Fråga en Biolog

Om vatten

Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.

Kan man leva utan vatten? I så fall hur länge skulle man överleva uten vatten? Vad skulle hända om det inte fanns vatten? Kommer vattnet att försvinna någon gång? Hur hittar man vatten i öknen? hur hittade man vatten under istiden? Vet ni om istiden kan komma tillbaka? I så fall ungefär när kommer den tillbaka? Vad är det för bra med vatten?

Nej man kan inte leva utan vatten och en människa klara sig bara 3-4 dagar utan vatten. Utan vatten så skulle vi inte ha något liv på jorden, som vi känner det idag eftersom alla levande organismer innehåller en stor del vatten, människan ungefär till 70%. I öknen så har alla arter som lever där olika anpassningar för att spara på vatten, eller på vattenförlusterna. En del gräver ned sig och är endast aktiva när det regnar. Vill man hitta vätska i öknen under torrperioder så är man hänvisad till växter och rötter från vilka man kan få en del. Under istiden så fanns det i princip inget liv på de områden som var täckta med is, men om man hade tillgång till bränsle så kunde man kanske tina isen, annars så fick man nog flytta på sig söderut. Det kan nog komma nya istider, när en sådan skulle uppstå och vilken utsträckning den skulle få, vet jag faktiskt inte.

– Från frågearkivet

december 11, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Oljefärgat vatten

På ett av våra markområden, där det har varit igenväxt blöt hagmark sedan länge, hittade vi på flera olika ställen ganska lysande oljefärgat vatten som rann ut och ner mot ett dike. Färgen syns lite dåligt på bilden, men det lyste så pass att man såg det på lite håll. När man tog på vattnet var det genomskinligt, man fick ingen färg alls på händerna och det luktade inte heller något. Vad kan färgen bero på?

Detta är väl inget helt ovanligt fenomen, tycker jag mig ha sett flera gånger. Visst kommer det ut olika slags oljor när växter eller djur förmultnar.

– Lars Lundqvist

december 10, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jord med mikroorganismer

Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Vi gör ett arbete om nedbrytning och vi vill undersöka med hjälp av ett experiment. Vi undrar vart vi kan få tag på jord med mikroorganismer och bakterier.

All jord du får tag i innehåller mikroorganismer (bakterier och mikrosvampar), men det är olika mikroorganismer i olika jordar. För ett nedbrytningsförsök skulle jag rekommendera kompostjord, om du har möjlighet att få tag i det. I annat fall kan du köpa vanlig blom/planteringsjord men undvik de som innehåller oerhört mycket torv för även om de också innehåller mikroorganismer så är det förmodligen i mindre mängd.

– Kristina Arnebrant

december 9, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Boktips

Jag är pappa till 12 pojkar 11 och 12 å. Tolvåringen behöver mycket hjälp med skolarbetet. Kan ni ge mig några nyttiga lästips?

Kanske Verklighetens magi, av Richard Dawkins?

– Johannes Rousk

Kanske något av Helen Rundgren? Hon är ju biolog och skribent och har skrivit en del för barn.

– Bodil Enoksson

Kolla upp Jan Heuschel och hans bok: http://heuschele.com/worldofhopfs/

– Johan Hollander

december 8, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hund eller varg?

Bild tagen i kväll i mellanskåne. Enligt utsago en yngre och en äldre, verkade skygga och sprang ut i en åker när kontakt söktes. Frågan är om de med en så dålig bild avgöra om de e varg eller hundar?

Tycker i alla fall inte man kan utesluta varg, men det känns konstigt att det skulle vara två stycken tillsammans i mellersta Skåne. Här finns väl inga revir? Vad säger viltexperterna på regionstyrelsen?

– Lars Lundqvist

Svårt att säga nå’t med utgångspunkt från bilden, mer än en massa hundar det INTE är. Att de är skygga behöver inte betyda nå’t; alla hundar är inte så glada att gå fram till främmnade människor (speciellt inte människor som tror att hundarna är vargar och antagligen verkar osäkra och upphetsade). Och de hundar som inte är vana att springa lösa kan vilja fortsätta att vara på fri fot.

– Bodil Enoksson

Lurigt med så här dåliga bilder men min gutfeeling säger hundar. Detta av två skäl, även om bilden är dålig så får jag intryck av att svansarna ligger i ”rulle på ryggen” så som sig bör hos spetsar, hållningen känns också mer hundlik än varglik. Det andra skälet handlar om sannolikhet. Två vargar betyder parbildning, annars går de alltid själva. Vi har goda skäl att tro att vi har en ensam hanvarg som rör sig i norra Skåne/södra Kronoberg och att den har gjort det en längre tid. Par och revirbildning, såvitt vi vet finns inte längre söderut än Stockholm/Sörmland i dagsläget. Min gut feeling som sagt, kan inte vara helt säker.

– Gästinlägg av Nils Carlsson, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen

december 7, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gödning och artrikedom

Om man i ett naturvårdsområde där man vill förstärks och mångfaldig floran tillför kväve och fosfor i en mängd som motsvarar 300-1000 kg/ha vad händer då? Har det någon betydelse från vart kvävet och fosforet kommer i från?

Om det är en artrik flora redan så har troligtvis marken ett lågt N och P innehåll. Vid gödsling brukar antaket växtarter minskas. Om man vill öka artantalet i ett område ska man därför inte tillföra näringsämnen som kväve och fosfor. Höga halter av dessa ämnen gör att ett fåtal arter tillväxer extremt kraftigt och konkurrerar ut den övriga floran. Exempel på sådana arter är brännässla, kvickrot och mjölkört. Fina områden med en mångfald av växter ska alltså inte ha någon extra tillförsel av kväve över huvud taget för att bibehållas. För växternas del räcker det gott med det kväve som släpps ut av bilar och industrier och sedan regnar ner på marken.

– Från frågearkivet

december 4, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad kan vi göra?

På grund av föroreningar så råkar både växter och djur illa ut. Vad kan vi som individer göra för att förbättra situationen? Att få alla attt ändra sig blir ju svårt men bara små saker kan ju hjälpa.

Som individ så finns det förståss en del saker du kan göra, dels bör man vara medveten om vilka produkter man köper, även om du inte själv kanske behöver kunna det så finns det ju andra som hjälper dig, som t.ex Naturskyddsföreningen. Vill du engagera i miljön så ger detta troligtvis störst utbyte om du samarbetar med andra och i sådana fall så är Fältbiologerna och/eller Naturskyddsföreningen bra alternativ. Ett stort bekymmer med miljöproblem är ju att vi både importerar och exporterar dem genom vatten och luft, så det räcker ju inte alltid med att vi själva är nogranna. Den viktigaste uppgiften vi har som miljömedvetna individer är förmodligen att påverka våra politker, eftersom det är de som verkligen har makten att förändra något på miljösidan, både i Sverige samt gentemot våra granländer. Frågan är som du märker inte enkel att svara på, vilket är skälet till att jag använder så, många ord.

– Från frågearkivet

december 3, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Näringsväv

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Vad är näringsväv??

En näringsväv är ett sätt att uttycka hur arter som lever tillsammans är beroende av varandra. Med lever tillsammans så avser jag nu att vissa organsmer är föda för andra och även dessa kanske är föda åt någon annan organism. En näringsväv kan man enklet säga en ihopkoppling av flera näringskedjor. Man brukar ofta åskådligöra detta iform av ett diagram där varje art eller grupp av organismer som har liknande funktion illustreras som en punkt, dessa punkter sammanbinds sedan då energi flödar mellan dessa punkter, då konsumerade (uppätna) individer. Längst ner i system, dvs. de som endast är producenter är alla gröna örter, ovanför dessa så befinner sig herbivorerna( betande organismer av olika slag), ovanför dessa så hittar vi carnivorerna (köttätarna). Så en näringsväv kan sägas vara de vägar energin (näringen) flödar i ett system av organismer (örter, betare, och rovdjur), det blir så att säga ett nätverk av flöden.

– Från frågearkivet

december 2, 2015

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Epifyter

Varför lever lavar, mossor och orkidéer på träd? (S.k. epifyter)Är det något slags samarbete? Symbios?

Epifyterna har nytta av att växa på träden. Om träden har nån glädje av epifyterna är nog mer tveksamt. Kanske kan man hitta några smärre fördelar men det viktigaste är nog att nackedlarna inte är större än att träden klrar sig och fortsätter att böra upp epifyterna.

– Från frågearkivet

december 1, 2015

Inlägget postades i

Ekologi Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Korallsand

Vad menas med korallsand?

Korallsand är nedslipade rester at de ”skelett” som koralldjuren bildar. Dvs. hårda bildningar i vilka de bor i små ”fack”. När djuren dör bryts skeletten ner och så småningom blir de så finfördelade att de bildar sand.

– Från frågearkivet

november 30, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar