En stare ligger och ruvar på döda ungar i ett uthus på mitt torp. Är det vanligt att dom gör så?
Det är ingenting jag har hört om tidigare, eller sett under de cirka 20 år jag har arbetat med fåglar i fågelholkar. I vanliga fall brukar fågelföräldrar snabbt överge en holk om ungarna har förolyckats, eller om de har blivit så kraftigt nedkylda att de inte längre tigger när föräldrarna kommer tillbaka med mat.
Det kunde kanske tänkas att honan försöker värma upp ungar som blivit kraftigt nedkylda, och därför ser nästan döda ut. Om så är fallet – och hon inte lyckas – är min bedömning att hon snart kommer att lämna holken. Ett annat alternativ är att kullen fortfarande är under utkläckning, men att någon eller några ungar dött tämligen omedelbart. Det är ovanligt, men kan hända. Om det stämmer, kommer honan försöka ruva ut de sista äggen innan hon bedömer att loppet är kört.
– Andreas Nord
Tack för svar. Boet var tomt när jag kom dit nästa gång, så förmodligen levde ungarna.
Susanne M Fransson
Hej. Någon typ fink( ser nästan ut som en gråsparv) har byggt bo under takpannorna. Ungar har kläckts och låtit. Tyvärr har både katt och skata varit där och försökt ta ungarna. Nu sedan 3 juni är det tyst i boet, vet inte om någon unge klarat sig och flugit ut. Vet att en skata tyvärr mumsade på en fågelunge. Nu till problemet. Fågelmamman? sitter och ropar ”ut” ungarna som då inte finns eller ligger döda i boet hela tiden. Hon vägrar inse att dom är borta. Ropar o ropar hela tiden. Dessutom har hon börjat picka på fönstret. Vi lider förstås, men kan vi göra något för att hon ska sluta.
andreasnord
Hej!
Det var tråkigt att höra, men fågelungar lever ett tufft liv, inte minst i tätortsnära områden där det finns många olika naturliga eller utsläppta rovdjur. Ni behöver inte göra något särskilt. Honans beteende kommer alldeles strax att avklinga av sig självt. Ungarna brukar dessutom tystna bemärkligt när det närmar sig utflygning. De skriker som högst tidigare i utvecklingen, när tillväxten är som snabbast. Det kan alltså tänkas, att det finns någon levande, men tyst, unge kvar.