Fråga en Biolog

Nedbrytning av löv

Biomassa i form av höstlöv. Bilden tagen av Symphony999.

Jag undrar hur lång tid det tar för löven som träden fäller på hösten att förmultna. I skogen finns det torra och blöta löv på marken. Vad beror det på?

Frågan är inte fullt så enkel att besvara som man kanske kan tro. Hur lång tid det tar för ett löv att brytas ned beror på en mängd faktorer som t.ex vilken typ av löv det är. Exempelvis så lagrar ekarna ofta in en del svårnedbrytbara ämnen som garvsyra och terpentener, vilka fungerar som försvar mot insekter när lövet sitter på trädet. Sedan beror det på temeraturen, är det kallt tar det längre tid, och hur lång växtsässongen är. Det beror naturligtvis också på hur mycket och vilken typ av nedbrytare som finns i markskiktet kring trädet, t.ex kan mängden daggmask spela stor roll. Under ’normala’ förutsättningar så brukar man räkna med en sässong för att bryta ned ett löv, men det varierar som sagt. I tropikerna så går det ofta mycket fortare än så, i en regnskog hittar man sällan några löv som ligger på marken utan att brytas ned mellan åren. Miljöfaktorer som t.ex försurning påverkar förståss, ju surare det är i marken desto färre nedbrytare finns som kan bidra till förmultningen.

– Från frågearkivet

juli 1, 2016

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Immunförsvaret

En antikropp. Bilden skapad av Fvasconcellos.

Att bakterier bekämpas av kroppens antikroppar och att en immunitet uppstår efter sjukdomen är allmänt känt. Hur är det med virus? Är skillnaden bara att de inte kan behandlas med antibiotika eller försvarar sig kroppen på annat sätt än att bilda antikroppar?

Nja, det är så att virus framför allt bekämpas med hjälp av antikroppar, och ger immunitet efter sjukdomen, medan bakterier bekämpas på annat sätt. Jag tror att det främst sker genom makrofager och andra typer av vita blodkroppar, som helt enkelt attackerar och dödar bakterierna. Det är också svårare att immuniseras mot bakterier, såvitt jag vet. Virus kan inte bekämpas med antibiotika därför att de inte är levande i vanlig mening, dvs de har inte någon ämnesomsättning när de är viruspartiklar (=lite DNA eller RNA omslutet av ett proteinhölje).

– Från frågearkivet

juni 30, 2016

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Terroriserande talgoxar

Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.

Jag har problem med talgoxar som bygger bo på min balkong, närmare bestämt i tilläggisoleringen mellan den ”gamla” och den ”nya” fasaden på huset där jag bor. Förra sommaren försökte jag, de få gånger det var möjligt, sitta och äta på balkongen, men blev bokstavligen bortjagad av en talgoxe. Först flaxade den knappt en meter ifrån mig och min kompis, sedan gjorde den störtdykningar under balkongbordet och då gav vi upp och gick in. Nu vill jag förhindra att den bygger bo igen i isoleringen och undrar därför: Finns det något naturligt ämne, någon lukt som fåglar inte gillar, något som jag t.ex. kan strö ut på isoleringen, så de inte bygger bo där? Jag vill ju inte använda något slags gift, men funderade på peppar eller någon annan krydda, som inte stör människor, men som gör att fåglarna håller sig borta från min balkong. Tacksam för svar så snart som möjligt, alternativt tips om vem som kan veta något.

Jag känner inte till några effektiva substanser mot fåglar, om det är möjligt så försök täta utrymmet där talgoxarna häckar. Om du får så kan du ju prova att sätta upp en ’riktig’ fågelholk i närheten och se om dom inte föredrar att häcka där.

– Från frågearkivet

juni 29, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Innehåller allt vatten?

Innehåller allting vatten?

Allting levande innehåller vatten. Och mycket som inte lever också. I t.ex. ett bord av trä så är det mesta vattnet uttorkat, även om det tar upp och avger fukt (vatten) beroende på luftfuktigheten. Träet slår, dvs blir snett och vingt om det är fuktigt när man tar i det. Detta händer då träet torkar för fort. Fast rent järn t.ex. innehåller inte vatten.

– Från frågearkivet

juni 28, 2016

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorrens fiender

Vilka fiender har ekorren?

Det rovdjur som utgör det största hotet mot ekorren är nog mården, den är en mycket skicklig klättrare och den kan till och med jag ekorren mellan träden. Sedan så kan vanlig katter också fånga ekorrar som inte är uppmärksamma. Men även ugglor och en del andra rovfåglar kan ta ekorror. När ekorren är nere på marken så är det räv som den skall se upp för.

– Från frågearkivet

juni 27, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur gör maskar jord?

Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.

Hur går det till när maskar gör jord? 2 Varför heter maskar som dom heter? 3 Hur många ägg kan dom få per år? 4 När titade den första masken fram på jorden?

Maskarna ’gör’ jord genom att äta gamla döda växtdelar. Bajset som kommer ut är aldeles utmärkt som plantjord för växter. Med andra ord så ingår daggmaskarna i den så kallade nedbrytarkedjan. Varför maskar heter maskar vet jag faktiskt inte, men så det med de flesta ord tror jag. Daggmaskar däremot kallas dom nog för att de ofta kan ses upp på marken när det varit kraftig dagg eller det har regnat. Tittar man i SAOB ( Svenska Akademins Ord Bok) så ser man att de också kallas för metmask eller regnmask.

– Från frågearkivet

juni 24, 2016

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Gäddan

Jag skulle vilja fråga dig angående gäfddans ekosystem. hur kan man förklara varför just gäddan lever i en viss biotop? är det för att det finns mat där eller är det nåt speciellt man ska tänka på när man formulerar frågan?

Gäddan är specialiserad på att äta fisk (förutom när den är väldigt liten, då den äter ryggradslösa djur). Den teknik den använder för att fånga sina byten, är att stå stilla och vänta tills byten kommer förbi och snabbt attackera det överraskade bytet. Detta görs lämpligen i någon form av skydd, tex vegetation eller något annat man kan gömma sig i och överraska sitt byte. Gäddor är också kannibaler. För att undvika att bli uppätna av större artfränder, gömmer sig mindre gäddor i liknande gömslen. Dessa faktorer gör att man oftast finner gäddan i grunda, vegetationsrika habitat. Förmodligen finns det mer mat att tillgå i öppna vatten i sjöar och vattendrag, men eftersom gäddan är specialiserad på sitt sätt att jaga med överraskningsmoment, är det svårt och framför allt olönsamt för den att jaga i öppet vatten.

– Från frågearkivet

juni 23, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Biotop

Vad är Biotop?

En biotop är en livsmiljö; ett område som bebos av ett bestämt växt- och/eller djursamhälle. Till skillnad från ekosystem, avses med en biotop enbart strukturen på miljön, organismerna är inte inkludeade i begreppet biotop.

– Från frågearkivet

juni 22, 2016

Inlägget postades i

Ekologi

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Soptippens ekosystem

Blomsterliknande plastkassar. Bilden tagen av material boy.

Jag undrar om du skulle kunna ge mig lite information om hur ett ekosystem ser ut på en soptipp\avfallsdumpningsplats. Jag gör ett arbet i naturvetenskap om ekosystem och ville ta något annorlunda så jag undrar om du skulle kunna skicka mig lite information om hur ett ekosystem kan tänkas se ut med växter , djur , icke levandemiljö och kanske tll och med en näringsväv.

Avfallsdeponier utgör i regel mycket näringsrika ekosystem med en rik flora och fågelfauna. Efter det att en sektor av deponin blivit färdigfylld med avfall täckes området med lerhaltiga schaktmassor samt därefter med matjord eller någon form av kompostjord. Ofta lämnas ytorna under långa perioder utan att aktiv sådd sker. Härigenom skapas möjligheter för naturliga växt-successioner. Ofta avnändes näringsrikt lakvatten för att gödsla vegetationsytor inom deponiområdet, och näringstillgången blir då mycket god. Eftersom det finns chans att fröer från utländska eller ovanliga arter kan följa med schaktmassor eller avfall händer det ofta att man finner mycket ovanliga växtarter i anslutning till deponier. Eftersom deponiområden i regel är kraftigt eutrofierade (näringsrika) områden utvecklas en stor artrikedom vad gäller t.ex. smågnagare (sorkar, möss, etc). Detta gynnar rovfåglar, som dessutom inom deponiområden finner skyddade häckningsplatser. Eftersom områdena inte är tillgänliga för allmännheten i någon större omfattning finns här skyddade miljöer för ett flertal djurarter. T.ex. deponierna Spillepeng i Malmö och Filborna i Helsingborg utgör idag västra Skånes rovfågeltätaste områden med såväl många arter som stora populationer. Enligt uppgift från ornitologer i Småland har deponierna där nästan alltid en berguv som häckar inom området. På Filborna-området i Helsingborg finns dessutom en mycket välmående stam av rådjur, ca 25 individer, som äter av det näringsrika och frodiga gräset och lövslyet. Sammanfattningsvis kan man säga att deponiområden i regel utgör mycket värdefulla och skyddade områden för djurlivet, men även för näringskrävande växtarter.

– Från frågearkivet

juni 21, 2016

Inlägget postades i

Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vedstekel

Stora hornstekeln, Urocerus gigas. Bilden tagen av Aiwok.

Vad är en vedstekel,hur stor,var lever den.

Vedsteklar eller hornsteklar (ordning Hymenoptera–steklar, underordning Symphyta–växtsteklar, familj Siricidae–hornsteklar) lever i larvstadiet i veden eller under barken på döda eller döende träd. Vår största vedstekel är nog Stora hornstekeln, Urocerus gigas, en bjässe på tre till fem centimeters kroppslängd, som lägger ägg i tall- eller granved. Den finns mer eller mindre över hela landet. Möjligen menar du helt enkelt alla växtsteklar som lägger ägg i trä och ved.

– Från frågearkivet

juni 20, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar