Humla med kvalster. Bilden skickades in av Marika Landes.
Tog idag kort på en humla på en maskros. När jag sedan förstorade bilden här hemma hittade jag en madsa typ fästingar på humlans huvud. Vad är det för något? Och kan de överföras på bin?
Kan inte se bilden tydligt men av brevets innehåll tycker jag mig kunna dra slutsatsen att det är foretiska kvalster som sitter på humlan. Sådana är mycket vanliga och är alltså inte parasiter utan just foretiska vilket innebär att de bara följer med till humlans nya bo. Där kommer de att hoppa av, utvecklas till nästa utvecklingsstadium, dvs de blir vuxna, och kommer sedan att leva resten av sina liv där, på pollen, snafs och annat de kan finna i ett humlebo.
Honungsskivling, Armillaria sp. Bilden skickades in av Gunilla Berg.
Denna vackra ”konstruktion” stötte jag på vid ”Rövarkulan” utanför Lund igår. På ett sedan några år dött träd. Antar att det är någon insekt som är ”konstruktören” men vilken hade varit rolig att veta.
Det ser ut som rhizomorfer från honungsskivling, men det finns säkert folk som kan detta bättre än jag.
– Allan Rasmusson
Det är faktiskt en svamp som är ansvarig, en av honungsskivlingarna, Armillaria sp. Det du ser är dess sklerotiserade (kommer inte på någon enkel synonym till ordet) mycelsträngar som växer till under barken på angripna träd. Den hårda ytan på dessa så kallade rhizomorfer skyddar mot uttorkning och säkert även mot en del yttre angrepp från insekter. Honungsskivlingarna hör dessutom till de svampar som kan avge ljus, men vad av svampen som lyser vet jag inte, har aldrig sett det själv.
Gulringad vedharkrank, Ctenophora flaveolata. Bilden skickades in av Katja Persson.
Jag undrar vad detta kan vara? Hittades i min trädgård utanför Karlshamn den 6 maj.
Tycks vara en hona av NT(nära hotad)-rödlistade gulringade vedharkranken, Ctenophora flaveolata (Fabricius, 1794). Ett vackert djur!
Detta är alltså en tjusigare släkting till de ofta grådassiga harkrankar man finner i trädgården under sommaren. Larven utvecklas förmodligen i murken ved i grova lövträd. Det är en biotop som är på stark retur i dagens moderna skogs- och naturförvaltning, varför gulringade vedharkranken (liksom många andra vedinsekter) ofta återfinns på den nationella rödlistan.
Trots att den kan likna en stekel, notera att djuret bara har ett par vingar, medan steklar alltid har två vingpar (alltså 4 vingar totalt). Hos harkrankar (och andra tvåvingar [dvs flugor och myggor]) är det bakre vingparet omvandlat till svängkolvar (’halterer’; det som ser ut som klubbor på bilden). Djuret använder dessa för att stabilisera kroppen när det flyger.
Lupinväppling, Thermopsis montana. Bilden skickades in av David Kornhall.
Kan ni säga om detta är lupinväppling? Allt stämmer med Mossberg s 243 utom att färgen snarare är ginstgul än gulaktig o att Mossberg skriver ”juli”, men växten togs den 9 maj 2017, plats bronsåldersmonumentet Hagbards galge vid vägen mellan Asige o Årstad, mellersta Hallands inland.
Ja, detta ser definitivt ut som lupinväppling (Thermopsis montana). Mossberg anger juni-juli i upplagan från 2003 men arten kan säkert börja blomma tidigare ifall den växer i skyddat läge.
– Stefan Andersson
Ja, det är lupinväppling, Thermopsis montana. Odlas ibland som prydnadsväxt och som gröngödsling inom jordbruket och kan då ”rymma” ut i naturen, men är generellt sällsynt som förvildad i Sverige.
Flyttande tranor (Grus grus). Bliden tagen av Andreas Trepte.
Vi har alltid en mängd tranor på åkrarna och har aldrig sett en liggande trana. Ligger tranor mer än vid ruvning? Sover de i flykten?
Jag har heller aldrig sett en liggande trana. Men de ligger naturligtvis under ruvningen. Rimligen händer det annars också, men då skulle jag misstänkt att fågeln är sjuk eller döende. En anledning för en tran at INTE ligga när är rimligen en ganska lång startsträcka från liggande till flygande – inget vidare vid en överraskningsattack av en räv eller örn.
Jag vore ytterst förvånad om tranor sov i flykten. De flyger normalt ganska korta sträckor och sällan/aldrig längre än, säg, 5-10 timmar per gång. De har gott om tid att sova nere på marken.
Turkos ved. Bilden skickades in av Camilla Engdahl.
Hittade denna blågrönfärgade träbit när jag vandrade i Sandsjöbacka, Halland förra veckan. Jag har sett det förut på olika ställen men aldrig tagit reda på vad det är. Vad kan det vara som orsakar den blågröna färgen?
Den gröna färgen visar att någon av arterna i svampsläktet grönskålar (Chlorociboria) håller på att bryta ner veden och det är dess mycel som gör den grön. Själva fruktkropparna hittas lättast på hösten, ofta på undersidan av eller i kanten mot marken på vedbiten. De är upp till centimeterstora och med liknande grön färg.
Ihålig myrstack. Bilden skickades in av Jenny Söderhjelm Larsson.
I skogen i Björneborg hittade vi denna myrstack med hålet i. Tror ni att det är en nyvaken björn som har ätit? Det är vatten runt stacken, inte promenadvänligt. En björn har sitt vandringsstråk här mellan Degerfors och Björneborg.
Snarare gröngöling eller spillkråka, tror jag. Dessa fåglar är kända för att gräva gångar i myrstackar. Björn har en tendens att snarare riva hel stacken och sprida ut den över ett område runt stacken.
Om min mamma hade väntat med att få barn med 2 år hade det fortfarande varit mitt medvetande som föddes?
En klurig fråga, och kanske snarare något för en filosof att svara på än en biolog. Om jag ändå skulle försöka mig på ett svar, skulle jag säga att det hade varit ett helt annat ”medvetande”. Jag tänker att ”medvetandet”, vad det nu är, växer fram från det att man föds till att man dör, och att det byggs upp av dels dina gener, och därmed de olika egenskaper som formas av genetiken, dels dina erfarenheter, de du får via din miljö. Om ”du” fötts två år senare, eller vid vilket annat tillfälle , hade du utvecklats ur ett annat ägg, och det ägget hade befruktats av en annan spermie. Genuppsättningen hade då skiljts sig mellan dig och den som föddes två år senare, på samma sätt som om du fått ett syskon. Två syskon i samma syskonskara kan, som du vet, skilja sig väldigt mycket åt, beroende inte bara på vilka gener man har, utan också på att de gör olika erfarenheter. Så, nej, ”ett medvetande” kan bara födas och utvecklas en gång, enligt mitt förmenade.
– Lars Lundqvist
Om man är lite just filosofiskt lagd kan man ju fundera på om enäggstvillingar, som har samma gener, kommer från samma ägg och samma spermie, och utvecklades samtidigt i samma livmoder, kan anses ha samma medvetande? De flesta svarar nog nej på den frågan, vilket också borde bli svaret på ursprungsfrågan. Rent biologiskt finns det ju också skillnader mellan enäggstvillingar. Skillnader som uppstått någon gång under utvecklingen, före och efter födseln. Antagligen är inte ens de första cellerna identiska i sin biokemiska sammansättning.
– Jörgen Ripa
Men om jag inte fötts idag utan om två år, då finns ju inget medvetande nu och i så fall blir ju det medvetande som jag föds med om två år ”mitt”?
– Sigvard Svensson
Men är det samma? Miljön är inte exakt densamma, så det borde vara åtminstone annorlunda, även om man antar att t.ex. ett befruktat ägg lagts i frysen i två år. Om det sen är ’mitt’ fast i en annan upplaga blir mer en semantisk fråga.
– Jörgen Ripa
Även om en cell legat i frysen i två år blir det knappast samma individ m a p medvetande, eftersom “miljö” till stor del inbegriper sjukdomar och annan mikrobiotisk flora som modern har vid de två livstillfällena (tarmfloran vid förlossningstiden bör t ex ha stor betydelse om det inte är kejsarsnitt). Dessutom kommer modern troligen ha erfarit variabel kemisk belastning under tiden cellen låg i frysen. Moderns ätmönster och näringsstatus kan också ha ändrats. Behandlingsrutiner för basrnsjukdomar och skötselråd ändras etc.
Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Bilden tagen av Chrumps.
Jag har sedan i februari gräsgröna guldbaggar inomhus. Kan jag släppa ut dom nu i början på maj trots att det är frost om nätterna?
Kan och kan – beroende på din placering i landet är det lite tidigt nu i början av maj. Som hållpunkt bör det åtminstone finnas riktgt med blommande (större) växter ute, så en smula är det nog klokt att vänta. Du kan själv se i Artportalen när djuren har sin största förekomst i din region.
Som en parentes är jag nyfiken på hur du kommit över dessa djur. Har du tagit in ved eller larver för att själv kläcka fram dem, är det klokt att nästa gång låta veden ligga utomhus längre (på balkongen eller i trädgården), så att du kan tajma utkläckningen till den tidsperiod då djuren normalt uppträder utomhus. Det förutsätter att du vill släppa ut dem igen, vilket inte alltid (sällan) sker med framkläckta djur. Jag tycker också att du, om du samlar kläckved eller larver, skall rapportera dina fynd och övriga observationer till Artportalen. Annars ser jag inte riktigt syftet med insamlandet. Är larverna istället av utländsk härkomst bör du helt låta bli att släppa ut djuren i svensk natur, utan istället avliva baggarna med en lämplig metod.
– Andreas Nord
Uppföljning: Jag ställer ut mina stora Hibiskus blommor på balkongen under sommaren. Förmodligen hade baggarnas larver gillat blomman och krupit ner i krukan som är full av vissnade löv och blommor från växten. I februari hörde jag något som prasslade och upptäckte de vackra baggarna som kröp omkring. Hade ingen aning om vad det var men var lätt att hitta info om guldbagge på google. Så något medvetet insamlande av kläckved eller larver har jag inte ägnat mig åt.
Väldigt intressant. Jag tolkar din första berättelse som att det rör sig om flera djur. Det betyder då med all sannolikhet att en hona av gräsgröna guldbaggen fattat tycke för dina hibiscusplantor och lagt ägg i jorden under plantan. Oftast hittar man ofta larven i murken ved (därav min fråga om kläckved). Jag har dock hört talas om att de ibland kläcker från blomkrukor. Larvutvecklingen är normalt tvåårig, och skalbaggen kläcker på hösten (men ligger kvar i sin puppkammare i väntan på varmare tider), medan tiden som vuxen skalbagge är ganska kort. Det är nog rimligt att tänka sig att larverna har utvecklats fortare hos dig om du har haft krukorna inomhus över vintern. Ute i naturen ligger larven ju annars i ’dvala’ under den perioden. Kul observation, tycker jag.
Kommentarer