Social genting, arten okänd. Bilden skickades in av Johan Magnusson.
Jag bor för närvarande i Canton i södra Kina. Utanför mitt hem har jag lagt märke till detta djur. 6 ben, två vingar och två antenner. Är det en insekt eller spindel? Efter vad kan se har den bara fram- och bakkropp (alltså spindel), dessutom typiska spindelögon (tre vad jag kan se, men kan hända är det fyra). Men vingar?!? Jag har lästa om spindlar som härmar myror och går som om det främre paret ben vore antenner. Men det verkar ju som den har ett extra ledpar? Är det en spindel som är specialiserad på att äta drönare? Tilläggas kan att den inte försökte flyga trots att jag var ganska närgången.
Det någon art social geting. Vilken art det är vet jag inte men det är inte den ökända asiatiska jättebålgetingen (eller mandaringeting) eftersom denna har bandad bakkropp.
Hymenolobium petraeum är ett eftertraktat träslag. Bilden tagen av Kress.
Vi jobbar just nu med att översätta en artikel som handlar om amazonas regnskog. Där nämns ett träd som vi inte hittar det svenska namnet på. På engelska kallas det angelim pedra, och det latinska namnet är Hymenolobium petraeum. Vet ni om det har något namn på svenska?
Nix, det finns inget svenskt namn på Hymenolobium petraeum. I vart fall inget mer officiellt sanktionerat sådant.
Att vi har två njurar men ett hjärta är ett resultat av våran evolutionära historia.
Det är ju allmänt känt att en människa klarar sig bra med endast en njure. Jag vill förstå vilket evolutionärt tryck som utvecklade två njurar – varför behövdes det två stycken en gång i tiden?
Att vi har två av vissa organ (som njurar, lungor, ögon) och bara en av andra (som hjärta, magsäck, gallblåsa) har snarare mer att göra med alla ryggradsdjurens gemensam, uråldrig evolutionär historia än nutida evolutionstryck. De första multicellulära organismerna hade en enkel kroppsplan, förmodligen som en mask, med ett rörformat tarmsystem och ett rörformat hjärta – det är därför vi har bara en av dessa organ. Sedan utvecklades bilateral symmetri, och vissa organ blev parade, som ögon, njurar, och lemmar eftersom de utvecklades senare. Symmetrin kan brytas ifall det finns ett starkt selektionstryck. De flesta ormar har till exempel bara en fungerande lunga, eftersom det finns inte plats för två i den avlånga kroppen. Men så länge den inte medför någon stor nackdel kommer den ursprungliga symmetrin bevaras. Därför har vi två njurar.
Utan blommor kan det vara svårt att känna igen en fingerborgsblomma! Bilden skickades in av Simon.
Var ute och gick i skogen idag och hittade utmed en två år gammal avverkningsväg flera plantor som på bilden. Har inte kunnat hitta vad det är för växt. Så min fråga är vad är det för växt?
Ser ut som bladrosett av förvildad fingerborgsblomma (Digitalis purpurea). Den ser tillräckligt stor ut för att kunna blomma i sommar.
– Stefan Andersson
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea). Ursprungligen odlad som medicinal- och prydnadsväxt, men sedan länge förvildad i södra Sverige och starkt gynnad av modernt skogsbruk och luftföroreningar. Fröna sprids med skogsmaskiner och arten växer mycket bra på kväverik men kemiskt sur mark så som det blir på hyggen efter framför allt granodlingar.
Auxin är en växthormon som kontrollerar tillväxt mot en ljuskälla (fototropism). Bilden skapad av MacKhayman.
Jag undrar hur det kan komma sig att växter reagerar så olika på olika färger från lampor?
Växter reagerar på ljus på många olika sätt. Får de för lite ljus tillbakabildas kloroplaster och växten blir gul eller vit. Den växer mer på höjden också, i jakt efter ljuset. Växter kan också växa mot en ljuskälla – det ser man ofta hos krukväxter som växer mot ett fönster. Det är växthormonen auxin som kontrollerar denna respons, som heter fototropism (se bilden ovan). Klorofyll absorberar mest blått och till viss del rött ljus, men växter har även andra pigment som kan hjälpa till att samla ljusenergi från gult eller grönt ljus. Beroende på en ljuskällas spektrum (sammansättning av olika våglängder) kan den därför var bättre eller sämre för en växts hälsa. Till exempel kan en ljuskälla som är fattig i den blåa delen av spektret inte vara så lämplig för växter. Sen har även växter vissa fotoreceptorer, ämnen som känner av blått och rött ljus direkt, precis som tapparna i våra ögon gör. Fytokrom känner av rött ljus och styr bland annat blomning, dygnsrythm, och groning. Fototropin känner av blått ljus och styr bland annat öppning och stängning av klyvöppningar.
Vi bor i Spanien, pensionerade. Sedan i sommar (vi har varit här somrar mer än 30 år tidigare) har vi fått ett nytt problem: små, svarta bitmyggor som kanske är blinda – de fångas inte i våra ljusfällor. De är mycket aggressiva, bits, sticks inte, stora blödningar riner på benen. Vid ett sådant tillfälle torkade min fru rent med hushållspapper – myggan följde med, den satt krav under/I DET RINNANDE BLODET. Vad är detta för otyg?
Jag skickade denna fråga vidare till Christer Hansson, eftersom han varit mycket i ”de varma länderna”, och undrade om det kunde vara ”sand flugor” (Phlebotominae). Han föreslog istället svidknott (Ceratopogonidae), men han påpekade också att det är väldigt svårt att säga vad det är för slags djur på bara hörsägen. Om ni kan fotografera djuren blir det enklare, men därmed inte sagt att det går att göra trots det.
Vargspindel, Lycosa sp. Bilden skickades in av Micke Blomberg.
När vi var på övernattning i skogen förra helgen så fick jag syn på den här krabaten. Jag tittade på er spindelsida men hittade ingen som jag tyckte stämde in. Har även googlat och slagit i böcker utan resultat. Jag har aldrig sett en sån här tidigare varken till storlek,mönster eller snabbhet. Den var något större än en 5-krona och riktigt kraftigt byggd, den var otroligt snabb. Verkade inte aggressiv. Vi fann den i klassisk skogsmiljö (tallmo/hygge) vid en tjärn i södra Norrland några mil in från kusten. Har inte kunnat släppa detta möte, vore otroligt kul om ni kunde hjälpa mig att sova om nätterna igen!
Har diskuterat bilden med vår medarbetare Ellens Sandström, och vi har kommit fram till att det är en vargspindel (Lycosidae), förmodligen av släktet Lycosa (björnspindlar).
Dessa lever av rov, vilket i och för sig alla andra spindlar också gör, men det lite speciella med dessa är att de springer ifatt sina bytesdjur. De kan spinna men de använder ”silket” bara till äggkokonger, aldrig till att göra fångstnät.
Jag är ingen expert på valar, men jag kan tänka mig att man skjuter eller stöter en spets in i valens tjocka späcklager. Spetsen kan innehålla en elektronisk ’sond’ som registrerar och loggar hjärtfrekvens. Antingen sänder sonden information via satellit när valen går upp och andas, eller så är sonden konstruerad så att den lossnar efter en tid. Sonden flyter då upp och sänder informationen via en satellit, eller en spårsignal för att kunna bli upplockad.
Oleandersvärmare, Daphnis nerii. Bilden skickades in av Evert Gustavsson.
Var är detta för larv?
Det är en larv av Oleandersvärmare Daphnis nerii. Larven är grön i de första larvstadierna, men i sista stadiet innan den förpuppar sig mörknar den till denna färgkombination.
Man pratar allt mer om klimatet och minskade utsläpp. Vad innebär det för varje enskild människa att minska utsläppen till nivåerna som man pratar om? Till 2020 har man ju ett mål att minska utsläppen med 8 (?)% inom EU. Hur behöver vi vanliga dödliga leva för att det ska uppnås? Räcker det att äta smart, ställa bilen så mycket det går, stänga av el man inte använder, minska användandet av elprylar, köpa grön el, källsortera, köpa begagnat och det där vanliga man läser om? Eller krävs det betydligt mer av oss? Följdfråga 1: hur mycket vinner man i miljöpåverkan på att välja miljöbil? Följdfråga 2: hur ser det ut i övriga delar av världen med miljötänk och källsortering? Finns möjligheterna?
För att hejda klimatförändringarna behöver utsläppen minskas. EU har tidigare beslutat att EU:s sammanlagda utsläpp ska minskas med 20% jämfört med 1990. Fram till 2030 ska utsläppsminskningen bli 40%. Därefter ska utsläppen minska ytterligare. Det förutsätter att bilarna på sikt går på andra bränslen bensin, diesel och naturgas, energisektorn blir fri från fossila bränslen, energianvändningen effektiviseras, och så vidare. Vad vi individer/konsumenter väljer – av de val som finns – spelar också roll. Vi kan ”rösta” med våra val. Man kan välja miljö- och klimatmärkt, åka kollektivt i stället för bil, välja mindre ofta kött på tallriken, köpa energisnåla varor, inte kasta mat, återvinna, … Gör man sådana val, bidrar man till minskade utsläpp. Det finns olika typer av ”koldioxidkalkylatorer” på webben som man kan testa för att se vad olika val ger. Man kan nog inte förutsätta att alla alltid ska göra bra val. Men kanske kan vi alla allt oftare göra bättre val i stället för sämre?
1) Hur mycket man vinner i miljöpåverkan på att välja miljöbil? Det beror på hur drivmedlet är producerat. En elbil drar el som är producerat med något (i Sverige handlar merparten av vattenkraft och kärnkraft, även vind. Ur klimatsynpunkt är dessa bra). En biogasbil drar biogas och en etanolbil drar etanol som är producerat av någon råvara och process. I de flesta fall får man en klar klimatvinst med en miljöbil jämfört med en bensin- eller dieseldriven bil.
2) Det finns medvetenhet i väldigt många länder om klimatförändringarna och utsläppen. Man har kommit olika långt i åtgärder. I de flesta länderna ökar utsläppen fortfarande, men det finns också undantag som visar att det inte finns någon motsättning mellan minskade utsläpp och utveckling och välfärd. Resurssvaga länder har dock en längre startsträcka än exempelvis EU.
– Gästinlägg av Markku Rummukainen, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)
Kommentarer