkivet

november 21, 2014

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man skapa en digital människa?

Jag har lite svårt att förklara min fråga. Om livet är alla dessa kemiska reaktioner som sker mellan alla livets molekyler i en människa, och att allt detta styrs av lagar i naturen (kemi, fysik, osv.), då kan man ju säga att livet liknar ett tv-spel, där spelet har ett antal lagar eller gränser som inte kan överskridas. Jag undrar då om det är möjligt att bygga upp en digital människa i en dator, eller superdator, genom att bara programmera ett datorprogram med samma strukturer, lagar och gränser som en naturlig människa har, så att vi får en digital människa som har medvetandet om sig självt och som kan tänka precis som oss. Kan man skapa en sådan digital människa på detta sätt?

Svårt att säga säkert, men det är väl lite det man är ute efter när man försökar skapa artificiell intelligens. I teorin skulle man kanske kunna bygga upp en virtuell människa som följer alla kemiska och fysiska lagar fast bara i digital form, men fråga är vad det hade varit för fördel med det. Man behöver förmodligen inte ta med alla fysiska egenskaper för att skapa en fungerande modell av människans medvetandet, och i så fall hade det bara inneburit en massa onödig komputationskraft. Om man kommer att kunna skapa artificiell intelligens med ett medvetande som likar människans är nog fortfarande en öppen fråga, men det pågår i alla fall intensiv forskning inom området.

– Jessica Abbott

november 20, 2014

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Pollinerarnas betydelse

Ljus jordhumla (Bombus lucorum) är en vanlig art i Sverige.

Då en växt eller djurart försvinner kan det få stora konsekvenser, jag har tänkt på b.la. om bin och andra pollinerande djur försvinner vad kommer egentligen hända då? Skulle all växtlighet dö ut? Skulle då syret ta slut? Skulle det kunna finnas liv till slut?

SourceURL:file://localhost/Users/stefanandersson/Desktop/Pollination.doc

Man uppskattar att bortåt 80-90 procent av alla blomväxter är beroende av pollinerande djur för sin fortplantning, och många av dessa skulle naturligtvis försvinna om alla pollinerare plötsligt dog ut. Möjligheten för dagens blomväxter att utvecklas (evolvera) och ge upphov till nya arter skulle också minska, eftersom pollinerade djur driver mycket av den evolution som sker i växtvärlden. Frågan hur andra organismer, t ex betande djur eller djur som äter deras frön och frukter, skulle påverkas är mer komplicerad och beror på vilka miljöer vi tänker på. Förlusten av pollinerare skulle främst märkas i tropiska regnskogar, där både träd och örter brukar vara anpassade till djurpollination. Effekterna borde vara mindre i områden som domineras av vindpollinerade växter, t ex barrskogar och grässlätter, eller i arktiska miljöer som domineras av mossor och lavar. I detta sammanhang måste man också komma ihåg att många blomväxter tagit steget från kors- till självbefruktning, speciellt i störda, människopåverkade miljöer (många ogräs är självbefruktande), och dessa klarar sig så länge miljön är konstant och det inte krävs någon korsbefruktning för att upprätthålla en hög genetisk variation och anpassningsförmåga. Den mest märkbara effekten för oss människor vore nog att förlora en viktig ”ekosystemtjänst”, dvs bin och andra insekter som pollinerar viktiga grödor och därför står för mycket av jordens matproduktion. Däremot skulle inte syret ta slut, eftersom det mesta av syret produceras av fotosyntetiserande planktonalger i hav och sjöar.

Sammanfattningsvis: Förlusten av pollinerande djur skulle definitivt påverka ekosystemen, men livet på jorden skulle fortsätta om än med andra – och betydligt färre – aktörer. Naturen skulle helt klart bli mer färglös och mindre variationsrik utan alla de pollinerare och blomväxter som anpassat sig till varandra och därigenom gett upphov till de fantastiska samspel som utvecklats mellan dessa organismer.

Stefan Andersson

november 19, 2014

Inlägget postades i

Djur Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skorpion på Öland?

Svart tjocksvansskorpion, Androctonus crassicauda. Bilden tagen av Dbenbenn.

Såg en svart skorpion ca 2-4 cm lång på vägen när jag rastade hunden igår. Den var aggressiv och hade giftblåsa. Var kan den ha kommit från och kan det ha varit något annat än en skorpion? Såg den i Östra Södvik på norra Öland.

Det låter helt otroligt att det skulle ha funnits en skorpion på norra Öland. De närmsta vildlevande skorpionerna finns i medelhavsländerna, och de blir på sin höjd omkring två centimeter långa. Ett annat alternativ skulle vara att någon släppt ut en skorpion efter att ha haft den i fångenskap, men de flesta sådana som man håller som husdjur är betydligt större än fyra centimeter, snarare bortåt en decimeter eller en-och-en-halv. Nästan alla skorpioner är mycket skygga och långt från aggressiva. Förstår inte heller vad som menas med ”giftblåsa”. Visserligen har alla skorpioner en giftblåsa som sitter i anslutning till en tagg längst ut på den smala, långsträckta bakkroppen, men den är alltid liten och inget man lägger märke till om man inte tittar mycket noga efter. Har för övrigt svårt att föreställa mig vad för slags djur man skulle kunna missta för en skorpion, som har så tydliga klor i framändan och den långasmala bakkroppen, som ofta bärs i en båge framöver kroppen. Se bilden ovan, för jämförelsens skull.

– Lars Lundqvist

november 18, 2014

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Askträds ekologiska funktion

Ask, Fraxinus excelsior, av Carl Lindman.

Vi har ett hålträd (ask)som skjutit upp flera stammar från roten. Nu har stammarna kapats en bit ovanför marken. Kommer detta att påverka den kvarvarande hålrotens ekologiska funktion/betydelse. Vi tänker insekts- och fågelliv m.m. Roten kommer att skjuta nya stamskott som så småningom växer upp till nya trädstammar.

Jag har hört med Mattias Larsson på SLU och slutsatsen verkar vara ja, till viss del. När man kapar stammarna kommer detta förmodligen ha en kortsiktig påverkan på insekts- och fågellivet. Fast eftersom det finns levande stamdelar kvar så borde funktionen i huvudsak vara den samma under en längre period – alltså kommer djuren som lever på trädet återhämta sig så småningom.

– Jessica Abbott

november 17, 2014

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar