Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vad är det som orsakar M74, den så kallade laxdöden och drabbar den även andra fiskar?
Det finns inget säkert svar på vad som orsakra M74 hos lax. Däremot har man upptäckt att om man upprepade gånger badar ynglen efter kläckning i B1-vitaminberikat vatten kan sjukdomen förhindras. Den mest utbredda uppfattningen om en bakomliggande orsak är att laxen äter för mycket skarpsill som innehåller för lite B1-vitamin.
– Från frågearkivet
Tack för ert svar på vår förra fråga ang gråsuggor och choklad. Nu har barnen en ny fråga: varför är/har gråsuggorna olika nyanser av grå till färgen ibland? Vad beror det på? Några är mörkare medan några är ljusare … Varför?
Att de flesta gråsuggor är grå beror förmodligen på att det är en bra kamouflage-färg. De lever ju i miljöer som mestadels är mörka, eller där ljus är mycket sparsamt. Att några, arter, är mer ljusgrå och andra mörkgrå, kan bero på att de lever i lite olika miljöer. Det har man till exempel visat bland hoppstjärtar, djur som är nära släkt med insekt och som lever i liknande miljöer som gråsuggor. De som lever uppe i vegetationen kan vara helt gröna, de som lever bland multnande löv och annat på marken, alltså i samma omgivningar som gråsuggor, är grå till svarta och desto längre ner i marken de lever desto ljusare blir de, tills att man hittar helt vita som lever en decimeter ner i marken. Där finns det ju inget ljus alls, så då behöver de inte tillverka färgen som skyddar dem.
Ni får gärna berätta hur det gick med choklad-experimentet!
– Lars Lundqvist
Är det svårt att bli en Ekolog?
Nej, det är inte svårt. Du får gå i gymnasiet och sen läsa på universitetet ett antal år. Men om man tycker att ämnet är spännande är det kul att läsa.
– Från frågearkivet
Vi håller på med ett projektarbete angående Medelhavet med inriktning på habitatet Macchia. Jag undrar därför hur Macchia har förändras och förändras hela tiden på grund utav den globala uppvärmningen?
Detta är inte mitt område, men vad jag kan förstå finns det ett par olika saker. Dels att ökad koldioxid i luften kan leda till att växtligheten i området kan bli mer produktiv. Det finns tydligen lite bevis på att detta har redan hänt, och att det har faktiskt mildrat effekten av klimatförändring än så länge. Medelhavsområdet har också blivit torrare, vilket medför vattenbrist och ökad risk för skogsbränder.
– Jessica Abbott
Angående almsjuka; Varför hugger man ner träden? Finns det ej sprutmedel som kan förhindra spridning av svampen? Vad gör man med det nerhuggna trädet? Får man använda det till att elda sin panna med veden? Kan fortsatt spridning av svampen förekomma trots att man har huggit ner trädet?
Almsjukan är ett allvarligt problem. Förmodligen är ”loppet redan kört” och jag skulle tro att vi om några decennier har samma situation här som i nordamerika, att almen kommer att finnas kvar som buske. När almträden växer upp kommer det att angripas och dö. Nerhuggna träd, eller delar av träd, bör definitivt brännas fortare än kvickt för att hindra spridning och veden bör inte sparas.
– Från frågearkivet
Jag undrar hur det är med humlans gadd. Många säger att den bränns vad är det som stämmer. Sticker den med gadden eller bränns den? En del säger att den bits och att det är det som känns.
Humlan sticks med sin gadd precis som getingar och bin. Att man säger att den bränns beror på att det känns så när den sticker med gadden.
– Från frågearkivet
Jag undrar vad en daphnie är för något och hur stora de är?
Daphnia är ett litet kräftdjur som simmar i vatten och kallas på svenska vattenloppa. De blir mellan 1-5 mm stora beroende på art.
– Från frågearkivet
Jag undrar om kravmärkta produkter som har blivit gödslade med latrin eller ”avfallsslam” fortfarande kan kallas för ”kravmärkta”? Hur vet man att det som kommer från mäniskor och djur inte innehåller farliga ämnen….?
KRAV står bara för att grödan odlats utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den kan däremot vara gödslad med naturgödsel från människor eller djur. KRAV-märket betyder alltså inte att grödan är garanterat giftfri.
– Från frågearkivet
Hur många (1000) år tar det innan ett folks yttre förändras då folket utvandrar till ett område med (extremt) annorlunda klimat? T ex: Afrika -> Skandinaliven
Det kan gå kvickt. Hudfärg hos människa bestäms av ett relativt litet antal gener. Jag har inte min humangenetiska handbok på min bokhylla här hemma, men om jag minns rätt styrs människans hudfärg av sju stycken gener (sju stycken lokus eller platser i arvsmassan). Om man kunde använda husdjursförädlingens klassiska metoder med korsningar och urval skulle man klara av det på inte alltför många hundra år. Människans generationstid är ju ett hinder. Min högst personliga gissaning är att tidskalan för förändringar av det slaget är i storleksordningen 5000-10000 år.
– Från frågearkivet
Vad händer med djurlivet i de svenska försurade sjöarna, framförallt med grodor och sjöfåglar?
Det är en intressant fråga Du ställer. Det händer ganska mycket med djurlivet. Dels beror detta på fysiologiska effekter som gör att vissa organismer får svårigheter med reproduktionen, dvs ägg eller yngel dör. Detta händer med de flesta fiskarter, men mört och abborre har mest uppmärksammats. När sjön försuras klarnar vattnet i de flesta fall, vilket beror på mindre plankton- produktion och att humus (om det är en brunvattensjö) aggregerar och sedimenterar. Eftersom mört och abborre jagar större byten med hjälp av synen, så får de alltså lättare att fånga sin föda. De väljer alltså de största bytena ur ffa evertebratsamhället (ryggradslösa djur, t es skalbaggar och deras larver, trollsländor, etc). Dessa evertebrater är i sin tur predatorer – rovdjur och lever på mindre evertebrater. T ex s på äter dagsländor. Således när mört och abborre minskar i sjön, ökar trollsländorna, vilket leder till att de äter upp dagsländorna som minskar i antal. Samtidigt är det så att om fisken minskar så gynnar den ökade förekomsten av större evertebrater vissa sjöfåglar, ffa knipa, som också lever på evertebrater. Fiskens konkurrens med knipan om föda minskar alltså och knipan gynnas. Vissa andra sjöfåglar påverkas inte på kort sikt. Fiskgjuse lever på stora byten och kan under rätt lång tid föra hem sådana till boet med ungar. Däremot missgynnas storlom. De vuxna kan äta större fisk, men ungarna måste ha småfisk. När småfisken minskar pga reproduktionsstörningarna kommer lommens ungar att svälta ihjäl. Om effekter på grodor vet jag inget. Möjligen påverkas de på samma sätt som vattensalamandrar. Forskningen tyder på att dessa gynnas av lägre predation från fisk. Detta gäller ffa rom och yngel. Fisken äter nog inte vuxna grodor i så hög utsträckning. Detta var ett litet axplock.
– Från frågearkivet
Kommentarer