Fråga en Biolog

Varför gillar vi musik?

Hur förklara människans njutning av musik,jag menar ur ett evolutionärt synsätt? Jag är djupt imponerad av Richard Dawkins teorier jag undrar vad ni anser? Är hans böcker tex River Out of Eden allmänt accepterade av biologer?

Att förklara människans njutning av musik är inte lätt. Det finns många olika bud om varför vi gillar musik, och ett av dem är att musiken återspeglar rytmen av vår moders hjärtslag som vi hörde dygnet runt under den tid vi låg i mammas mage. När man sen hör denna taktfasta rytm igen känner man sig lugn och njuter. Om detta är sanningen vet jag inte, men själv tycker jag att det är en rimlig förklaring. Angående Richard Dawkins kan jag säga att många biologer (inkl. jag själv) med nöje läser hans böcker även om alla inte delar hans teorier fullt ut.

– Från frågearkivet

juni 3, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Karminapel?

Apelblommor. Bilden tagen av Kilo22.

Jag undrar vad det här är för vackert träd? Det växer utanför mitt jobb men ingen vet vad det är.

En prydnadsapel av något slag. Möjligen karminapel (Malus x atrosanguinea), men det finns flera liknande som odlas som prydnadsträd.

– Torbjörn Tyler

juni 2, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flest myggor eller myror?

Röd skogsmyra, Formica rufa. Bilden tagen av Richard Bartz.

Under en fikapaus ute i skogen igår kom följande fråga upp: Finns det flest myggor eller myror i landet? Just där, just då, var det definitivt fler myror, men om man tänker sig hela landet och t.ex. slutet av juli? Vi höll på myggor, men är det någon som vet?

Jag vet egentligen inte men skulle satsa på myror. De finns verkligen överallt, men myggor finns bara på vissa platser och under vissa tider.

– Jessica Abbott

Räknas mygglarver? Jag tippar på en mycket högre dödlighet bland mygglarver än myrlarver. Alltså kan det rent hypotetiskt finnas fler mygglarver än myror men fler myror än vuxna myggor.

– Jörgen Ripa

Jag skulle sätta en slant på myror. E. O. Wilson skriver i Journal of Animal Ecology (1987), 56, 1-9:

”Many ant species are fabled for their high population densities, huge nuptial swarms, and hence large effective breeding sizes (Wilson 1971; Brian 1983). Ant faunas as a whole are extremely dense in comparison with those of other animals, including other insects. In rain forest near Manaus, Brazil, they make up about one-fifth of the total animal biomass (Fittkau & Klinge 1973). This proportion is probably close to that prevailing in most other tropical and warm-temperate habitats, from deserts to forests of every kind with the exception of montane cloud forests. In the Amazonian forests of Brazil and Peru, ants are by far the most abundant insect group, exceeding beetles, lepidopterans, and other comparably ranked taxa considered individually (Erwin 1983 & personal communication).”

– Staffan Bensch

juni 1, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Igelkottar och miljöförstöring

Igelkott, Erinaceus europaeus. Bilden tagen av Olaf1541.

Hur påverkas igelkotten av all miljöförstöring?

Igelkotten är ett av de djur som funnits längst på vår jord vilket säger ett och annat om djuret. För att överleva alla förändringar och svängningar som inträffat i jordens historia så länge som igelkotten funnits måste den vara extremt bra på att anpassa sig till nya förhållanden. Utan att veta exakt vågar jag därför påstå att igelkottarna inte drabbas särskilt hårt av miljöförstöringen (mer än om maskar och dyl. som den äter drabbas, givetvis). Biltrafiken innebär dock ett desto större problem för igelkottarna som lätt faller offer för ouppmärksamma förare.

– Från frågearkivet

maj 29, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kvicksilver i fisk

Miljögifter koncentreras ju högre upp i en näringskedja man kommer.

Varför finns det kvicksilver i våra insjö-fiskar?

Idag anväder man inte kvicksilver, utom i tandfyllningar och i vissa batterier, i någon större omfattning men förr dvs under 60-70 talet så var det inte helt ovanligt. Just nu kommer jag inte på något bra exempel men det kan du nog hitta någonstans i literaturen. En del av det som når vattendragen idag kommer från läckage från soptippar. Anledningen till att det finns kvar i sjöarna är att det i princip inte bryts ner i naturen. I stället så lagras det in i växter och djur. Till skillnad från tex näringsämnen och energi vilket förloras mellan varje steg i näringskedjan (dvs från producenter, till primär och sekundärkonsumenter) så ackumuleras miljögifter som kvicksilver och andra tungmetaller, liksom PCB och DDT tillsammans med många andra. Det betyder att effekterna av kvicksilver inte behöver vara så stora för mindre organismer som zooplankton och kräftdjur, medan för fiskarna, framförallt de större rovfiskarna så kan det få drastiska effekter. Fiskarna har egentligen inga sätt att göra sig av med kvicksilver, även om det finns vissa studier som visar att honorna kan lämna lite till rommen (äggen) och att dessa ofta har något lägre halter än hanarna. Så om det kontinuerligt tillförs, eller finns kvicksilver i vattnet så kommer koncentrationen att succesivt höjas i fiskarna också. Giftverkningarna av kvicksilver har jag inte helt uppdaterade men om jag mins rätt så angriper det nervsystemet vilket gör att fiskarna till slut får problem att koordinera sig och till slut inte fixar att simma så bra.

– Från frågearkivet

maj 27, 2015

Inlägget postades i

Djur Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cellandning

Jag och min vännina satt och diskuterade och på något sätt så kom vi att prata om cellandningen. Här kom vi att bli lite oeniga. Vi visste båda att alla enkla sockerarter har den kemiska formeln C₆H₁₂O₆ men våra åsikter kring vilka sockerarter som faktiskt ”deltagar” i cellandningen skiftade. Vi fråga är nu: är det bara druvsocker eller glukos som kan delataga i cellandingen eller kan de andra monosackariderna också ingå i processen?

Andra sockerarter kan ingå om de förvandlas till glukos först. Det brukar ske i levern.

– Jessica Abbott

maj 27, 2015

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Evolutionstakten hos olika arter

Jag funderar på människans evolution jämfört med, exempelvis, råttor. Säg att råttor på 30 år hinner med 30 nya generationer och människan en. Borde inte råttornas anpassning/evolution gå mycket snabbare och därmed gett dem ett ”övertag” gentemot människa? Varför är, exempelvis, råttor inte intelligentare än människor och försöker utrota oss istf tvärt om?

Det är helt korrekt att kortare generationstid ger snabbare evolution, så på så sätt har råttorna ett ’övertag’. Å andra sidan är evolutionen en process utan ett givet slutmål. Det är inte alltid som intelligens medför högre överlevnad eller fler avkomma. En större hjärna kostar dyrbar energi och tar tid att utveckla (dvs längre generationstid!). Råttor är antagligen precis så intelligenta de behöver vara för att leva att bra råttliv. Om man i stället vänder på frågan kan det vara svårt att förklara varför vi människor råkade bli så intelligenta som vi blev. Vi har en stor hjärna som slukar massor med energi och medför riskabla födslar, både för moder och barn. Vi kan idag se fördelarna med vår otroliga anpassningsförmåga och snabba kulturella utveckling, men exakt vad som drev på utvecklingen från början är svårare att säga. Var det kommunikationsförmåga, social förmåga, planeringsförmåga, förmåga att hantera och tillverka verktyg eller allmän anpassningsförmåga till nya miljöer som var den avgörande egenskapen? Eller var det bara förmågan att attrahera en partner? (intelligens kan vara sexigt!) Eller allt på en gång? Det finns många teorier men inget definitivt svar. Än.

– Jörgen Ripa

maj 26, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bålgeting

Vad är det för stort som flög in i mitt sovrum nyss.Ca 5cm med ett gult ”ansikte”

Det är en bålgeting som visas på den inskickade bilden.

– Jörgen Ripa

Du kan även läsa svar på tidigare frågor om bålgetingar här och här.

– Jessica Abbott

maj 25, 2015

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skensmultron

Köpte frön till svarta jordgubbar på nätet förra året. Nu var det inte svarta jordgubbar jag fick utan bären är röda och smaklösa, och storleken är ungefär som smultron. Plantan ser ut ungefär som smultron, fast blommorna är gula. Vad är det för något jag fått?

Ser ut som skensmultron, Potentilla indica (eller Duchesnea indica). Odlas väl mest som prydnadsväxt. Hittas ibland förvildad. Du hittar mer information om du googlar på skensmultron.

– Stefan Andersson

Är inte helt säker eftersom man inte ser så mycket av bladen på bilden, men jag tror det är skensmultron, Potentilla indica. Denna art ser man ibland odlad som prydnadsväxt då ”smultronen” är rätt dekorativa.

– Torbjörn Tyler

maj 22, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Humleblomster

Humleblmoster, Geum rivale. Bilden tagen av Meneerke Bloem.

Jag behöver hjälp med att hitta namnet på en planta. Jag har kollat i floraböcker och goooglat men har inte kommit fram till något.

Ser ut som humleblomster, Geum rivale.

– Torbjörn Tyler

Ser ut som humleblomster Geum rivale. Liknar dess nära släkting nejlikrot G. urbanum men bladens ändflikar är lite för runda för att vara denna art.

– Stefan Andersson.

maj 21, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar