Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad är det för djur?

Öronvivlar hör till den stora skalbaggsgruppen vivlar, som alla har en mer eller mindre lång, utdragen, snabel framför ögonen. Öronvivlar är växtätare och många tycker särskilt om olika prydnadsbuskar som syren, liguster och snöbär. Därför är öronvivlar vanliga i trädgårdar varifrån de kan komma in i våra bostäder. Vissa arter kan också utvecklas i blomkrukor. De vuxna skalbaggarna gör mycket karakteristiska gnagskador i kanten på bladen. Det ser ut ungefär som att någon har tagit en stor tugga, och just dessa gnag brukar vara bästa sättet att se var vivlarna finns. Inomhus brukar växthusöronvivel (Otiorhynchus sulcatus) vara vanligast.

Jag undrar vad detta är för djur. Jag har hittat 2 stycken med 2 veckors mellanrum. Den ena kröp på köksfönstret (inga växter står i det fönstret), den andra kröp på golvet i lägenheten. Jag bor i en bostadsrätt i Nyköping. Storleken är 5 till 6 millimeter. Är det ett skadedjur? Tacksam för svar och hur jag ska få bort dem.

Det är en så kallad öronvivel – en grupp skalbaggar bland den stora skalbaggsfamiljen vivlar (Curculionidae) med hundratals svenska arter. Öronvivlar förs till släktena Otiorhynchus och Dodecastichus. Gemensamt för dem alla är att larverna lever av växtrötter, medan de vuxna skalbaggarna gnager på blad. Din bild räcker inte till för en säker bestämning, men baserat på kroppsform och fyndplats tror jag att det det är växthusöronvivel, Otiorhynchus sulcatus. Den lever på många olika slags växter,  både utomhus och inomhus. De kan leva i blomkrukor, men vanligast när de hittas inomhus är att de kommit in med krukor som förvaras ute under sommarhalvåret och så småningom vaknat till i värmen. Liksom många öronvivlar är växthusöromviveln spridd över stora områden, på grund av, eller tack vare, att de åker snålskjuts vid handel med växter. Den kan eventuellt påverka dina växter litegrann, men den är helt ofarlig för byggnadskonstruktioner och liknande.

– Andreas Nord

Tack så jättemycket för en så intressant och lärorik information. Jag bar ut den lilla krabaten då jag såg den, hoppas dock jag slipper se fler inomhus!

maj 22, 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det här en kackerlacka?

Tyska kackerlackan, Blattella germanica, lever i Sverige endast inomhus och ska betraktas som ett skadedjur.

Jag hade varit väldigt tacksam för hjälp att identifiera den här insekten. Jag har hittat flera likadana i källaren där jag bor, och en lite större med vingar. Insekten är 10 till 12 millimeter lång och sprang snabbt, så jag kunde inte sätta något att storleksjämföra med bredvid den. Dock sitter den på kanten av en helt vanlig syltburk om det hjälper. Jag har hittat insekterna på kvällen, men jag jobbar hela dagarna så jag vet inte om de är framme då också. Vad kan det vara? 

Det är en larv, eller nymf som de också kallas, av tysk kackerlacka, Blattella germanica. Det är inte en inhemsk kackerlacka, lever endast inomhus i Sverige, och den ska betraktas som ett skadedjur. Nymferna går att känna igen på det ljusa längsbandet mitt på kroppen. De vuxna kackerlackorna har vingar och är skickliga flygare. Det är alltså ett vuxet djur som du beskriver som ”lite större med vingar”. Ta kontakt med en skadedjurssanerare!

I Sverige har vi bara en kackerlacka som förekommer naturligt, skogskackerlackan (Ectobius lapponicus). Den ser inte alls ut som tyska kackerlackan, är vanlig i skog och mark över hela landet, och det är också vanligt att den också påträffas inomhus. När det händer är det alltid en olycka, och skogskackerlackan ska aldrig betraktas som ett skadedjur. Den överlever faktiskt inte alls särskilt länge inne i våra ganska torra hem.

– Andreas Nord

maj 21, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

2 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för insekt?

Riddarskinnbagge, Lygaeus equestris, är en av våra största och vackraste fröskinnbaggar. Den lever hos oss framförallt, men inte uteslutande, på växten tulkört (Vincetoxicum hirundinaria), och har därför en utbredning som nästan helt följer tulkörtens. Bilden skickades in av Lars Malmberg.

Vilken skalbagge kan detta tänkas vara?

Det är faktiskt ingen skalbagge, utan i stället en skinnbagge som på svenska heter riddarskinnbagge (notera ’korset’ på ryggen) och på vetenskap Lygaeus equestris. Det är typiskt att de sitter och solar sig i vårsolen på detta vis, ibland i stora mängder. Riddarskinnbaggen lever nästan uteslutande på växten tulkört (Vincetoxicum hirundinaria), och den har därför en utbredning som nästan helt följer tulkörtens. Den är allra vanligast i Mälardalen samt på Öland och Gotland. Här hos oss i Skåne finns den nästan bara allra längst ned i sydöst.

Att det inte är en skinnbagge går att se bland annat på täckvingarna, som överlappar varandra vid ryggslutet. Hos skalbaggarna möts täckvingarna kant i kant längs hela ryggen. Vänder man på djuret ser man också att alla skinnbaggar har en sugsnabel – de suger i sig till exempel växtsaft – medan alla skalbaggar har kraftiga käkar.

– Andreas Nord

Jag var lite snabb med frågan och kunde ha sett att det är en skinnbagge. Jag vet egentligen skillnaden, men nu fick jag lite” kött på benen” av er och tackar för svaret.

maj 20, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Enorm skalbagge!

Dykarna i släktet Dysticus är de allra största bland våra omkring 150 olika dykarskalbaggar. Trots att de är så stora kan arterna vara svåra att skilja åt. Man måste nämligen studera djurets undersida. Inomhus är det emellertid oftast den gulbrämade dykaren (Dysticus marginalis), släktets vanligaste art, som påträffas. Bilden är tagen av Agnes Pagazzi.

I natt satt jag i min källarateljé och hör ett krafsande eller tuggande, som jag tänkte var en mus. Men det var en skalbagge som var 3 centimeter lång och mer än 1 centimeter bred. Jag försökte ta ut den, men det slutade med att jag trampade på den med ett hårt krasande. När jag senare gick ut för att hämta något att ta ut den med, var den borta! Vad är det för sort? Den hade inga vingar eller spröt.

Det här är en dykarskalbagge, alltså en skalbagge i familjen Dytiscidae med omkring 130 arter kända i Sverige. Såväl larver som vuxna djur är helt bundna till vatten, men de vuxna är skickliga flygare eftersom de måste kunna sprida sig mellan olika vattendrag. Det ser man ofta nu på vårkanten, när dykare landar på bilens tak eller motorhuv, eftersom blänket från lacken för skalbaggen att tro att det är en vattenspegel. På samma sätt kan det komma sig att dykare hittas inomhus, eftersom de gärna flyger på natten och då dras till ljuskällor.

Just det här djuret hör till släktet Dytiscus, som innehåller en handfull arter i Sverige. Det är våra allra största dykarskalbaggar, tydligt större än nästan alla andra. Det går dock inte att avgöra vilken Dystiscus-dykare du hittat. För det måste man nämligen studera undersidan. Hittar du någon mer inomhus är det enklaste att bara släppa ut den igen.

– Andreas Nord

Tack för informationen. Jag släppte ut den i trädgården. Men vad gjorde den i min mörka källare? Inget vatten finns här och jag upptäckte den genom att den tuggade högt på något. Trodde det var en mus! 

Dessa stora dykare övervintrar normalt sett under vattnet, så min gissning är att den kommit in i källaren av misstag i samband med en nattlig flygtur.

– Andreas Nord

maj 16, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för djur?

Vi har nästan 400 olika slags harkrankar i Sverige. Djuret på bilden hör till familjen småharkrankar (Limoniidae) och förs till släktet Limonia. Just vilken Limonia-harkrank det rör sig om, kan vi dock inte avgöra med säkerhet.

Jag bor i Avesta och hittade insekten här ovanför sittandes på dörren till ett uthus. Är den en spindel? Vad är det för sort? Är den ”bra att ha”?

Det är faktiskt ingen spindel alls, utan istället en insekt i familjen harkrankar. Det är faktiskt en slags jättestor mygga, men de saknar en sugsnabel som kan stickas. Just den här harkranken hör till släktet Limonia. Det finns 13 olika slags Limonia-harkrankar i Sverige, och jag kan dem för dåligt för att avgöra just vilken du har fotograferat. Den vanligaste arten heter Limonia nubeculosa.

Ja, jag såg det sen. Den hade ju bara 6 ben! Jag trodde faktiskt att det bara fanns en sorts harkrank, men nu har jag googlat och ser att jag har haft väldigt fel. Tack så mycket för ditt svar, och nu har den kranke dragit iväg. Undrar varför de har ett sådant konstigt namn. Krank betyder ju ”sjuk” på tyska, men han såg väldigt frisk ut.

maj 16, 2024

Inlägget postades i

Djur Insekter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är det svarta änkan som bodde i grillen?

Nej, det var ingen svarta änkan som bodde i grillen, utan istället en fettspindel (Steatoda bipunctata). Svarta änkan hittas ibland i Sverige, framförallt när den liftat från Nordamerika med importerade bilar, men den finns inte naturligt hos oss. Bilden på fettspindeln skickades in av Linnea Fors.

Vi hittade den här spindeln på vår grill i uterummet. Det var även ett kluster med rosaaktiga ägg. Är det svarta änkan? Hälsningar från Otto, 7 år.

Nej det är inte en svarta änkan (Latrodectus mactans) och inte heller en Nuctenea utan en fettspindel (Steatoda bipunctata). Den tillhör samma familj som svarta änkan, familjen klotspindlar (Theridiidae) men de är inte särskilt närbesläktade.

Svarta änkan och andra Latrodectus-arter finns inte etablerade i Sverige. Just svarta änkan är en nordamerikansk art och ibland dyker de upp här i Sverige oftast i importerade amerikanska bilar. De överlever inte i vårt klimat här i Sverige så någon etablerad population förekommer inte här.

– Ellen Sandström

maj 14, 2024

Inlägget postades i

Djur Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för spillning hos mina minigrisar?

Vi har svårt att avgöra just vilket djur som lämnat den här spillningen, men tycker att det mesta talar för något hjortdjur.

Jag hittade denna spillning i mina minigrisars hage i Skåne. Den var 7-9 centimeter stor. Vilket djur kan tänkas ha lämnat den?

Detta tyckte jag var svårt. Mest tycker jag att det liknar hjortspillning, eftersom innehållet mest ser ut som väl nedbrutet växtermaterial,  den har de typiska ”spetsarna” man brukar se hos hjortpellets, och inte minst eftersom spillningen är glänsande blank. Den angivna storleken – 7 till 9 centimeter – är dock alldeles för stort. Om det syftar på själva högen, tycker jag däremot att det är rimligt.

– Andreas Nord

maj 10, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för mårddjur som fastnade på kameran?

Skogsmården är en påhittig krabat som gärna letar mat alldeles nära våra hus och hem. Lättast känns den igen på de stora öronen, den buskiga svansen, och den gulvita haklappen.

Jag fångade den här på övervakningskameran i natt. Vi bor i Obbola utanför Umeå, nära havet. Är det en mård eller en mink? Jag tänkte rapportera den, men blev plötsligt osäker.

Ni har filmat en skogsmård! De är finurliga varelser som gärna letar mat nära människor. Det är lättast att skilja den från en mink på den långa och borstiga svansen, de utstående öronen, och den stora gulvita fläcken som sträcker sig ända ned på bröstet. Minken har en kort svans, tilltryckta öron, och en väldigt liten, vit, haklapp.

– Andreas Nord

maj 8, 2024

Inlägget postades i

Däggdjur Djur

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Varför byggde spindeln ett skafferi?

Större och mindre husspindeln är riktiga nyttodjur som tar hand om en massa olika smådjur i hemmet. Husspindlar har ganska stökiga hem, och har en eller flera spindlar bott länge på samma plats kan det lika rörigt som på bilden. Just dessa husspindelnät fotograferades av Sara Kjellin.

Jag såg de här spindelnäten i Västervik i början av maj. De satt med 10 till 15 centimeters mellanrum  mellan mark och ett golvet på ett skåp. Varför packa allt i en påse? Och varför spara så många förpackningar? Packmaterialet liknar mest gullfiber. Och dammsugarpåsedamm. Ett konstverk!

Du har hittat nät av antingen större eller mindre husspindel (Eratigena atrica eller Tegenaria domestica). De gör nät på det här slarviga och skräpiga sättet, i mörka utrymmen gärna i närheten av människan. Man hittar dem både inomhus (i källare, uthus, garage, med mera) och utomhus (under altaner, i stenrösen, högar med bråte och så vidare).

Alla nätbyggande spindlar lindar in sina byten i silke innan de äter dem. Det är sättet de jagar sina byten på, insekten trasslar in sig i nätet och då kommer spindeln fram och lindar in den så den ska hålla sig stilla. Sen biter den sitt byte och sprutar in sitt gift. Detta gör att bytesdjuret luckras upp och spindeln kan suga i sig sin mat.

Husspindlarna är inte särskilt prydliga av sig och i detta fall så har nog en eller flera spindlar bott länge på samma ställe och då bli det mycket nät men också mycket matrester, som de lämnar i nätet och inte städar bort. Du har också flera öms som sitter i näten och dessa kommer ifrån när spindeln växer, då byter den skinn och lämnar det gamla sittandes i nätet.

– Ellen Sandström

maj 7, 2024

Inlägget postades i

Djur Ekologi Spindeldjur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad händer med vår astrakanapel?

I Vilhelm Mobergs utvandrarepos längtade Kristina ofta hem till Duvemåla i det gamla landet. Karl Oskar såg hennes längtan och skrev hem till Sverige ”efter äpplakärnor från en astrakanapel i hennes föräldrahem”. Han planterade kärnorna vid gaveln på deras nya hem i Minnesota. Äppelsådden lyckades, och Kristina hinner nätt och jämnt lukta på de första mogna frukterna på sin dödsbädd. Astrakanen på den här bilden har det litet kämpigare. För varje år blir det fler och fler krulliga, luddigt vita blad. Vad kan det bero på? Bilden är tagen av Suzanne B.

Vad händer med vår astrakan? Trädet är omkring 3 år gammat och har fått de här missformade bladen varje vår. Fler och fler för varje år, och i år har det drabbat ungefär hälften av alla blad som slagit ut hittills. Bladen och blomknopparna blir vita, skrynkliga och hårda. Första året blev det inga äpplen, det andra året kom 25 blommor, som blev ”äppelkartar”, med de flesta blev fula och ramlade av. Bara 4 mognade till ätbara äpplen. Vad kan vi göra?

Apelspinnmalen, Yponomeuta malinellus, får bladen att bli missformade som på bilden. Men, då borde det också finnas larver och spinn som de producerar för att skydda sig under larvtiden.

– Olle Anderbrant

Beskrivningen att ”bladen och blomknopparna blir vita och skrynkliga” får mig att tänka på äppelmjöldagg, en svampsjukdom som orsakas av sporsäckssvampen Podosphaera leucotricha. Mjöldagg kan ge upphov till skrynkliga blad och angriper också blomanlag och frukter. En rekommendation brukar vara att ta bort angripna blad så tidigt som möjligt för att minska risken för spridning. Kemiska preparat kan också användas för att komma tillrätta med problemet.

– Andreas Nord

Det skulle kunna vara äppelmjöldagg som orsakas av svampen Podosphaera leucotricha. Svårt angripna träd kan få skörden påverkad och ditt träd är ju ganska ungt så det kan helt klart bli kraftigt påverkat.
Svampen övervintrar som mycel i knopparna. Angripna knoppar är tunna och uppfläkta i spetsarna, till skillnad från friska knoppar.

Vid bladsprickningen finns redan en massa svamphärdar i träden som kan infektera nya blad. Mjöldaggen kan komma igång redan vid 4 grader och då kan svampen breda ut sig. Nya skott kan alltså vara angripna redan när de  slår ut.

Plocka bort alla skott och knoppar som ser angripna ut. Lägg inte på komposten utan bränn eller kasta de angripna delarna. Man kan också se till att trädet får ordentligt med vatten och gärna lite näring nu på våren, särskilt som det fortfarande är ungt.

– Georg Andersson

maj 6, 2024

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar
Nyare inlägg Äldre inlägg