Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Fiskar på vintern

Fiskar can lida av syrebrist på vintern.
Fiskar can lida av syrebrist på vintern.

Jag skulle gärna vilja fråga en sak som förbryllat mig i alla tider. I närheten av mitt föräldrahem så finns en liten tjärn. Där inträffar något märkligt under en period på några dagar upp till ett par veckor under vintertid. Jag har sett samma fenomen i denna sjö sedan jag var barn i slutet på 60 talet. Det som händer är att plötsligt så går miljontals fisk upp till vattenytan och ligger med munnarna upp mot vattenytan. Det är så tätt med fisk så dom tränger upp varandra. Så vissa fiskar ligger ovanför vattenytan, uppe på hela fiskmängden. Det är alltifrån små mörtar, abborrar, sutare till stora gäddor mm som ligger där.Det är då is på en stor del av sjön. Men det är en del av sjön som har öppet vatten. Det är runt en bäck som går till sjön. Där runt om är det alltid isfritt och där ligger alla fiskarna. Det är bara att sätta ner en håv rakt ner och ta upp hur mycket fisk som helst.. Det är så trångt så man får verkligen trycka på hålen för att få ner den. Sist jag var där så tog jag upp en gädda på 4kg med bara händerna. Runt tjärnen så ligger bara åkrar och tjärnen ligger lite som i en grop. Jag är jätte nyfiken på detta fenomen och skulle bli jätte glad ifall du har lust och tid att svara.

Jag skulle gissa att under vissa tider på året blir det mycket låg syrehalt i vattnet. Antagligen går syrehalten ner ytterligare då det ligger is på tjärnen som då hindrar syre från luften som annars diffunderar ner genom vattenytan. Fisken som man ser vid ytan kämpar för att få luft och gulpar då i sig av det syre som finns i eller ovan vattenytan.

– Johan Hollander

 

januari 11, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fladdermusens fiender

Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.
Den nordiska fladdermusen (Eptesicus nilssoni) är den vanligaste fladdermusarten i Sverige. Bilden är tagen av Magne Flåten.

Vi undrar vilka fiender fladdermössen har.

I Sverige finns det inte allt för många fiender, men sparvhök är en av dem, men då krävs det att fladdermössen är ute och flyger innan skymningen, vilket de gör ibland på sensommaren och hösten. Sedan finns det ugglor, kattuggla och pärluggla kan ibland ta sig in i fladdermössens övernattningshål och då ganska enkelt plocka till sig några fladdermöss, tillfälligtvis har man sett andra rovfåglar som lärkfalk och pilgrimsfalk göra attacker mot fladdermöss men det tillhör inte vanligheterna. I tropikerna så finns det däremot massor med djur som äter fladdermöss, det finns ormar och en hel del rovfågelsarter vilka i princip endast jagar när fladdermössen (ibland i miljlontal) lämnar och återvänder till sin över’dagnings’ grotta.

-Från frågearkivet

 

december 18, 2015

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sopor i skogen

Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy.
Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy.

Vad händer med skräpet som kastas i skogen?

Vad som händer med skräp som kastas i skogen beror ju på vad det är, jag kan säga att mycket kommer att ligga kvar under lång tid, som plast och vissa metaller, medan annat kommer att brytas ned, som t.ex matrester och papper.

– Från frågearkivet

 

december 17, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om pollen

Pollen från flera olika arter.
Pollen från flera olika arter.

Varfifrån kommer pollen? Kommer de från alla slags växter eller bara vissa? Ormbunkar, kaktusar och buskar exempelvis, släpper de i från sig pollen?

Alla fröväxter producerar pollen, antingen från speciella ”hankottar”, som i fallet med barrträden, eller från blommornas ståndare, som i fallet med kaktusar och andra blomväxter. Pollen måste på ett eller annat sätt överföras till de honliga könsdelarna på en annan individ (t ex pistillen i en blomma) för att ge befruktning och fröbildning. Pollinering sker huvudsakligen antingen med vinden, eller med något djur, till exempel en insekt, fågel eller fladdermus. I de fall då ståndare och pistiller sitter tätt tillsammans i en blomma, så har växten oftast mekanismer för att förhindra självbefruktning. Men det finns många arter, till exempel bland de ettåriga ogräsen, som nästan uteslutande förökar sig genom självbefruktning.

Kryptogamer (dit ormbunkarna hör) förökar sig med hjälp av sporer som gror på fuktiga ställen och växer upp till så kallade gametofyter eller ”protallier”. Dessa bildar spermier respektive äggceller, vilka sammansmälter parvis och därefter växer upp till nya ormbunkar (läs mer på Wikipedia under ormbunksväxter).

– Från frågearkivet

 

december 16, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

"Björken är granens amma"

Björkträd, Betula pendula. Bilden tagen av Percita.
Björkträd, Betula pendula. Bilden tagen av Percita.

Förklara ”Björken är granens amma”

Det är ganska kännt att vill man ha raka granar så skall man först så björk och sedan gran några år senare. Anledingen är att gran, till skilnad från exempelvis tall klarar sig utmärkt i skugga. Om granen får växa under björ så lägger den sin energi på att snabbt tillväxa på höjden för att nå ljuset. Normalt så skördar man björken efter ett 20-tal år, då den kan bli vara en konkurent om vatten. Unga granar är dessutom hjälpta av att stå i lä, eftersom de har ett ganska grunt rotsystem. Så björken hjälper till att snabbt dra upp granen på höjden. Naturligt så växer gran på samma sätt och kan konkurrera ut t.ex. tall och lövträd på detta viset.

– Från frågearkivet

 

december 15, 2015

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Människan eller miljön?

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Kan man säga att det ekologiska kretsloppets behov och människans behov är gemensamt eller går tvärs mot varandra?

Frågan du ställer kan man titta på från flera synvinklar. Antingen så ser man människan som en del av det ekologiska kretsloppet, och i sådana fall så är ju allting vi gör ’naturligt’ så att säga och våra behov får räknas in liksom behoven av alla andra arter. Sedan konkurrerar vi om tillgångar och utrymme med varandra och man kan egentligen inte skilja våra behov från det ekologiska kretsloppet.

En annan vinkel är att vi står utanför det ’naturliga’ ekologiska kretsloppet, eftersom vi har så otroligt stor påverkan i jämförelse med alla andra arter. I sådan fall så får man nog säga att människans behov inte går i linje med kretsloppet, snarare är det så att vi har ett ansvar för att bevara naturen, då det endast är vi som kan göra det genom att begränsa hur mycket vi påverkar. Problemet med detta är att det egentligen är ett politiskt beslut, man jämför ekologiska värden, som bevarad natur och de ekologiska kretsloppen med ekonomiska värden, dvs industrier, jord- och skogsbruk vägar och andra kommunikationer. Alla dessa ekonomiska värden ger ju pengar vilket de ekologiska ofta inte gör. För att människans behov skall överenstämma med de ekonomiska så måste man nog komma på sätt att få lönsamhet i tex jordbruket samtidigt som man inte ’stör’ det ekologiska kretsloppet. Det finns en hel del teorier om hur man skall kunna göra detta men det finns få storskaliga exempel som fungerar. Vad vi kan göra är att försöka påverka politiker att tänka i denna riktningen mer än de gör idag. Jag tror att jag har svarat även på din andra fråga nu.

Jag måste nog påpeka att mycket av det som jag säger här är mina egna synpunkter, då det inte finns någon här på Ekologihuset i Lund som direkt sysslar med dessa frågor, även om jag tror att de flesta tänker som jag.

– Från frågearkivet

 

december 14, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Om vatten

Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.
Atlanten. Bilden tagen av Tiago Fioreze.

Kan man leva utan vatten? I så fall hur länge skulle man överleva uten vatten? Vad skulle hända om det inte fanns vatten? Kommer vattnet att försvinna någon gång? Hur hittar man vatten i öknen? hur hittade man vatten under istiden? Vet ni om istiden kan komma tillbaka? I så fall ungefär när kommer den tillbaka? Vad är det för bra med vatten?

Nej man kan inte leva utan vatten och en människa klara sig bara 3-4 dagar utan vatten. Utan vatten så skulle vi inte ha något liv på jorden, som vi känner det idag eftersom alla levande organismer innehåller en stor del vatten, människan ungefär till 70%. I öknen så har alla arter som lever där olika anpassningar för att spara på vatten, eller på vattenförlusterna. En del gräver ned sig och är endast aktiva när det regnar. Vill man hitta vätska i öknen under torrperioder så är man hänvisad till växter och rötter från vilka man kan få en del. Under istiden så fanns det i princip inget liv på de områden som var täckta med is, men om man hade tillgång till bränsle så kunde man kanske tina isen, annars så fick man nog flytta på sig söderut. Det kan nog komma nya istider, när en sådan skulle uppstå och vilken utsträckning den skulle få, vet jag faktiskt inte.

– Från frågearkivet

 

december 11, 2015

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Oljefärgat vatten

DSC_0254
Bilden skickades in av Åsa Borefur.

På ett av våra markområden, där det har varit igenväxt blöt hagmark sedan länge, hittade vi på flera olika ställen ganska lysande oljefärgat vatten som rann ut och ner mot ett dike. Färgen syns lite dåligt på bilden, men det lyste så pass att man såg det på lite håll. När man tog på vattnet var det genomskinligt, man fick ingen färg alls på händerna och det luktade inte heller något. Vad kan färgen bero på?

Detta är väl inget helt ovanligt fenomen, tycker jag mig ha sett flera gånger. Visst kommer det ut olika slags oljor när växter eller djur förmultnar.

– Lars Lundqvist

 

december 10, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jord med mikroorganismer

Komposterade matrester.  Bilden kommer ifrån Kessler Photography.
Komposterade matrester. Bilden kommer ifrån Kessler Photography.

Vi gör ett arbete om nedbrytning och vi vill undersöka med hjälp av ett experiment. Vi undrar vart vi kan få tag på jord med mikroorganismer och bakterier.

All jord du får tag i innehåller mikroorganismer (bakterier och mikrosvampar), men det är olika mikroorganismer i olika jordar. För ett nedbrytningsförsök skulle jag rekommendera kompostjord, om du har möjlighet att få tag i det. I annat fall kan du köpa vanlig blom/planteringsjord men undvik de som innehåller oerhört mycket torv för även om de också innehåller mikroorganismer så är det förmodligen i mindre mängd.

– Kristina Arnebrant

 

december 9, 2015

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Boktips

Populärvetenskaplig bok om evolution.
Populärvetenskaplig bok om evolution.

Jag är pappa till 12 pojkar 11 och 12 å. Tolvåringen behöver mycket hjälp med skolarbetet. Kan ni ge mig några nyttiga lästips?

Kanske Verklighetens magi, av Richard Dawkins?

– Johannes Rousk

Kanske något av Helen Rundgren? Hon är ju biolog och skribent och har skrivit en del för barn.

– Bodil Enoksson

Kolla upp Jan Heuschel och hans bok: http://heuschele.com/worldofhopfs/

– Johan Hollander

 

december 8, 2015

Inlägget postades i

Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg