Vi har ett hålträd (ask)som skjutit upp flera stammar från roten. Nu har stammarna kapats en bit ovanför marken. Kommer detta att påverka den kvarvarande hålrotens ekologiska funktion/betydelse. Vi tänker insekts- och fågelliv m.m. Roten kommer att skjuta nya stamskott som så småningom växer upp till nya trädstammar.
Jag har hört med Mattias Larsson på SLU och slutsatsen verkar vara ja, till viss del. När man kapar stammarna kommer detta förmodligen ha en kortsiktig påverkan på insekts- och fågellivet. Fast eftersom det finns levande stamdelar kvar så borde funktionen i huvudsak vara den samma under en längre period – alltså kommer djuren som lever på trädet återhämta sig så småningom.
Duvhök, Accipiter gentilis. Bilden tagen av Merops.
Vi och flera vänner i närområdet (ca 2-3 km radie) har drabbats av att hök tagit höns. Vi är ganska säkra på att den som var hos oss var en juvenil duvhökshona. Funderar nu på hur troligt det är att det är samma hök och hur stor risken är att den återkommer. Ingen av oss har sett till höken på ett tag, hur stort område rör den sig över i jakt på mat?
En ung hona av duvhök är rejält stor och kraftigt längsstreckad på undersidan. Hanarna är mindre. De adulta fåglarna är tvärvattrade på undersidan. Det kan mycket väl vara samma hök. Några km är för en duvhök inget avstånd alls. Man kan dock inte utesluta att det rör sig om fler än en individ. Om höken har kunnat ta hönsen utan större besvär, till exempel om de är frigående, är det högst troligt att den återkommer.
– Åke Lindström
Som hönsägare har jag för mig att man (dvs hönsen) kan råka ut för flyttande/kringstrykande unga hökar, speciellt på hösten. Vilket skulle kunna förklara att man sluppit besök på ett tag.
– Bodil Enoksson
Det kan stämma. Men kringstrykandet/flyttandet för denna i huvudsak stannfågel har väl rimilgen primärt två syften – att finna en ny lämpligt plats för 1) överlevnad och 2) i förlängningen, häckning. Ett område med flera oskyddade hönsgårdar torde vara ett starkt argument för att stanna. Däremot är dödligheten hos unghökar rimligen ganska stor, så har de tur så dör höken.
Hittade det här ”skummet” i gräset på tre platser längs en åker. Går där dagligen och har aldrig sett något liknande och blev nyfiken på vad det är. Har inte lyckats hitta det själv på nätet så tänkte jag frågar er som kanske vet.
Utan tvekan en slemsvamp (myxomycet), egentligen mer släkt med djur än med svampar (eller växter). Identifiera slemsvampar till art är det dessvärre endast ett fåtal experter som kan.
– Torbjörn Tyler
Jag frågade Puggehattens Mycomycetexpert Jan Svensson om råd och fick följande svar:
Hej Sigge!
Ser ut att vara funnen i ängs/betesmark och just nu är Diderma spumarioides vanlig i dessa miljöer så jag tippar på den. Den på bilden är inte ”färdig” men jag har sett liknande på flera områden i den senaste veckan och de påminner mycket om den på bilden. Men med en liten reservation för att det möjligen kan röra sig om Mucilago crustacea men tror inte riktigt på det ändå.
Blomkrabbspindel, Misumena vatia. Bilden skickades in av Tatiana.
Dottern hittade denna i mitt hår efter en promenad skogen, är den ovanlig?
Jag misstänker nån sorts krabbspindel. Fast isåfall har den kommit rejält fel i tillvaron.
– Jon Loman
Ser väldigt mycket ut som en blomkrabbspindel (Misumena vatia). Dessa spindlar har förmågan att ändra färg beroende på hur bakgrunden ser. Vanligen är de vita eller gula, men kan också ha andra färger. Man hittar de oftast i en blomma där de sitter och väntar på att någon insekt skall komma och besöka blomman. Då angriper de besökaren, fångar den och äter upp den. En hona kan bli upp till 10 mm men de kan fånga byten som är mycket större än så. De är inte ovanliga, men för att se dem måste man leta på rätt ställe och ha lite tur. Har kollat bestämningen med Lars Jonsson vid högskolan i Kristianstad.
Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.
Vi har upptäckt att vi har en igelkott boendes under vår altan. Det har visat sig att det är en hona då vi fått äran att se en unge. Men nu till min fråga. Vi har ställt ut uppblött kattmat och vatten till kotten. Den kommer glatt fram och äter av den men visar tydligt att den vill vara ifred, därför iaktar vi den på avstånd. Nu har det visat sig att vi har upptäckt att när den har ätit så lägger den sig rakt över matskålen och som vi tror sover. Jag har varigt fram försiktigt och tittat och då ligger den antingen på sidan eller rak lång över matskålen. Den tungandas och ibland rycker väldigt häftigt i kroppen. Nu tycker vi att detta är ett väldigt konstigt beteende om den ligger och sover helt öppet på detta viset, då vi även har hund som är väldigt nyfiken. Hur vanligt är detta beteende att de sover så öppet eller är det något annat som händer och sker?
Det är svårt att veta säkert vad som händer med igelkotten. Min gissning är att den helt enkelt får i sig (för) mycket mat på kort tid och därmed behöver ’vila’ lite. Det händer nog inte så ofta att en igelkott träffar på så mycket föda i naturen – den är ständigt på jakt efter daggmaskar, sniglar och annat. Det kan ju också finnas något i (just den) kattmaten som gör att igelkotten blir lite uppblåst eller att maten är lite svårt att smälta. Kattmat borde dock i regel vara ok som igelkottföda.
Tyskgeting, Vespula germanica. Bilden tagen av Yug.
Håller jordgetingen på att sprida sig norrut?
Det enkla svaret är nej. Jag har inte kunnat hitta någon information om en utökande norrlig utspridning av getingar i Sverige. Jordgeting är dessutom ett samlingsnamn för flera olika getingarter som ibland bygger bo i jorden, och ingen specifik art. Däremot har man sett att ett antal olika arter (fåglar, fjärilar, osv) sprider sig längre och längre norrut som följd av klimatförändring, så det är inte omöjligt. Tyskgeting, Vespula germanica, är en Europeisk art som har blivit invasiv i bl. a. Nordamerika, så den verkar sprida sig norrut där den är introducerad.
Alla salter, även koksalt, kommer från vittrad berggrund. Det hamnar i vattendragen, så småningom i sjöarna. Därifrån transporteras salterna till nya vattendrag, till floderna och så småningom ut i havet. Från havet har saltet ingen stans att ta vägen, därför blir haven saltare och saltare!
Nattsländan Hydropsyche pellucidula. Bilden tagen av James K. Lindsey.
Vad är detta för djur?
Den inskickade bilden ser väldigt mycket ut som en nattslända, tycker jag. Dessa flyger ofta i skymningen eller natten i närheten av vatten, håller sig för det mesta gömda på dagen. Deras larver är rovlevande i vatten och bygger rörformade ”hus”, ”husmaskar”, åt sig av antingen växtdelar eller mineralpartiklar.
Vad är försurning? Vad händer med mark och växter under försurning?
Med försurning menar man att marken är surare än vad den ”borde” vara. Man kan jämföra pH (en siffra som säger hur mycket vätejoner det finns, ju lägre pH desto fler joner, dvs. surare) i marken idag med vad pH var för, t.ex. 30 år sedan. I marken händer följande: aluminium-halten ökar, ju lägre pH, desto större löslighet har Al järn-halten ökar, som för Al mangan- halten ökar, som för Al och Fe ammoniumhalten (NH4+) ökar. Ammonium omvandlas till nitrat (NO3-) av vissa bakterier. Dessa bakterier trivs bäst i högre pH, därför blir omvandlingen av NH4+ till NO3- sämre ju lägre pH. kalciumhalten minskar, ju lägre pH desto större blir urlakningen magnesium som Ca Med växterna händer följande: Al, Fe, Mn blir giftigt i större koncentrationer. Visa växter klarar sig inte med bara ammonium som kvävekälla. Om det är långsam omvandling till nitrat kan dessa växter komma att lida av kvävebrist. Ca och Mg blit bristvara Växterna får dessutom svårighet att ta upp vissa näringsämnen, rötterna växer långsamt. Detta ger upphov till näringsbrist och vattenbrist.
Kommentarer