Fråga en Biolog

Bananer och äpplen

Äpple, frukten från Malus domestica. Bilden tagen av Abhijit Tembhekar.

Vad händer om man lägger en omogen banan tillsammans med ett moget äpple och tillsluter påsen med tejp? En annan fråga: Vad händer om man lägger enbart en omogen banan i en påse och tillsluter?

Om man lägger en omogen banan tillsammans med ett äpple, kommer bananen att mogna snabbt, snabbare än den banan som ligger i en påse utan äpple. Äpplen släpper ut små mängder av ett ett flyktigt ämne som heter etylenoxid. Detta är ett mognadshormon hos många växter inklusive bananer. Det är därför man inte ska ha en skål med äpplen nära en vas med blommor. Blommorna vissnar då mycket snabbare.

– Från frågearkivet

mars 4, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om löss

En lus, Pediculus humanus capitis. Bilden tagen av Gilles San Martin.

Kan du berätta lite om löss för mig. Finns det något bra ställe på internet där man kan hitta något om löss?

Löss är ganska ursprunglig insektsgrupp – de saknar t.ex. vingar. De lever bara på däggdjur, där de antingen mest äter gammal hud och annat på huden, eller så suger de blod. De flesta löss är väldigt kräsna på vilket djur de kan leva. Det finns många löss som bara kan leva på en enda värddjursart. Eftersom vissa löss suger blod så kan de också sprida sjukdommar som kan bo hos lusen utan att den blir sjuk. De vanligast lössen på människor är hårlöss, men de sprider inga sjukdommar eller är farliga på något annat sätt – de kliar kanske lite.

– Från frågearkivet

mars 3, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flockdjur

En fråga om flockdjur. 1, Vilken betydelse har rangordningen inom en flock? Ge gärna exempel på förslag. 2, Finns det några nackdelar med att leva i flock?

En flock av djur kan vara många saker, allt från tätt sammanhållna familjeflockar med nära släktningar till mer löst sammanhållna flockar som t.ex. fiskstimm eller fågelflockar. I många familjeflockar är rangordningen mycket viktig. Hos vissa rovdjur (varg) är det bara en hona som tillåts föda ungar, i andra (lejon) är det bata en hane som tillåts para sig med honorna. Där är rangordningen viktig. Även i fågelflockar om vintern kan rangordningen vara viktig. Dominanta individer (ofta hanar och äldre fåglar) får först tillgång till maten. Nackdelarna med att leva i flock är att det är många som ska dela på den mat man hittar och att flocken lättare kan bli upptäckt av rovdjur. Å andra sidan kan det vara lättare att hitta mat om man är många och den egna risken att bli ett byte blir mindre om rovdjuret har många att välja på.

– Från frågearkivet

mars 2, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Insekters facettögon

Bin har bättre färgseende än människan. Bilden kommer ifrån USGS Native Bee Inventory and Monitoring Laboratory.

Jag har en fråga om insekters facettögon, jag är litet osäker på vilka gränser optik och nerv-system sätter för deras synförmåga: Används alla ögonen för att fokusera i ett enda plan, eller kan en insekt välja att fokusera objekt i olika plan samtidigt (med försämrad upplösning)?

Insekter har så små linser att objekt både på långt håll och mycket nära håll är i fokus samtidigt (jämför ett nedbländat kameraobjektiv). Insektögats storlek begränsar synförmågan på grund av rent fysikaliska faktorer som ljusets våg- och partikelnatur. Insekters synupplösning är i bästa fall 100 ggr sämre än vår egen, men snabbflygande dagaktiva insekter ser i gengäld upp till 10 ggr snabbare förlopp än vad vi kan se.

– Från frågearkivet

februari 27, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Introduktion av parasiter till fiskodling

Vattengråsuggan Asellus aquaticus. Bild tagen av Frank van de Putte.

Jag har en aquaponic odling där jag skulle volja plantera in vattenlevande mask för att hjälpa till att bryta ner döda växtdelar. Jag har fångat mask, vattengråsuggor mmvfrån ett kärr invid Gamla Stockholmsvägen vid Källbrinks IP men har ännu inte släppt ner dom i odlingen. Är orolig för att de kan ha parasiter, virus mm med sig. Finns det något sätt för mig som lekman att se om dessa maskar m.fl bär på parasiter som kan sprida sig till mina fiskar? Finns det något parasitdödande medel jag kan sätta in som dessa varelser tål?

Man kan nog inte parasitkontrollera kräk från naturen. Alla medel som skulle kunna fungera för att ta bort parasiter är förbjudna i Sverige.

– Gästinlägg av Anders Nilsson, Professor i akvatisk ekologi

Skulle väl krävas karantän och synnerligen goda kunskaper om parasiter för att fungera.

– Gästinlägg av Anders Persson, Lektor i akvatisk ekologi

februari 26, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nedbrytning av avföring

Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Har en lite random fråga bara för intressets skull. Hur långt tid tar det för naturen att bryta ner avföring om jag minns rätt men det tar väl 1-2 veckor för toa papper att brytas ner av naturen så borde gå betydligt snabbare för avföring. Undrar vad är det för ämne i naturen som för avföringen att brytas ner?

Det här inte alls mitt område, men jag har letat efter rimliga svar och kommit fram till att det kan ta betydligt längre tid än vad man tror! Först och främst beror allting på vädret. Regnar det kommer både avföring och toapapper försvinna snabbare än om det är torrt och soligt. Det går också snabbare om män lägger materialet på en komposthög och rör om med jämna mellanrum. Det beror också på vad man menar med nedbrytning. Det tar inte så lång tid innan man inte längre ser spår av toapapper (ca. 1-2 månader) eller avföring (2-4 veckor), men det betyder inte att det är helt nedbrutet. På komposthög bryts avföring ner snabbt och kan användas som gödsel redan efter någon månad. Ute i naturen kan det ta allt från ett par månader upp till ett år innan mänsklig avföring är helt nedbruten. För det mesta är det bakterier som tar hand om nedbrytningen. Avföring är normalt sett komponerad av 75% vatten och 25% fast materia. Av den fasta materian är ca. 30% bakterier (mest döda), 30% cellulosa och annat som inte kan spjälkas, 10-20% är fetter, 10-20% är oorganisk material såsom kalciumfosfat, och 2-3% är protein. Det är förmodligen cellulosan och de döda bakterierna som tar längst tid att brytas ner.

– Jessica Abbott

februari 25, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sockerarter i nektar

Finns det någon kemisk eller evolutionär förklaring till varför andelen fruktos är högre jämfört med glukos i nektar från blommor som växer mer sydligt än våra nordliga arter här i sverige?

Jag kan inte hitta några uppgifter på att andelen fruktos och glukos skulle visa några speciella mönster kopplade till geografin. Däremot finns det tydliga trender vad gäller andelen sackaros (disackarid, samma sockerart som i strösocker) relativt fruktos+glukos (båda monosackarider som efter sammanslagning bildar sackaros). Vissa växtfamiljer har stor andel sackaros (t ex kransblommiga växter och smörblommeväxter), medan andra har stor andel fruktos+glukos (t ex korsblommiga och korgblommiga växter). Hög sackaroshalt tycks vara vanligt bland växter pollinerade av kolibrier, fjärilar och långtungade bin och humlor, medan motsatsen gäller för växter pollinerade av fladdermöss samt korttungade bin och flugor. Sackarosrik nektar förekommer främst i växter som gömmer sin nektar längst ner i rörlika blommor, medan sackarosfattig nektar överväger i växter med öppna blommor som exponerar sin nektar. Orsaken till dessa kopplingar är inte närmare utredd vad jag vet. I den mån det finns en geografisk trend i nektarsammansättningen så kan den bero på att sydliga och nordliga trakter skiljer sig i vilka växtfamiljer och pollinerande djur som överväger i respektive område.

– Stefan Andersson

februari 24, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spår i snön

Vilket djur gjorde spåren? Spåren var 9 cm + 2 klomärken längst fram, så ca 10 cm totalt. En granne tror att det är både fram och baktass i samma spår. Jag tvekar.

Jag skulle säga hund. Med både bak och framtass i samma spår. För små för varg.

– Jörgen Ripa

februari 23, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Växter på vintern

Under vintern måste träden skydda sig från att frysa sönder.

Hur klarar sig träden på vintern? När det blir femtio grader kallt hur kommer det sig att de inte fryser sönder och isen spränger cellerna. När det ändå fryser hur kommer det sig att det gör det har de växternas skydd inte räkt till? Vad är max kylan för träd? Granar som är gröna året om. Hur klara de sig? Äger fotosyntes rumm även på vintern? Lagrar Träde all näring i rötter under jorden där det inte fryser? Inte har träden cellandning så att de håller temeraturen uppe under vintern?Om hela växten stannar av på vintern så att inga processer pågår hur startar växten på våren det blir ju som att få nytt liv varje år? Är det att vattnet ras upp i trädet när avdunstning börjar ske på våren som sätter igång allt?

Det var många frågor på en gång! Nej, växterna har ingen fotosyntes på vintern. Det beror på att marken är frusen så växterna kan inte ta upp något vatten (som behövs i fotosyntesen, vatten plus koldioxid ger socker plus syrgas). Barrträd (och andra vintergröna växter) klarar sig på vintern när det är kallt bl. a. genom att lagra olika sockerarter i cellerna. Detta sänker fryspunkten. Även cellväggarna förstärks med hjälp av olika proteinsorter. Även cellernas storlek minskar (fråga mig inte hur!) vilket gör att iskristall-bildning försvåras. Problemet för cellerna är ju att de sprängs av isbildning, så det gäller att förhindra detta på alla möjluga vis. Jag har en uppgift på att vatten i xylemcellerna (de celler som transporterar vatten från rötterna och upp till bladen) inte fryser förrän vid -40 grader C (lägsta temp. som uppmätts är -47 grader C). Träd med mycket hård ved (ex. björk, asp) kan överleva -196 grader C i flytande kväve då de blivit frosthärdade. Ja, varje vår sker pånyttfördelse!

– Från frågearkivet

februari 20, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Spindelterrarium

Gråsuggan, Porcellio scaber. Bilden tagen av JMK.

Hur skaman bära sig åt för att odla svenska utespindlar i ett terrarium vid den här års tiden ,och hur ska man odla fluger till dem?

Jag kan inte ge något generellt svar på din fråga, men en av mina kollegor hade en korsspindel in en liten bur och matade den med gråsuggor. Den överlevde minst en vinter inomhus och fick ett antal ungar. Gråsuggor är lätta att hitta utomhus även nu på hösten. Gråsuggor är väldigt lätta att odla. Ha dom i en plastburk med nät i locket och mata dom med vissna löv. Bevara löven torkade eller i frysen under vintern.

– Från frågearkivet

februari 19, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar