Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
I våras på promenad på grusväg mot Tyresta By såg jag en solgul orm med zickzack mönster på ryggen. Kan det ha varit en svensk huggorm?
Verkar fullt möjligt. Solgul låter onekligen ovanligt men de kan varierar en hel del i färg.
– Jon Loman
Vi har även haft en liknande fråga tidigare, om en brun huggorm.
– Jessica Abbott
Hur är det att vara en biolog och forska på naturen? Måste man leva ut i naturen i flera månader? Jag vill gärna bli forskare men jag känner ingen forskare som kan svara på mina frågor. Är det omöjligt att vara en forskare och bo samtidigt i Stockholm?
Nej, man måste inte leva ute i fält i flera månader som forskare. Somliga gör det när de samlar in data till sina forskningsprojekt, men det är absolut inget krav. Man kan till exempel jobba med djur eller växter i labb (det gör jag). Gillar man matte och datorer kan man jobba med att analysera stora dataset eller skapa modeller för att beskriva processer i naturen. Även som fältbiolog kan ändå bo i staden, till exempel om man har sina försöksområden på relativt nära håll.
– Jessica Abbott
Jag undrar om blåkorn är bra eller dåligt för miljön, och vad man eventuellt kan använda iställetför blåkorn.
Blåkorn är en konstgödsel som innehåller nitrat, fosfat, kalium, och ett antal mikronäringsämnen. Rent allmänt kan man säga att konstgödsel inte är bra för miljön, eftersom överskottsnäringen rinner ut till sjöar och havet, och kan orsaka övergödning. Hur man använder gödseln spelar dock stor roll. Om man inte använder alltför stora mängder och följer anvisningarna behöver man som privatperson nog inte vara alltför orolig. Vill man vara mer miljövänlig kan man använda sig av naturlig gödsel, som till exempel kompost.
– Jessica Abbott.
Efter ihärdigt regnande i 3 dagar borde det krylla av daggmaskar på vägarna. Men inte en daggmask har jag sett. Vanligtvis brukar jag sicksacka mig fram på cykeln när det regnat. Skrev om detta på facebook och där var det fler som uppmärksammat detta. Vart har dom tagit vägen? Det måste vara blött i marken för vattenpölarna är riktigt stora. Hoppas på svar och att dom redan har pluppat upp ur marken tills dess.
Det kan bero på hur vädret varit lite tidigare. Efter lång torka kan daggmaskar gräva sig gjupt ned för att inte torka ut. Kommer det sedan ett rejält regn kan det ta lång tid innan fukt tränger riktigt djupt ned i jorden, för att där nå och driva upp daggmaskarna för att få tillräckligt med syre. Så de kommer nog tillbaks, och utan mer info vilka jordar, vädret innan de tre dagarna, osv är det nog svårt att vara mer konkret.
– Johannes Rousk
Bryts portionssnus ner i naturen? Går det att kompostera portionssnus? Ger nikotinet i en kastad prilla några skador i naturen?
Jag tycker inte om skräp i naturen, och för mig är dessa små påsar ganska osmakliga. Nikotin är som bekant ett helt naturligt ämne, en alkaloid. Sådana ämnen är vanliga försvarssubstanser hos växter och jag tror inte att du behöver oroa dig.
– Från frågearkivet
Vad är ett inlärt beteende hos en katt? och vad är en naturlig instinkt?
Ett exempel på ett inlärt beteende är när en katt kommer springande när man öppnar matburken. En naturlig instinkt är till exempel att katter gräver ner sin avföring. Det är ett sätt att inte skrämma bort bytesdjuren, och är inget som man behöver lära sin katt – de använder sig gärna av kattlådan utan någon större insats från ägarens sida.
– Jessica Abbott
Min syster hittade denna spindeln på sin tomt. Jag undrar vad det är för en spindel och om den är farlig?
Det är en kvadratspindel på den inskickade bilden. Färgen på bakkroppen kan variera mycket hos den här arten, från gulgrön över klart röd till nästan brun. Typiskt är dock de fyra stora vita fläckarna, utan svart prick i. Vanlig art på fuktängar. Den är helt ofarlig.
– Lars Lundqvist
Är fästingar nyttiga?
Den egentliga fästingen Ixodes ricinus är ett kvalster, vars ”yrke” i den svenska naturen är att vara ektoparasit , d.v.s. att vara en parasit som sitter utanpå sin värd. När fästingen kläcks ur äggen är den bara ett par millimeter lång, och har tre par ben. Under sin utveckling skall den byta skepnad tre gånger innan den blir könsmogen. För varje fas i sin utveckling måste den suga blod från ett ryggradsdjur, som regel ett däggdjur men den parasiterar även på fåglar och ödlor. Efter den tredje hudömsningen är den könsmogen, men de befruktade honorna måste en fjärde gång finna en värd för att få näring till sina äggs utveckling. När honan är färdig att lägga sina nästan 2000 ägg har hon hunnit bli nästan centimeterstor. Fästingen är känd för att sprida ett antal sjukdomar, bl. a. hjärnhinneinflammation, borrelia och harpest. Gör då ett sådant djur nytta i den svenska naturen? Jag värjer mig inför en sådan fråga, för enligt min mening finns inte någon art för att den gör nytta. En djur- eller växtart finns därför att individerna som tillhör den genom evolutionen har ”funnit” ett sätt att leva som så att säga ”lönar sig”. Om någon art har en livsstil som är motbjudande för oss, ligger det nära till hands att ställa just denna fråga. Men fästingen har hittat en lönsam nisch, och så har daggmasken gjort. Daggmaskens idoga arbete i underjorden gagnar oss och den förefaller nyttig, men det är inte därför den finns!
– Från frågearkivet
Jag undrar om du kan hjälpa mig med ett insekts/djur-läte som jag sena kvällar, nätter och tidiga morgnar hörde i Lifidzi som ligger i Norra Mocambique nära gränsen till Malawi (provinsen Tete). Anledningen till att jag inte kunnat släppa det här är att jag håller på att skriva en barn och ungdomsbok som ska utspela sig här. Jag vill väldigt gärna ha med det här speciella lätet!
Det lät som någon visslade riktigt hårt så att man hör luften vibrera (som kulan i visselpipan eller ännu hellre som någon blåser hårt över mynningen till en glasflaska) Tre visslingar med någon sekunds tystnad emellan. Visslingarna var ungefär 2-3 sekunder långa. Sedan ett litet uppehåll och sedan nästa ”tre visslingsserenad” igen.
Jag gissar på någon form av groda för att jag tyckte inte att det lät som cikador – men jag kan ha fel. Det finns förstås massor av olika slags cikador. Men jag hittar inte någon groda som kan stämma in på beskrivningen i denna del av Afrika … Runt huset där vi bodde var en gammal stor parkanläggning med massor av olika växter och träd. Någon synlig vattensamling såg jag ej men det kan ju ha funnits ändå nånstans. Lifidzi ligger ganska högt (kanske 1000 meter över havet)temperaturen i månadsskiftet juli/augusti var behaglig (vinter i Afrika) med kyliga morgnar och kvällar (kanske runt 10 grader) fast solgassigt mitt på dagen. Naturen är savannaktig med buskar gräs och mindre trädsamlingar.
Kanske bushbaby/Galago de är ofta högljudda… annars finns det ju flera fåglar det kan vara… men jag är inte riktigt hemma i Mocambique… För boken skulle det ju passa bra med Galago, det är ju ett mysigt djur?
– Gästinlägg av Ulf Ottosson, A. P. Leventis Ornithological Research Institute, Nigeria
Jag har förvisso aldrig varit i Mocambique och kan egentligen mycket lite om både grodor och insekter, men eftersom jag ägnat en hel del tid åt att lyssna efter nattaktiva fåglar i olika delar av Afrika tror jag mig förnimma vilken typ av läte det rör sig om. Med reservation för att jag trots allt missuppfattar lätet känner jag mig relativt säker på att det är en insekt, och då kanske troligast någon form av cikada. De flesta brukar ha olika typer av surrande ljud, men vissa kan vissla ungefär på det sätt som beskrivs, ofta förvånansvärt högt. Det finns förvisso grodor som kan låta åt det hållet också (åtminstone i Sydamerika), men jag anser att sannolikheten för att det skulle vara en groda är betydligt mindre. Nåväl, bättre än så kan jag inte.
– Gästinlägg av Daniel Bengtsson, doktorand på Linnéuniversitetet
En enkel liten fråga. Hur gammal blir en råtta egentligen?
Enligt en bok jag hittade på min bokhylla kan en råtta blir 3-7 år. Detta är det enkla svaret på din enkla fråga. Å andra sidan är detta förmodligen mycket missvisande uppgifter! Låt oss nu tänka lite djupare… Antag att chansen är 50% för att en råtta överlever ett år. Det betyder att hälften av de råttor som föddes i fjol lever än i dag, 25% av de råttor som föddes i förrfjol är också fortfarande vid liv. 12.5 av dem som föddes för tre år sedan, 6.25 av dem som föddes för fyra och 3.1% av dem som föddes för fem år sedan. Så visst, råttor kan bli kan bli fem år, men det stora flertalet har dött långt tidigare.
– Från frågearkivet
Kommentarer