Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Går över vår vinterhage och har hittat en växt som jag inte kan identifiera. Vad är detta? Den plockades nyligen så den sjunger på sista versen.
Bilden visar skatnäva, Erodium cicutarium, en rätt vanlig art på torr och kulturpåverkad mark.
– Stefan Andersson
Hur påverkar muskelsammandragningar hur vi mår generellt?
Om du tänker på muskelsammandragningar såsom de normalt sker i kroppen, dvs. när vi inte är sjuka, skulle jag säga att det är en av anledningarna till att vi mår överhuvudtaget. De mest basala kroppsfunktionerna, t.ex. tarmrörelser och kontroll av blodkärlen, sker t.ex. genom kontrollerade (och ’automatiska’) muskelsammandragningar. På samma sätt fungerar ju kroppen när vi rör oss, och hjärtat när det pumpar runt blodet i kroppen. Muskelsammandragningar är också viktiga i vår kroppstemperaturreglering – att vi huttrar när vi fryser är också en typ av muskelsammandragning där muskelfibrerna drar sig samman och slappnar av mycket snabbt för att producera värme. På samma sätt huttrar vi ofta precis i början av en sjukdomsfas – då har immunförsvaret signalerat till hypotalamus (hjärnans termostat) att en främmande organism kommit in i kroppen och det är dags för feber. Kroppen svarar bland annat genom att huttra, för att öka kroppstemperaturen och därmed skapa feber.
Men talar du om ofrivilliga muskelsammandragningar, spasmer, som kan ske en del i olika sjukdomar (medfödda eller förvärvade) så är det en helt annan sak. Då skapar muskelsammandragningarna snarast stora problem för den drabbade.
– Andreas Nord
Jag undrar hur det kommer sig att man säger att alla dinosaurier är kloakdjur, dvs, äggläggande. Har vi några bevis för att det INTE fanns dinosaurier som var däggdjur och därmed födde fram levande avkomma, så som till exempel människor/hundar/katter mm? Eller är det en teori eftersom man inte hittat bevis för att dinosaurier kunde vara däggdjur? Frågan uppkom efter att ha läst: http://www.iflscience.com/plants-and-animals/this-is-the-most-realistic-reconstruction-of-a-dinosaur-ever-made/
Här måste vi nog börja med att reda ut några begrepp. Dinosaurierna ingår i den stora grupp som kallas reptiler, eller kräldjur på svenska. Dit räknas också ormar, sköldpaddor, krokodiler, ödlor och egentligen också fåglar. Kräldjur är de därför att de har fjällklädd hud (fåglarnas fjädrar är ombildade fjäll), andas med lungor, och har fyra ben, även om de har tillbakabildats hos ormarna och hos flera ödlor. De flesta kräldjur är vad vi kallar växelvarma, det vill säga kroppstemperaturen varierar med omgivningens temperatur (gäller inte för fåglar). Om detta gällde också för dinosaurierna vet vi dock inte. Alla reptiler lägger antingen ägg eller föder levande ungar. Vad jag vet har man aldrig hittat foster inuti ett dinosauriefossil, men det är väl kanske inte omöjligt att några av dem födde levande ungar. Om så skulle vara fallet gör det inte dem till däggdjur.
Kloakdjuren hör på motsvarande sätt till däggdjuren. Det gör de därför att de har päls, differentierade tänder, alltså tänder som ser olika ut beroende på var de sitter i käken (fram-, hörn- och kindtänder), och tre ben i mellanörat. Men till skillnad från de andra däggdjuren lägger de ägg. Det finns således äggläggande däggdjur!
– Lars Lundqvist
Stämmer det att möss, sork inte tycker om enrisdoft? kan jag använda enris för att förhindra möss att komma in i stugan?
Jag har aldrig hört att gnagare skulle tycka illa om enrisdoft och jag skulle heller inte tro det. Min erfarenhet är väl snarare att det inte är någon större brist på smågnagare i enefälader. Däremot har jag hört argumentet att smågnagare ogillar att gå över enris eftersom det är så taggigt. Jag har även hört att man kan slippa få in dem i huset genom att lägga glasfiberull i sprickor etc. Jag vet dock inte hur effektivt något av detta är.
– Bodil Enoksson
Hva er dette for en bie?
Det är faktiskt inte ett bi du har fotograferat, utan en fluga. Närmare bestämt en broms i släktet Hybomitra. Det finns ett 20-tal arter i detta släkte i Sverige och jag vågar inte säga exakt vilken det är utifrån detta enda fotografi. Flera arter har rödbruna sidor på främre delen av bakkroppen. För att komma längre behöver man kolla på små detaljer såsom hur ett litet blankt parti i pannan ser ut, vilken form och färg mundelarna har, och hur antennerna ser ut.
Att det är en fluga och inte ett bi kan du se på att den bara har ett par vingar. Det är därför flugor och myggor gemensamt kallas för ”tvåvingar”, ordningen Diptera. Hos flugor och myggor har det bakre vingparet tillbakabildats och utgörs bara av en liten ”klubba” som kallas svängkolv eftersom den svänger fram och tillbaka när flugan flyger. Den borde vara ganska lätt att se på en så pass stor fluga som bromsen på din bild.
Bin däremot har två par vingar och hör till steklarna, ordningen Hymenoptera.
– Viktor Nilsson-Örtman
Vilket träd tappar dessa ”frukter”?
Någon exotiskt ek-art, möjligen rödek?
– Torbjörn Tyler
Vad är detta för något?
En snabelsvärmare. Svårt att se om det är den mindre eller större arten på den inskickade bilden.
– Torbjörn Tyler
Jag håller just nu på med mitt gymnasieprojekt i teknik på Nacka gymnasium. Det handlar om konstruktionen av ett stundentboende som hanterar social arkitektur och har låg klimatpåverkan. Jag går ut nu i vår och planerar syssla med arkitektur och hållbar utveckling. Har några frågor angående ekologisk botanik. Hur stor del koldioxid i luften mår växer bra att frodas i? Hur stor del koldioxid i luften mår människor bra att vistas i tillfälligt (ca 2 h) ? Jag vill exprimentiellt utforska möjligheterna att använda avloppsavfall till biogasspisar, problemet med detta är dock koldioxidutsläppet. Huset jag planerar som projekt har dock växthus på sitt tak, (ca 60 kvadratmeter). Jag vill veta om växterna i detta växthus kan hantera en större del av koldioxodutsläppet så att husets klimatpåverkan blir så liten som möjligt. Självfallet är jag även intresserad i er syn på systemet, tänk teoretiskt, skulle ett sådant hushållskretslopp vara möjligt i svenska hus i framtiden?
Tack för en intressant fråga som jag känner egentligen skulle kräva en ingenjör för att få rätt svar. Ur ett biologiskt synpunkt så kan jag säger att ju mer koldioxid du kommer att ha i luften ju mindre kommer det du tillsätter att tas upp av växter (den marginella effekten går ner). Mer än 1000ppm koldioxid (+ det som du förväntar dig som läckaget) borde inte vara rimlig. Hur mycket koldioxid tas upp beror på växtligheten och hur mycket ljus växterna får. Det anges kunna varierar mellan 0.12–0.24 kg/timme/100 m2 växthus. Det får inte vara mer än 5000ppm när personer vistas i växthuset under flera timmer, annars kan det leder till förgiftning. Högre halter kan vara giftiga även under kortare period! Tänk också att det inte är bara koldioxid som släpps ut ur spisen men även annat som kan vara giftig. Inte bara för människör, det kan också orsaka problem för växter. Så om det går alls med den typen av spisen, så kan jag tänka mig att någon slags filtrering är nödvändigt.
– Yann Clough
Stort tack för svar, jag har fortsatt undra vad det var jag såg förra sommaren. Jag är fortfarande undrande, men tack vare ert svar har jag i alla fall lyckats hitta bild (från internet) på något som åtminstone liknar den jag såg. Den jag såg hade lite mörkare stjärtparti, i övrigt är likheten slående. Är det en palpbagge eller dykare?
Larven på den inskickade bilden är en palpbagge. Det ser man bland annat på att antennerna är fästade strax innanför och bakom käkarna, medan en dykarlarv har antennerna fästa utanför käkfästet. Dom har också lite olika ”stuk”, där palpbaggelarven brukar se ut mer som en jämntjock korv, medan dykarlarverna har en mer avsnörpt nacke. Jag tog hjälp av googles fina ”sök på google efter bild”-funktion och hittade var bilden kom ifrån, nämligen här: http://bugguide.net/node/view/214608/bgimage
Just den larven är alltså en nordamerikansk palpbagge, men den är ganska lik larverna av de två svenska stora svenska palpbaggearterna som jag pratade om tidigare. Det finns också en tredje ganska stor art palpbagge, Hydrochara caraboides. Den är mycket vanligare än de två jättestora arterna, men eftersom den som vuxen blir kring 15-18mm så blír dess larv förstås inte riktigt lika stor.
Fortsatt spännande att du tycker att larven du såg var mest lik en stor palpbaggelarv. Du får fortsätta leta, kanske med håv och kamera?
– Viktor Nilsson-Örtman
Kommentarer