Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Fågel som flyger in i fönstret

Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.

Under en veckas tid ungefär har vi haft en fågel som flyger in i vårt källarfönster Om och om igen tills vi skrämmer bort den. Efter ett tag kommer den tillbaka igen, till samma fönster. Det ser hemskt ut, känns som den skadar sig själv. Det finns inget direkt innanför fönstret så beteendet känns väldigt märkligt.

Jag ser två möjliga förklaringar:

1) Inte minst denna tid på året är det vanligt att småfåglar vill komma åt kalken som finns i kittet runt fönstren. Kan det vara detta som din fågel är ute efter?

2) Det kan också vara en hane som upptäckt en ”konkurrent” i sin spegelbild i fönstret och att den ihärdigt flyger dit för att jaga bort den. Vilket den ju aldrig kommer att lyckas med.

Tycker du det är obehagligt så ställ en skiva framför fönstret några dagar och se om beteendet upphör.

– Åke Lindström

 

mars 29, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kretslopp

Jorden sett från rymden.
Jorden sett från rymden.

Med tanke på vattnet, kolets eller kvävets kretslopp, ska vi på biologin fundera på hur olika ämnen under lång tid kan hamna utanför det pågående kretsloppet. Vad menas med detta? Tänker man då exempelvis i kolets kretslopp när döda djur och växter samlas som dy i sjöbottnar och torv i kärr?

Ja, det låter som en rimlig tolkning av frågan. Mer om kretslopp hittar du i dessa tidigare svar:

Människan eller miljön

Kolets kretslopp (1)

Kol och kväve

Kretsloppsbränslen kontra fossila bränslen

Kolets kretslopp (2)

– Jessica Abbott

mars 24, 2016

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Cellforskning

Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.
Celldifferentiering från stamcell till vävnad. Bilden skapades av OpenStax College.

Varför och hur bedrivs cellforskning i Sverige? Var kommer resurserna ifrån till forskningen och hur går det till? Hur tänker ni när ni forskar?

Cellforskning bedrivs både på universitet, sjukhus, och forskningsinstituter runt om i lander. Som det mesta andra grundforskning kommer resurserna till största delen från forskningsråd som Vetenskapsrådet. Viss forskningsmedel kommer även från privata stiftelser eller ideella organisationer som t.ex. Barncancerfonden. Det viktigaste att tänka på när man forskar är att lägga upp sina experiment så att man prövar en specifik hypotes.

– Jessica Abbott

mars 23, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kattugglor

Unga kattugglor, Strix aluco. bilden tagen av Artur Mikołajewski.
Unga kattugglor, Strix aluco. bilden tagen av Artur Mikołajewski.

Hur föröker kattugglor sig?

Kattugglor bildar ofta monogama par, dvs par som håller ihop hela livet ut. De bygger oftast bo i hål i ett träd, med början i februari eller mars. De får två eller tre ungar per kull, och ungarna kan flyga efter en dryg månad. Ungarna lämnar föräldrarna och boet helt först på hösten.

– Jessica Abbott

mars 22, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Genmodifiering av människor

Glofish, genmodifierade zebrafiskar. Bilden från Carolina Biological Supply Company.
Glofish, genmodifierade zebrafiskar. Bilden från Carolina Biological Supply Company.

Min fråga handlar inte om etiken inom ämnet. Utan från ett helt vetenskapligt perspektiv, vad är fördelen med genmodifiering av mänskliga embryon. Fördelen med att ändra arvsmassan innan dem föds.

Jag läste precis en artikel i FoF, som kanske var mest etik, men även med lite exempel på möjligheter: http://fof.se/tidning/2016/3/artikel/farlig-forskning-oroade-experter-drar-i-bromsen

– Olle Anderbrant

Fördelen med modifiering av embryon är att det bli lättare att försäkra sig att alla celler i kroppen kommer att få modifikationen. Se även tidigare svar här och här. Storbrittanien har nu godkänt mitokondriebyte hos människor, vilket är faktiskt en form av genmodifiering (dock inom samma art).

– Jessica Abbott

 

 

mars 21, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kålflugor

Kålfluga, Delia radicum. Bilden tagen av James K. Lindsey.
Kålfluga, Delia radicum. Bilden tagen av James K. Lindsey.

Håller sig kålflugor och liknande insekter, nära marken? Jag har nämligen hört att om man odlar lite högre upp från markytan så blir inte plantorna lika attackerade. Hur högt upp flyger de?

Jag har inte hittat några studier på detta, och tror inte det är någon kraftfull lösning på flugproblemet. Det som rekommenderas är fiberduk, vilket naturligtvis har nackdelar, t ex när det gäller ogräsbekämpning. Läs mer här: http://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/popvet-dok/faktatradgard/pdf95/Tr.95-15.pdf

– Olle Anderbrant

 

 

 

mars 18, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Klokrypare

Bokskorpion, Chelifer cancroides. Bilden tagen av Fice.
Bokskorpion, Chelifer cancroides. Bilden tagen av Fice.

Jag hitta ett litet kryp Som jag inte sätt för och undrar vad det kan vara. Det är ungefär en centimeter mellan klorna.

Den inskickade bilden visare en klokrypare. Jag har också hittat en hemma en gång och tyckte att den såg ut som en läskigare variant av fästing! Men de är helt ofarliga. Ett tidigare svar om klokrypare hittar du här.

– Jessica Abbott

mars 17, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Katters navigeringsförmåga

Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.
Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.

En av våra katter valde att flytta hemifrån för ca ett år sedan. Gick tvärs över gärdena och hittade ett nytt hem hos en granne. Hon kunde inte ha honom kvar och jag ordnade med ett nytt hem som katten skulle få flytta till för en månad sen. Det gillade han inte utan efter en natt på det nya stället lyckades han rymma. Tre veckor senare så är han nu tillbaka igen hos vår granne. Han har då gått ca en mil fågelvägen för att komma hem igen. Så till min fråga. Hur navigerar katter när de gör en sån här vandring? Har försökt leta lite på nätet men inte hittar något bra svar.

Katters och människors förmåga till orientering och navigation skiljer sig inte så mycket i princip. Även en människa med bra orienteringsförmåga hade nog lyckats ta sig tillbaka efter en mils förflyttning. Chansen att börja gå i rätt riktning beror mycket på om katten har kunnat se ut under färden till det nya stället. Det räcker ju med en hyfsad uppfattning om vilket riktning färden gick, och ungefär hur lång den var för att gå tillbaka i någorlunda rätt riktning och söka efter hemmet. Den sista biten använder både katter och människor inlärda landmärken för att hitta rätt. Förutom synintryck kan katter även ta hjälp av lukter och ljud för att hitta hem från långt håll. Det faktum att 10 km tog tre veckor antyder ju att katten har sökt över ett rätt stort område för att till sist hitta något bekant.

– Dan-E. Nilsson

 

mars 16, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Genmodifiering

Glofish, genmodifierade zebrafiskar. Bilden från Carolina Biological Supply Company.
Glofish, genmodifierade zebrafiskar. Bilden från Carolina Biological Supply Company.

Hur går genmodifiering till mellan djur och växter?

Det finns flera olika metoder, men i princip alla går ut på att man måste ha celler som kan bli till en ny individ – dvs en befruktad äggcell eller en stamcell av något slag. Det behövs för att vara säker på att alla celler i den nya individen kommer att få den nya genen. På grund av detta är det oftast enklare att genmodifiera växter, eftersom växtceller är totipotenta (kan bli till nya celltyper bara de exponeras för rätt kombination av ämnen). En vanlig metod nuförtiden är CRISPR/Cas9. Du kan se hur det funkar här.

Tidigare svar om genmodifiering kan du läsa här och här.

– Jessica Abbott

mars 15, 2016

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var finns daggmaskarna?

Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.
Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.

Vårt gymnasiearbete går ut på att vi ska hitta daggmaskar, men vart kan vi hitta daggmaskar snabbt just nu?

Hitta en kompost, kanske i en botanisk trädgård, och fråga trädgårdsmästaren fint om ni kan få gräva i den. Den kommer att vara relativt varm, men maskarna ligger nog trots det en bit ner.

– Lars Lundqvist

 

mars 14, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg