Vad är en slemsvamp (typ av organism) och hur fungerar dess livscykel och fortplantning. Jag är mulle och strövarledare på fritiden och jobbar med miljö. Påverkas slemsvampar av miljöförstöring? För vem och vad är de ”nyttiga”?
Slemsvampar räknas som närstående till ”vanliga” svampar. De har två livsformer, ett rörligt (dvs att det kan förflytta sig) som kallas plasmodium och ett där det bildar sporer. Två vanliga arter är trollsmör (Fuligo septica) och vargmjölk (Lycogala epidendrum). Jag är inte säker på deras funktion i naturen men skulle gissa på att de bryter ned döda växtdelar eftersom man ofta hittar de på murkna pinnar etc.
Jäst, Saccharomyces cerevisiae. Bilden tagen av Masur.
Jag gör ett gymnasiearbete om åldrandet och undersöker det på jästcellerna Saccharomyces cerevisiae, som används i bakning. Det som jag har svårt att hitta svar till är livslängden av dessa jästceller. Hur länge lever en modercell av denna art vid optimala förhållanden?
Jag kollade upp detta i den vetenskapliga litteraturen, och hittade följande information. En modercell kan dela sig ca. 60 gånger. I labbet tar en celldelning ungefär 71 minuter. Då kan man räkna ut att en enskild cell kan leva i ca. 71 timmar, om celldelningen tar lika lång tid varje gång. Jag kan tänka mig att det går långsammare med åldern, och om förhållanderna är inte optimala. Så 71 timmar kan förmodligen betraktas som den minsta ”maxlivslängd”.
Björkvedbock, Saperda scalaris. Bilden tagen av Siga.
Detta kryp dök upp och satte sig på vår sons finger och bet sig fast med sina ”tänder”. Vi har aldrig sett något liknande, kan du svara på vad det var?
Den inskickade bilden visar björkvedbock, Saperda scalaris. Larven lever i björk, ek och andra trädslag, finns i hela landet.
I en tidningsnotis läste jag om en rävhona som fått en kull med tolv ungar. Det måste väl vara ovanligt med så många ungar i kullen? Finns det här något samband med rävskabben, som ju decimerat rävstammen hårt. Att förutsättningarna för att föda upp en stor kull ökar när det är ont om rävar kan jag förstå. Men påverkas fertiliteten av rävpopulationens storlek?
12 valpar är mycket. Jo det kan finnas ett samband. När rävskabben slog ut stora delar av rävstammen har rävens bytesdjur (sorkar, harungar, kaniner, rådjurskid) ökat markant. Alltså finns det mycket rävmat i skogen vilket gör att en hona med många ungar kan få alla elelr de fletsa att överleva. Mycket rävmat innebär också att en dräktig hona kan hålla sig i bättre kondition än annars och orkar bära fram så många valpar.
Ekologi är läran om organismerna och deras miljö. Det är alltså frågan om både hur organismer, t ex olika arter eller storleksklasser inom en art, påverkar varandra och hur de påverkas av den fysiska och kemiska miljö som de lever i. Dessutom påverkar de ju också sin miljö själva.
Människor tenderar skaffa fler barn ju fattigare de är. I U-lander skaffar de fler barn än i I-länder. Finns det något liknande samband för djur? Dvs. skaffar samma art fler barn om förhallandena är dåliga, om det finns lite föda, mycket faror o.d. och färre barn om förhallandena är gynnsamma eftersom de da kan vara säkrare pa att barnen överlever. Finns det nagot liknande samband för växter? Dvs. producerar en individ i näringsfattig miljö fler frön som kanske är mindre till storleken än samma art i näringsrik miljö?
Det finns inte något enkelt samband av det slaget. Det är inte heller näringsförhållandena så mycket som hur mycket de varierar, och i fall variationen är förutsägbar eller ej som spelar roll. Därvidlag är det flera faktorer som spelar roll: (i) Hur mycket det kostar på att skaffa sig frön eller ungar, i termer av förälderns egen överlevnad. (ii) Hur osäkerheten i miljön slår på unga (iii) respektive gamla. Så till exempel, om det kostar på för en organism att reproducera sig, och avkommans överlevnad är varierar och är ganska låg så ”lönar det sig” att bli långlivad och att reproducera sig många gånger för att inte lägga alla ägg i en korg, så att säga.
1. hur och varför uppstår försurning 2. varifrån kommer försurning 3. vilka återgärder vidtas idag 4. vilka åtgärder skulle behövas vidtas 5. vad kan man göra själv
Svar: 1. Försurningen kan ha två orsaker. Den ena, mest debatterade och om- talade, är den som kallas antropogen (orsakad av mänskliga aktiviteter) och som orsakas av atmosfäriskt nedfall. De försurande ämnena utgörs i detta fall av svavelsyra och salpetersyra, i vilka det är väte- jonerna som orsakar försurningen. Den andra orsaken är den naturliga försurning som sker av mark i samband med nedbrytning av organiskt material. Dels bildas det då koldioxid, som reagerar med vatten till kolsyra, H2CO3, dels bildas det humussyror som också är sura. I många jordar kan vätejonerna neutraliseras av bikarbonatjoner, men i t ex Småland och inre Norrland sker detta endast i liten utsträckning och då transporteras vätejonerna ut i vattendrag och sjöar. I Skåne och andra jordbruksbygder är jordarnas buffringsförmåga dock tillräcklig. Detta är en del av förklaringen, men mer finns att säga. T ex är neder- bördsmönstren, jordlagrens tjocklek och relationen mellan sjöars vattenvolym och den tillrinnande vattenvolymen av betydelse. 2. Den antropogena försurningen orsakas dels av att industrier släpper ut svavelsyra till luften, dels av att bilismen släpper ut nitrösa (kväve-) gaser i stor mängd. En stor del av svavelsyra nedfallet im- porterar vi från Storbritannien och övriga Västeuropa, men vi export- erar ungefär lika mycket österut. 3. a/Kalkning av skogs- och myrmark samt sjöar. Dock diskuterar rege- ringen att halvera budgeten för detta ändamål. b/ Internationella överenskommelser har givit mycket goda resultat när det gäller svavel- syrautsläppen i Europas länder. Däremot har man inte nått så långt när det gäller att minska utsläppen som orsakas av bilismen. Dels är bilismen i många länder en helig ko, dels ökar bilismen i t ex de forna Öststaterna, vilket man anser kommer att ”neutralisera” effekter- na av t ex katalysatorer på Västeuropas bilar. 4. Mer omfattande internationella överenskommelser angående utsläppen från bilismen. Begränsning av bilismen och omfattande utbyggnad av ”allmänna kommunikationer”, dvs bussar och tåg. 5. Åka tåg och buss i stället för bil och flyg, elda sin värmepanna med lågsvavlig olja – eller ännu bättre – undvika fossila bränslen (olja, naturgas) och i stället använda alternativa energislag, t ex jord- eller luftvärmesystem och biobränsle. Kärnkraft är inte försur- ande men har andra nackdelar, som Du säkert läst och hört om i nyhets- förmedlingen.
Pachyneura fasciata. Från Biologiska museets bildbank.
Jag har en fråga om referensbilder. På min utbildning har vi fått uppgiften att i ett 3D-program avbilda en valfri insekt. I uppgiften ingår att skaffa ett antal referensbilder att utgå ifrån. Flera av oss har problem att hitta referensbilder av tillräckligt god kvalitet vad gäller skärpa och detaljrikedom eftersom det material som kommer fram när man bara ”googlar” i största allmänhet till stor del består av amatörbilder som inte avbildar insektens morfologi/anatomi särskilt exakt. Kan ni rekommendera några källor/databaser där man kan hitta bilder som dokumenterar/avbildar insekters yttre morfologi (eller djurs morfologi i allmänhet) mer exakt och tydligt? Själv modellerar jag en pepsis thisbe, så frågan gäller inte bara svenska insekter.
Det här är väl inte precis en typisk fråga för ”Fråga en biolog”, men Biologiska museet har en bildbank med högupplösta fotografier på insekter: https://www.flickr.com/photos/127240649@N08/
Spindlar kan vara allt möjligt. Spindlarna är ju en stor djurgrupp med flera tusen arter över hela jordklotet (utom där det är som kallast eller torrast). Spindlar äter mest insekter och en del andra ryggradslösa djur, t.ex. flugor, gråsuggor och silverfiskar. Om det gör dem snälla är väl kanske svårt att säga. Många spindlar äter också upp varandra. Många spindelhanar lever farligt när de ska para sig med honan. Sådana parningar slutar ofta med att hanen visserligen hinner befrukta honans ägg, men till priset av att bli mat till honan. I Sverige finns det inga farliga spindlar. Några, t.ex. korsspindeln, kärrspindeln och källar (eller hus-)spindeln är ganska stora och kan nypas lite. Men farliga är de inte. I varmare länder finns det en del farliga spindelarter, men det är sällan man träffar på dem och dessutom blir biten. De stora ”fågelspindlarna” som man ibland kan se i djuraffärer är trots sin storlek inte så giftiga (några är det, men sällan de man har hemma). De är ofta ganska lugna och fredliga och skulle de bitas så blir det inte värre än ett getingstick.
Hur läker växter sig själva? Ge gärna flera olika exempel på växters sätt att reagera när de skadas. Kan ”sår” läkas på liknande sätt på växter som på människor?
Om det uppstår skador på en växt brukar växten läka såret genom att bilda kallus-vävnad, en sorts odifferentierad vävnad. Det är en process som är olika den hos människa där sårläkningen påbörjas genom insatser från blodet, senare bildas vanlig differentierad hud. Liknande funktioner saknas hos växter (som ju saknar allt som liknar blodomlopp).
Kommentarer