Ett gemensamt drag för däggdjur är att de har päls. Har blåvalen verkligen päls?
Nej blåvalen har inte päls, den enda håriga valen är gråvalen. Dock endast mycket glest.
– Från frågearkivet
Håriga valar?
Om hållbar utveckling
Hur påverkar hållbar utveckling, människa, natur och samhället? Varför är det ibland svårt att genomföra ekologisk hållbara lösningar?
Dina frågor har naturligtvis stor anknytning till biologi/ekologi, men egentligen är de betydligt större än så. Först får man definiera vad som är hållbar och sedan bestämma vilka lösningar som leder dit. Eftersom det inte bara handlar om naturmiljön utan också om samhälle och människors liv i allmänhet, så är dess frågor i högsta grad även sociologiska, ekonomiska och politiska. Tyvärr finns det nog inga enkla och definitivt inga korta svar på dina frågor, men lite insikter om vad det rör sig om kan man få om man läser en bok som så passande heter ”Undergång – Civilisationernas uppgång och fall” av Jared Diamond, som redovisar olika faktorer, inklusive ekologiska/sociala/ekonomiska/politiska, som påverkat om en kultur överlevt eller gått under. Beskrivning av vad boken tar upp finns på http://sv.wikipedia.org/wiki/Undergång_-_Civilisationernas_uppgång_eller_fall
– Olle Anderbrant
Hur snabbt simmar plankton?
Jag håller på att göra ett mätinstrument som bla ska användas för undersöka akvatisk fauna. Jag undrar om du vet ungefär hur fort olika typer av animaliskt plankton rör sina ben eller ”vingar” (ursäkta min okunskap i ämnet). Anledningen att jag frågar är att en del av mätinstrumentet använder en kamera. Den kameran måste vara snabb nog för att ta upp de små rörelserna och jag under söker vilken kamera jag ska använda.
Vanliga zooplankton rör sig med en hastighet av mellan 5 (födosök) och 30 (panik) mm/sekund, medan deras ”armar” (appendages) rör sig med mellan 10 och flera hundra mm/sekund.
– Gästinlägg av Lars-Anders Hansson, Professor i akvatisk ekologi
Hålstorlek, husmus
Hur stort hål krävs det för att en (fullvuxen) mus ska kunna ta sig igenom ett hål? Jag har hört att det bara krävs 2 mm, men jag tror inte riktigt på det… Det kanske krävs ett mellanrum på 2 mm för att en mus ska kunna börja bearbeta det till ett hål?
2 mm låter litet. Jag vill minnas att det som begränsar är mus-skallens storlek, den måste igenom hålet som den är. Resten av skelettet är relativt flexibelt, så kommer bara skallen igenom kan nog musen krångla sig igenom hålet.
– Från frågearkivet
Hur blir man fältbiolog?
Hur blir man en fältbiolog?
Det är mycket enkelt. Du slår i telefonkatalogen, rosa sidorna, på Fältbiologer. Föreningen i Lund har också en egen hemsida med kontaktuppgifter här: http://www.faltbiologerna.se/lund. Det finns säkert en lokal förening där du bor. Om du inte hittar någon adress eller något telefonnummer, ring Lundanumret så kan de säkert hjälpa dig.
– Från frågearkivet
Dronning Louise
Vad är Dronning Louise för någon växt?
Det är en äppelsort som kommer ifrån Danmark.
– Från frågearkivet
Sköldpaddors kommunikation
Jag undrar om det finns någon som har forskat i landsköldpaddornas beteende? Har 4 stycken Testudo Horsfieldii 1 hane 3 honor. Jag ser tydligt att de kommunicerar med kroppsspråk sinsemellan och det vore verkligen intressant att få läsa om just deras signaler och kroppsspråk. När jag letar på nätet så hittar jag bara om reproduktion och habitat, skötsel o.s.v.
Jag är ingen expert på sköldpaddor, men jag kollade lite i den vetenskapliga litteraturen. Det är tydligt att sköldpaddor kan kommunicera med varandra, och gör det på flera olika sätt. Under parningssäsongen kan de ge ifrån sig olika läten, som förmodligen ger information om kön, storlek, kondition, osv. Bitande och knuffande kan också förekommer under parningssäsongen, när en hane uppvaktar en hona. Huvudrörelser (t.ex. nickande eller guppande med huvudet) används ofta för att visa aggression eller fastställa vilken individ som är dominant. Det sker också mycket kommunikation via doft, och sköldpaddor har speciella doftkörtlar som används för att ge information, framförallt om kön. Annars finns det inte så mycket information om vad specifika rörelser betyder, så du kan nog lära dig en del bara genom observation av dina sköldpaddor!
– Jessica Abbott
Vad är det för ohyra?
Jag har någon sorts ohyra i min lägenhet, som ser ut som ett mjäll, ca 2×2 mm. Den är vit med skrovlig lite mörkare yta på ena sidan. Den bränns eller ska jag skriva att det svider, när man får den på sig i ärmen på tröjan tex. Kan du veta vad detta är?
Det du beskriver låter lite konstigt och eftersom det är så litet antar jag att det är svårt att fotografera – en bild hade nog hjälpt. Jag föreslår att du antingen kontaktar ett saneringsföretag (brukar ingå i hemförsäkring) eller försöker ta med det du beskriver som ohyra till en hudläkare, som kanske kan förklara varför det svider.
– Olle Anderbrant
Frågor om ekorrar
Vi gör ett arbete om ekorrar på grundskollärarlinjen, och har elevfrågor som grund. Vi behöver hjälp med att besvara dessa frågor: Varför heter den ekorre? Vilken funktion har svansen? Är den till skada för fåglar, andra djur eller människor? Hur används framtassarna t ex när den äter? Hur långt kan de hoppa? Varför finns det inga flygekorrar i Sverige? Klätterteknik? Minns de var de gömmer sin mat? Leker de? Vi hoppas Ni kan svara på dessa frågor. Tack på förhand. Ann-Sophie och Camilla.
Jag ska försöka svara på en del av frågorna. Svansen är troligen till viss hjälp när de klättrar och, framför allt, när de hoppar mellan träd. Det senare är ju en viktig metod att rädda sig undan förföljande klätterkunniga rovdjur, speciellt mård. De kan säkert vara till skada för enskilda fåglar genom att äta upp deras ägg. Däremot finns det troligen ionga fågelpopulationer som påverkas mycket av ekorrförekomsten. En ekorre som äter nötter eller granfrön håller nöten respektive kotten i framtassarna. Flygekorren är en östlig art som precis når fram till Finland. Den är vanligare i nordöstra Asien. Den skulle nog kunna trivas i gammal urskog även i Sverige (om den kunde hitta nån) men har tydligen aldrig lyckats sprida sig hit. Jag tror inte den finns så lång norrut så den kommit rund Bottniska viken. Ekorren har, liksom andra djur som gömmer mat, troligen ett gott minne och kommer säkert ihåg var den gömt de flesta godbitarna.
– Från frågearkivet
Ekologisk balans på "slak lina"
Det talas mycket om ekologisk balans men ekologer brukar säga att det finns ingen ekologisk balans utan snarare än dynamisk jämvikt som ständigt förändras. Min fråga är. Finns det trotts det något exempel på ekologisk balans som verkligen är ett ”balansnummer” på slak lina. Jag menar ett ekologiskt förhållande som är så känsligt att om balansen rubbas rasar allt.
Visst finns det exempel på sådana system! Men jag skulle vilja påstå att metaforen ”balans på slak lina” mycket väl kan förenas med den kanske bland ekologer av facket mera gängse bilden av ekologisk balans som en dynamisk jämvikt. En vanlig åker är också ett ekosystem. Det vidmakthålles genom ekologksa faktorer som plöjning, harvning, sådd och skörd. Ängs- och hagmark vidmakthålls genom slåtter och bete. Upphör dessa brukningsformer, kommer naturligtvis skogen tillbaka. Dessa ekosystem är inte så långsökta som man skulle kunna tycka. En amerikanska savannen vidmakthålls genom en kombination av bete och nederbördsförhållanden som gynnar öppna gräsmarker, men kan utvecklas mot såväl öken som skog om förhållandena ändras.
– Från frågearkivet
Kommentarer