Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Vi hittade detta i sandlådan på trädgården. Vi undrar om ni vet vad det kan vara och hur det kan ha kommit dit?
Den inskickade bilden visar ett fågelskelett. Kanske har det hamnat i sandlådan efter att någon ätit grillad kyckling? Eller kan ju resten ja blivit ditsläpat av någon fågel som festat på resterna?
– Lars Lundqvist
Vi var och tittade på paddyngel idag i en damm.. Barnen var självklart fascinerade. De undrade storögt ”Hur kan de andas där under vattnet?” samt ”Vad äter yngel egentligen” Vi är tacksamma för svar /barn och personal på Peter Pan, Saltkråkans förskola
Paddynglen har gälar som de andas med när de lever i vatten. De äter fram för allt alger som de skrapar av från stenar och växter.
– Bodil Enoksson
Jag jobbar med perm-trias-massutdöendet i skolan och överallt nämns att teorin med de enorma utbrotten gjorde att syrehalten i hav och atmosfär sänktes kraftigt. Jag kan inte hitta så mycket information om varför syrehalten sänktes så kraftigt eller vilka processer som styr detta. Min lärare trodde att det berodde på geologiska processer i samband med vulkanutbrotten. Till exempel att syre binds vid utbrotten på grund av mineraler och när de ska bilda nya berggrunder ungefär. Det fanns och lite på internet att temperaturen skulle ha sänkt syrehalten men jag kan inte förstå varför i så fall? I havet är lite mer logiskt eftersom vittring av bergarter (från surt hav eftersom koldioxidhalten i luften var så hög) gör att mycket näringsämnen frigörs. Jag har även hittat att vulkanerna spydde ut mycket järn och fosfor så att övergödningen blev ännu värre. Detta gör ju att när algerna ”singlar” ner till botten och ska brytas ned förbrukas mycket syre och i detta fall förbrukas ju då mycket syre. Det jag inte förstår är hur atmosfärens syrehalt kunde ha minskat så mycket? Jag har en teori om att det kan vara för att svavel reagerade med syre vid upphettning i vulkanutbrotten men vet inte om det stämmer eller om det skulle ha kunna minska syrehalten såpass mycket. Har ni några teorier eller fler faktorer som skulle kunnat orsaka denna kraftiga sänkning av syre i atmosfären?
Jag tror att detta är en fråga för en geolog. Det finns nog inte en, enkel förklaring till de olika massutdöende som drabbat jorden och särskilt komplex verkar just Perm-Trias utdöendet ha varit. Förmodligen har flera händelser medverkat som lett till det störst massutdöendet hittills i historien, som förmodligen hände under flera miljoner år. Alldeles säkert är det inte bara syrehalten i atmosfären som ligger bakom katastrofen.
– Lars Lundqvist
Vad har sopförbränning för effekt på naturen? Finns det något bättre alternativ än sopförbränning? Var gör man av de filter som används vid rening av rökgaser från sopstationer?
Vad det gäller förbränning och effekten så beror det ju en hel del på vad man bränner. Men idag så eldar vi huvudsakligen upp sopor som till störta delen skall ge koldioxid och vatten som ’avgaser’ (rök). Vattnet har i pricip ingen effekt alls, medan koldioxiden är en av de kraftigaste bidragande gaserna till det som man kallar för växthuseffekten. Om andra ämnen som t.ex svavel eller kväver finns i det som bräns så kan man få försurande gaser och så vidare, alltså beror det ju på vad man eldar upp. I dag så skall man bara bränna det som inte går att återvinna och värmen skall användas för att producera el eller värma upp byggnader, just nu är det enda alternativet att lägga det på tippar och då tror jag att det är bättre att elda upp soporna. Om det finns bättre metoder och vad som händer med filterna tror jag att sophanteringsbolagen kan svara på bättre än jag så prova med något av dem i trakten där du bor.
– Från frågearkivet
Vilka nackdelar skulle finnas mot att skapa förutsättningar för en algblomning i havet för att bli av med koldioxid från luften? Jag förstår att havet skulle bli syrefattigare och fiskar skulle få problem, men finns det andra konsekvenser?
Ett av de största hoten mot våra hav idag är just syrebristen. Inte bara fiskar, utan alla organismer som saknar växternas förmåga att fotosyntetisera är beroende av att det finns tillgängligt syre i vattnet. Därför skulle inte bara fiskarna må dåligt av en algblomning igångsatt för att sänka atmosfärens koldioxid, utan hela näringsväven skulle förändras, förmodligen med katastrofala effekter både i havet och i intilligande ekosystem. Ett ytterligare problem med algblomningar är att de växter som ingår i blomningarna ofta blir toxiska i de stora mängder de förekommer i i blomningar, varför de inta bara skulle skapa syrefattiga vatten, utan också vara giftiga för övriga organismer. Detta skulle självklart också påverka ekosystemet.
– Från frågearkivet
Hur går det till när skogen ska återerövra ett kalhygge?
Processen som du är ute efter kallas av biologer för succession. Som man kan misstänka så handlar det om en successiv övergång från t.ex kalhygge till ny skog. De som först ettablerar sig på kalhygget är ofta växter med god spridningsförmåga, dvs de producerar många, ofta små lätta frön som kan färdas långa sträckor med t.ex vinden. Exempel på sådana är älggräs, brännäsla, björk m.fl och dessa ser man ganska snart på ett kalhygge. Exakt vilka arter som kommer att dominera beror ju på… vad det finns för arter tillgängliga. Om kalhygget får utvecklas fritt, dvs utan att människan kommer in och gör något annat av det som att plantera ny skog så kommer dessa växter successivt att få sälskap av andra vilka ofta är bättre konkurenter. De senare kommer troligtvis att ta över området och det trädslag som har bäst förutsättningar att överleva och föryngra sig kommer att dominera den nya skogen som t.ex gran, bok, ask eller alm, men det finns naturligtvis fler. Vilken eller vilka arter det blir beror på flera saker som t.ex betestryck, näringstillgång, fuktighet mm. Vad som också är viktigt att förstå är att ofta är det första stadiet (primärsuccessionen) nödvändig för att de andra stadiet (sekundärsuccessionen) skall kunna komma igång, exempelvis för att det kan behövas ett förnalager eller att grundvattennivån är för låg (sjunker vid totalavverkning). När skogen är ’fullvuxen’ kallas den för ett klimaxsamhälle, vilket är slutsteget i successionen.
– Från frågearkivet
Hur såg växtligheten ut då diosaurierna levde?
Man kan inte veta riktigt säkert hur växtligheten såg ut då dinosaurierna levde, men man tror att den dominerades av ormbuksväxter. Dessa ormbunkar (och liknande) kunde bli mycket större och högre då än vad de kan idag, så man tror att det fanns imponerande ormbuksskogar, lika de skogar som finns idag. Det fanns nog inte många växter som blommade med vackra, färgglada kronblad, utan det var nog mest grönt. I vattnet fanns det troligtvis också mycket alger av olika slag som betades av dinosaurier. Många av ormbunksväxterna bröts aldrig ner utan packades i jorden när de dog. Dessa omvandlades under årmiljonernas gång till olja och kol, vilket vi gräver upp idag och utvinner energi ur.
– Från frågearkivet
Jag har läst att getingars larver äter insekter som vuxna getingar tuggat till dem, stämmer det? Isåfall, äter de vuxna getingarna samma sak?
Jo du har helt rätt i att getingarnas larver föds upp på tuggade insekter eller larver, till största delen. Den allra första tiden så får de nektar dock, som arbetarna samlar in. Vuxna getingar behöver inte särskilt mycket föda, endast lite kolhydrater för att försörja flymusklerna med energi, dessa får de genom att larverna producerar en sockerhaltig saliv som de vuxna slickar i sig i utbyte mot maten. Ibland landar de och slickar i sig nektar från blommor också. De getingar som vi ser på sensommaren är ’arbetslösa’ (alla larver är utflugna) arbetargetingar vilka i princip endast är ute efter socker och söt frukt, i väntan på kylan då dom dör.
– Från frågearkivet
Hur fungerar stadens ekosystem (allmänt)? Vad utmärker det? vad inngår i systemet? Hur kan jag göra för att på ett lätt sätt undersöka olika fakta om stadens ekosystem?
Vad man huvudsakligen kan säga om stadens ekosystem är att det är helt beroende av människans skötsel, dvs att vi ser till att parkerna hålls i skick, dränering och gödlsling sköts och att eventuella vattendrag hålls öppna. Om vi slutade skulle det naturligtvis finnas liv här men ekosystemet skulle förandras, troligtvis ganska drastiskt. Så människa är definitivt en nyckelart i stadens ekosystem. Enligt min syn på ekosystem så är stadens inte naturligt, här går åsikterna i sär även mellan ekologer, men jag undrar vilka aspekter som du undrar över i stadsekosystemet. Fram till dess så kan jag nog bara säga att ekosystemet fungerar som de flesta andra ekosystem (men med vår hjälp) och att du kan söka på ekosystem i vår sökfunktion för att få reda på mer om det.
– Från frågearkivet
Vad är det som avgör kullstorleken för en småfågel från år till år. Varför ökar kullarna kraftigt under några år för att sedan minska igen? Då vi har talat om talgoxen har denna fråga kommit upp.
Kul fråga tycker jag. Jag blir dock lite fundersam när du säger att kullstorlekarna ökar och minskar mycket och jag undrar om du menar antalet lagda ägg, vilket ju är kullstorleken… eller överlevande ungar. I vilket fall som helst så styrs kullstorleken huvudsakligen av födotillgången, vilken i sin tur kan styras av hur vintern har varit och hur våren är.. dvs tidig varm vår eller lång kall vinter. För talgoxe så är kullstorleken relativt konstant den kan variera med ett eller två ägg mellan åren (men inte mycket mer än så), är det gott talgoxar som häckar så lägger varje hona något färre ägg, de verkar kunna känna av födotillgången och konkurensen om föda och därefter anpassa kullen. Hur det sedan går för ungarna beror också på födotillgången, blir det kallt och regnigt under en längre period efter kläckningen så kommer många ungar att dö. Det beror då huvudsakligen på att larverna som talgoxarna matar sina ungar med inte kläcker i tid… eftersom larvernas utveckling är temperatur styrd. Har man däremot en varm vår så kommer det att finnas gott om föda för fåglarna och de flesta ungarna kommer att överleva. De senaste 20-25 åren så tenderar talgoxarna att starta sin äggläggning tidigare och tidigare för varje år, vilket kan öka risken för en missmatchning med larverna. En sak som jag bör säga är att kullstorlekarna minskar med tiden på året, alltså en hona som börjar lägga senare på våren kommer också att lägga en mindre kull. Därför är det ju viktigt att man är ute ungefär vid samma tidpunkt varje år om man skall se hur stora kullarna är. Om en häckning skulle misslyckas av någon anledning så lägger honorna ofta en andrakull vilken också är mindre än den första.
– Från frågearkivet
Kommentarer