Späckhuggare, Orcinus orca. Bilden tagen av Robert Pittman.
Hur gammal har den älsta späckhuggaren blivit? Hur många barn får dom i genomsnitt? Vilken temperatur måste dom ha i vattnet för att överleva? Hur länge är barnet vid sin mamma? Hur parar dom sig?
Jag har hittat uppgifter om att späckhuggare är dräktiga i 12 månader och att ungen diar modern i ytterligare 12 månader. Dessutom fortsätter den ett bra tag till mera av social skäl. Den blir fortplantningsduglig vid ungefär 12 års ålder. Förmodligen är den alltså beroende av modern ganska lång tid.
En vampyr (fladdermus av arten Desmodus rotundus) som äter på en gris. Bilden tagen av Sandstein.
Mina Elever håller på att forska/leta uppgifter om fladdermöss, därav de många frågorna. Du kommer att hitta vårt resultat på nätet vad tiden lider. Nu en ny: Hur försvarar sig fladdermöss mot fiender? Försvarar sig alla fladdermöss på samma sätt? Hur långa tänder har vampyr-fladdermöss?
Det gör absolut ingenting att du frågar, det är bara kul att ni intreserar er för fladdermöss. Faktum är att fladdermössen har inte speciellt myckat att försvara sig med mot sina fiender eftersom de rovdjur som äter dem är ofta betydligt större.
Men visst har de möjligheter att klara sig undan om de är vakna. Fladdermössen vaknar nästan omedlebart om någon tar sig in i deras daggömmer, men det tar en liten stund för dem att värma upp kroppen, vilket de gör med en speciell typ av fett som kallas brunt fett, vilket fladdermössen kan förbränna mycket snabbt. Så om det kommer in t.ex. en uggla så kommer de flesta fladdermöss att fly ut, även under dagen. Ugglan har ingen möjlighet att få tag i en flygande fladdermus, utan kan bara fånga de som inte hinner värma upp sig. Om en fladdermus attackeras i luften, har den stora möjligheter att undvika attacken..om den upptäcker anfallaren, t.ex en rovfågel eller katt i tid. Fladdermöss är mycket skickliga på att manovrera i luften, vilket behövs då de jagar insekter. Om anfallet kommer oväntat eller i hög fart så blir de ofta fångade. I tropikerna där kattdjur, rovfåglar och ormar väntar vid mynningen på grottan så har fladdermössen egentligen inget annat försvar än sitt antal. Rovdjuren blir ofta lite förvirrade och har svårt att fokousera på en individ, men många blir fångade ändå.
Vad det gäller vampyrfladdermössens tänder så är de inte särskilt skräckinjagande, vet inte exakt hur långa de är, men vampyrerna gör inte två hål som i filmerna. I stället har fungerar de som små rakblad, de är mycket vassa, och vampyererna gör ett litet snitt, ofta vid fötterna (klövarna) på fåglar, däggdjur (ofta boskap men även människor ibland) och fåglar. Sedan slickar vampyren i sig blodet, i saliven finns ett antikoagulerande ämne som gör att blodet inte leverar förrän vampyren har fått vad den behöver. Myten om att vampyrer tömmer sina offer på blod är grovt överdriven… den största risken med att bli biten är risken att få rabies och andra blodsjukdomar.
Parksnäcka, Cepaea nemoralis. Bilden tagen av Michael Gäbler.
Vad har alla blötdjur (snäckor, sniglar, musslor och bläckfiskar) gemensamt? Snäckan, en snigel art, vad har den för sorts cirkulation (hur transporteras ex. näringen runt i kroppen, syre)? Vet du något om dess hjärta eller har den inget överhuvudtaget? Berätta gärna lite grundfakta om Snäckan och Sniglar.
Snäckorna som är landlevande och sniglarna tillhör alla underklassen lungsnäckor (Pulmonata på latin) och om man skall vara aldeles korrekt så är sniglarna skallösa arter av snäckor och inte tvärt om, om man nu tycker att sånt är viktigt. Snäckorna, det finns flera arter, har ett öppet blodkärlssystem, vilket innebär att från hjärtat så sköljs blodet över lungorna (eller gälarna) för att samlas upp i botten och gå till baka till hjärtat, och sedan i blodkärl ut till muskler och inälvor. Näringen transproteras runt av blodet, och syret likaså även om det hos snäckorna inte är hemoglobin utan hemocyanin som är det syrebärande ämnent, detta ger blodet en genomskinlig blåaktig ton. Snäckorna har ett stort hjärta vilket har en pacemaker funktion, dvs det skulle fortsätta slå även utan nervsignaler, men det styrs huvudsakligen av nerver och behovet av syre… precis som de flesta hjärtan gör.
Snälla, kan du skicka lite fakta om uttern? Lite om kännetecken, föda,förekomst, fortplantning m.m.
I Sverige har vi bara en art av utter (Lutra lutra, som den heter på latin), den tillhör mårddjurens familj. Den är brun eller brungrå på ryggen och sidorna och ljust gulbrun eller gul på bröstet och magen. Den kan bli över en meter lång och då utgör svansen ungefär 4 decimeter av längden. Det är det enda landrovdjur som är perfekt anpassat till ett vattenliv, där den också tillbringar det mesta av sin tid. Eftersom den lever vid och i vatten så har den en massa anpassningar för att klara sig. Den har små öron med hudveck i som den kan sluta till så att inget vatten kommer in i hörselgången. Likadant är det med nosen, den stängs också till när uttern är under vattnet. Ögonen är också ganska speciella då den med muskler kan anpassa linsen så att uttern kan se både under vattnet och ovanför ytan. Det yttersta delen av pälsen har ett fettlager som sluter tätt när uttern är i vattnet så den blir aldrig blöt ända in på skinnet och där genom så kan den hålla ett luftlager närmast huden och då fryser den inte. När den simmar så håller den ofta in benen till kroppen och tar sig fram genom att svänga kroppen och svansen i vågrörelser som en delfin ungefär, ibland paddlar den med bakbenen också. Uttern är en mycket duktig simmare är skicklig på att svänga och manövrera i vattnet och har inga problem att hänga med fiskar som den jagar. När den inte kan se under vattnet så använder den sina långa morrhår som känselorgan
Den lever nästan uteslutande på fisk och kräftor. Den jagar antingen genom att ligga och lura bakom en sten eller genom att simma genom vegetationen. En utter kan vara under ytan i nästan 10 minuter och dyka ner till 10 meters djup om den behöver. Eftersom den är ett ganska skyggt djur som bara är aktivt nattetid och i gryingen och skymningen så är den inte så lätt att få syn på. Den bor oftast i en håla som den grävt ut i stranden, hålan har nästan alltid en minst en ingång ovanför ytan (på land) och en under, ut i vattnet.
När uttern föder ungar, vilket brukar ske på våren så tar hon ensam hand om ungarna, ungarna föds i bohålan där de stannar i ca 2 månader. Sedan tar honan med sig ungarna ut i vattnet, ofta på ryggen, där hon sedan välter av dem och ungarna kan simma själva. Honan tillbringar mycket tid med ungarna för att leka med dem och lära dem att fånga fisk.
Sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata. Bilden tagen av Reytan.
Vi läser om djur på vintern. Vi hittar inte om hur nyckelpigor övervintrar. Kan du hjälpa oss?
Det var ett tag sedan din fråga kom, och jag har letat efter svar, men inte hittat något säkert. Troligtvis är det så att nyckelpigor, liksom andra övervintrande insekter, går i dvala. Man kan säga att det sover väldigt djupt och därför knappt förbrukar någon energi alls. Blir det inte alltför kallt kommer de då att överleva vintern, men skulle det bli en väldigt kall vinter kommer de att frysa ihjäl. De flesta nyckelpigor dör dock innan vintern börjar, och det är relativt få som försöker övervintra och ännu färre som klarar det!
Crabsticks är förädlad ”skrotfisk”. Bilden tagen av Natto.
Är det ekonomiskt försvarbart att tillåta ett fiske efter skrapfisk? Är det ekologiskt riktigt med detta fiske ? Jag arbetar i Hamnen i Varberg. Dit kommer det långtradare med skrapfisk som fångats i östersjön, landats i Västervik, transporterats till Varberg för vidare transport med båt till Skagen. Detta för att bli till djurfoder. Det är tragiskt att behöva vara med och hjälpa till med detta.
Om det är ekonomiskt försvarbart eller inte kan jag knappast uttala mig om, men ett potentiellt problem är utfiskning vilket givetvis är allvarligt. Fiskar ingår i havets näringskedjor och näringsvävar, och när någon länk i en sådan kedja förvinner eller blir kraftigt försvagad påverkas många andra arter av såväl fisk som växter, insekter och kräftdjur. På så vis kan sägas att ett fiske där man tar fisk snabbare än den hinner reproducera sig (som i vissa fall sker) är det ett synnerligen kortsiktigt tänkande som ligger bakom, och risken för allvarliga konsekvenser är överhängande. Att tala om mänsklig aktivitet som ekologisk riktig eller inte är inte alltid så lätt. Jordbruk är t.ex. inte något som naturligt funnits i alla tider, inte fiske för mer än eget bruk heller. Mindre naturligt är det väl också för kycklingar att födas upp på fisk…
Telomerer. Bilden skapades av DevelopmentalBiology.
Finns det någon forskning på att få omprogrammerat cancercellerna att begå självmord likt apoptos? Även om tanken är väl den enklaste man kommer på, kan det ju vara svårt att få till det praktiskt.
Ja, det finns faktiskt väldigt mycket forskning inom området. Apoptos (programmerad celldöd) sätts igång när telomererna i en cell blir för korta. Vid varje celldelning försvinner nämligen lite DNA från slutet av kromosomerna. För att inte viktig information ska gå förlorad finns det telomerer (repeterande icke-kodande sekvenser) i slutet av kromosomerna, och när cellen känner av att telomererna är borta är det dags för apoptos. De flesta cancerceller har mutationer som innebär antingen att igenkänningsmekanismen stängs av, eller att telomererna byggs upp på nytt vid celldelning (någonting som i vanliga fall bara sker i könscellerna). Då sätts inte apoptos igång, och ohämmad celltillväxt (cancer) blir följden. Det är, som du säger, ganska svårt att styra apoptossignaleringen i cellen. Men om det lyckas skulle det vara en väldigt bra lösning mot cancer.
Om vi någonsin skulle hitta ett oskadat dinosaurieägg fryst i glaciären, kan man då få en dinosaurieunge från det? Tänkte på att forskarna ger ägget rätt förhållanden för att embryot ska växa.
Det är nog omöjligt av ett par olika anledningar. För det första är åldern på den äldsta glaciären i världen uppskattad till endast 8 miljoner år, vilket är alldeles för sent för dinosaurier (som dog ut för ungefär 65 miljoner år sedan). För det andra är biologiskt material som har förvarats i is oftast i för dåligt skick för att ens kunna användas till genetiska studier. Det kräver väldigt snabb och jämn nedkylning till extremt låga temperaturer för att inte cellerna ska gå sönder. För det sista, även om man nu skulle få fram lite dinosaurie-DNA (som i Jurassic park) vet man i princip ingenting om vilka förutsättningar just den arten kräver.
Te-busken Camellia sinensis benämns ibland som en art med två underarter C. sinensis subsp. sinensis och C. sinensis subsp. assamica och ibland som två separata arter. Finns det någon taxonomisk konsensus för det ena eller andra alternativet?
Såvitt jag vet är det samma art, även om man länge trodde att det var olika arter. Det första teet kom ju från Kina och det tog tid innan man insåg att det också växte i Indien.
– Bodil Enoksson (inbiten tedrickare)
Jag vet egentligen mycket lite om taxonomin i Camellia, men jag har letat lite i den moderna vetenskapliga litteraturen och där verkar det som om de flesta experter i dag betraktar sinensis och assamica som varieteter av en och samma art (Camellia sinensis).
Vedmussling, Gloeophyllum sepiarium. Bilden skickades in av Ulf Luvö.
Jag hittade den här svampen på utsidan av en fönsterkarm, vad är det och hur illa är det?
Sannolikt handlar det om vedmussling, Gloeophyllum sepiarium, som är den som oftast angriper just fönstervirke. Och det är tämligen illa, för fönstret ifråga. Om det är dålig virkeskvalitet (läs: nyare fönster) är det nog bäst att byta ut hela fönstret, men om det är ett äldre fönster (läs: bättre kvalitet) kan det vara en god idé att renovera fönstret.
Svampen är vanlig i naturen och växer som nedbrytare på tall- och granved, gärna på vindfällda granar och granstubbar. Den är mycket värmetålig och anges trivas bäst runt 35°C och klarar som den enda av ”hussvamparna” temperaturer uppåt 80°C! Temperaturtoleransen gör att den ofta dyker på exponerat virke, såsom den fuktigare nederdelen av fönsterkarmar & -bågar. Av samma skäl är svartmålat virke mer utsatt än vitmålat!. Den trivs bäst vid 30-50% fuktighet.
Det finns ett par närstående och snarlika arter som skulle kunna vara aktuella (G.abietinum & G.trabeum), men dessa är mycket ovanligare. Exempel på förekomst i byggnader finns i Danmark; från Sverige har jag ingen information.
Källor, förutom egen erfarenhet: Bech-Andersen, Jørgen. -Egte hussvamp og svamp i huse. 7. udgave. Holbaek 1997. Dyntaxa – Svenska taxonomisk databas – http://www.dyntaxa.se/
Kommentarer