Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Var är detta för larv?
Det är en larv av Oleandersvärmare Daphnis nerii. Larven är grön i de första larvstadierna, men i sista stadiet innan den förpuppar sig mörknar den till denna färgkombination.
– Gästinlägg av Karin Johnson, Biologiska museet
Man pratar allt mer om klimatet och minskade utsläpp. Vad innebär det för varje enskild människa att minska utsläppen till nivåerna som man pratar om? Till 2020 har man ju ett mål att minska utsläppen med 8 (?)% inom EU. Hur behöver vi vanliga dödliga leva för att det ska uppnås? Räcker det att äta smart, ställa bilen så mycket det går, stänga av el man inte använder, minska användandet av elprylar, köpa grön el, källsortera, köpa begagnat och det där vanliga man läser om? Eller krävs det betydligt mer av oss? Följdfråga 1: hur mycket vinner man i miljöpåverkan på att välja miljöbil? Följdfråga 2: hur ser det ut i övriga delar av världen med miljötänk och källsortering? Finns möjligheterna?
För att hejda klimatförändringarna behöver utsläppen minskas. EU har tidigare beslutat att EU:s sammanlagda utsläpp ska minskas med 20% jämfört med 1990. Fram till 2030 ska utsläppsminskningen bli 40%. Därefter ska utsläppen minska ytterligare. Det förutsätter att bilarna på sikt går på andra bränslen bensin, diesel och naturgas, energisektorn blir fri från fossila bränslen, energianvändningen effektiviseras, och så vidare. Vad vi individer/konsumenter väljer – av de val som finns – spelar också roll. Vi kan ”rösta” med våra val. Man kan välja miljö- och klimatmärkt, åka kollektivt i stället för bil, välja mindre ofta kött på tallriken, köpa energisnåla varor, inte kasta mat, återvinna, … Gör man sådana val, bidrar man till minskade utsläpp. Det finns olika typer av ”koldioxidkalkylatorer” på webben som man kan testa för att se vad olika val ger. Man kan nog inte förutsätta att alla alltid ska göra bra val. Men kanske kan vi alla allt oftare göra bättre val i stället för sämre?
1) Hur mycket man vinner i miljöpåverkan på att välja miljöbil? Det beror på hur drivmedlet är producerat. En elbil drar el som är producerat med något (i Sverige handlar merparten av vattenkraft och kärnkraft, även vind. Ur klimatsynpunkt är dessa bra). En biogasbil drar biogas och en etanolbil drar etanol som är producerat av någon råvara och process. I de flesta fall får man en klar klimatvinst med en miljöbil jämfört med en bensin- eller dieseldriven bil.
2) Det finns medvetenhet i väldigt många länder om klimatförändringarna och utsläppen. Man har kommit olika långt i åtgärder. I de flesta länderna ökar utsläppen fortfarande, men det finns också undantag som visar att det inte finns någon motsättning mellan minskade utsläpp och utveckling och välfärd. Resurssvaga länder har dock en längre startsträcka än exempelvis EU.
– Gästinlägg av Markku Rummukainen, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)
Jag hade en spindel krypande på mig, som jag antagligen fått med mig utifrån men har inte lyckats identifiera sorten.
Jag har ju tittat på denna flera gånger nu, och det närmaste jag kan komma till är en kvadratspindel. Färgen, fläckarna på ryggen med sina svarta prickar och benen stämmer, men jag förstår inte varför bakkroppen är så ”bucklig”. Men det är så långt jag kommer.
– Lars Lundqvist
Jag var inne på samma sak och har letat bilder med liknande märkliga utseende, men kammat noll. Infektion av något slag?
– Sigvard Svensson
Undrar om den verkligen är inhemsk? Någon slags hjulspindel är det men arten tveksam då den som du skriver ser bucklig ut, vilket ju inte kvadratspindeln är.
– Lars Jonsson, Universitetsadjunkt i biologi och kemi på Högskolan i Kristianstad
Vad är det som orsakar M74, den så kallade laxdöden och drabbar den även andra fiskar?
Det finns inget säkert svar på vad som orsakra M74 hos lax. Däremot har man upptäckt att om man upprepade gånger badar ynglen efter kläckning i B1-vitaminberikat vatten kan sjukdomen förhindras. Den mest utbredda uppfattningen om en bakomliggande orsak är att laxen äter för mycket skarpsill som innehåller för lite B1-vitamin.
– Från frågearkivet
Tack för ert svar på vår förra fråga ang gråsuggor och choklad. Nu har barnen en ny fråga: varför är/har gråsuggorna olika nyanser av grå till färgen ibland? Vad beror det på? Några är mörkare medan några är ljusare … Varför?
Att de flesta gråsuggor är grå beror förmodligen på att det är en bra kamouflage-färg. De lever ju i miljöer som mestadels är mörka, eller där ljus är mycket sparsamt. Att några, arter, är mer ljusgrå och andra mörkgrå, kan bero på att de lever i lite olika miljöer. Det har man till exempel visat bland hoppstjärtar, djur som är nära släkt med insekt och som lever i liknande miljöer som gråsuggor. De som lever uppe i vegetationen kan vara helt gröna, de som lever bland multnande löv och annat på marken, alltså i samma omgivningar som gråsuggor, är grå till svarta och desto längre ner i marken de lever desto ljusare blir de, tills att man hittar helt vita som lever en decimeter ner i marken. Där finns det ju inget ljus alls, så då behöver de inte tillverka färgen som skyddar dem.
Ni får gärna berätta hur det gick med choklad-experimentet!
– Lars Lundqvist
Är det svårt att bli en Ekolog?
Nej, det är inte svårt. Du får gå i gymnasiet och sen läsa på universitetet ett antal år. Men om man tycker att ämnet är spännande är det kul att läsa.
– Från frågearkivet
Vi håller på med ett projektarbete angående Medelhavet med inriktning på habitatet Macchia. Jag undrar därför hur Macchia har förändras och förändras hela tiden på grund utav den globala uppvärmningen?
Detta är inte mitt område, men vad jag kan förstå finns det ett par olika saker. Dels att ökad koldioxid i luften kan leda till att växtligheten i området kan bli mer produktiv. Det finns tydligen lite bevis på att detta har redan hänt, och att det har faktiskt mildrat effekten av klimatförändring än så länge. Medelhavsområdet har också blivit torrare, vilket medför vattenbrist och ökad risk för skogsbränder.
– Jessica Abbott
Angående almsjuka; Varför hugger man ner träden? Finns det ej sprutmedel som kan förhindra spridning av svampen? Vad gör man med det nerhuggna trädet? Får man använda det till att elda sin panna med veden? Kan fortsatt spridning av svampen förekomma trots att man har huggit ner trädet?
Almsjukan är ett allvarligt problem. Förmodligen är ”loppet redan kört” och jag skulle tro att vi om några decennier har samma situation här som i nordamerika, att almen kommer att finnas kvar som buske. När almträden växer upp kommer det att angripas och dö. Nerhuggna träd, eller delar av träd, bör definitivt brännas fortare än kvickt för att hindra spridning och veden bör inte sparas.
– Från frågearkivet
Jag undrar hur det är med humlans gadd. Många säger att den bränns vad är det som stämmer. Sticker den med gadden eller bränns den? En del säger att den bits och att det är det som känns.
Humlan sticks med sin gadd precis som getingar och bin. Att man säger att den bränns beror på att det känns så när den sticker med gadden.
– Från frågearkivet
Jag undrar vad en daphnie är för något och hur stora de är?
Daphnia är ett litet kräftdjur som simmar i vatten och kallas på svenska vattenloppa. De blir mellan 1-5 mm stora beroende på art.
– Från frågearkivet
Kommentarer