Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Aggresiv knölsvan

Knölsvan, Cygnus olor. Bilden tagen av Arpingstone.

Vi har 1 knölsvan där vi har stugan som inte beter sig som andra svanar denna svan är ensam, hona eller hane vet jag ej. Den burrar alltid upp sig o angriper andra svanar o kanadagäss. Den förföljer o går till angrepp bakifrån, försöker dränka fågeln den angriper. I fjol försökte den dränka en annan knölsvan men den kunde vi hjälpa. Idag jagade den upp en kanadagås på land o sedan det var gjort så simmade han ut till den uppjagades partner som säkert var 100 meter ut från land,denne försökte simma undan men när svanen var bara någon meter från kanadagåsen gick den till anfall bakifrån. Kanadagåsen lyckades då dyka men svanen höll koll o fick tag på kanadagåsens bakben. Kanadagåsen lyckades ta sig loss o fly under en flotte. Jag vet inte hur det gick för kanadagåsen. Min fråga är varför beter sig knölsvanen så?

Det är svårt att säga! Kanske är den bara ovanligt territoriell. Precis som hos människor beter sig olika djur av samma art ofta ganska olikt. Jag kunde också tänka mig att det är fråga om en ensam svanhane som i sin våryster försöker para sig med allt som kommer i dess väg (det skulle också förklara ’territorialiteten’). Det kan se ganska våldsamt ut när svanar parar sig, och ibland påminner det faktiskt lite om det du beskriver som att den försöker dränka andra fåglar!

-Andreas Nord

maj 18, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekosystemet i stora barriärrevet

Stora Barriärrevet. Bilden tagen av Sarah_Ackerman.

Vad händer med ekosystemet i det stora barriärrevet när korallerna dör? Hur påverkas den biologiska mångfalden?

Eftersom korallerna är viktiga både som näring för andra djur och som habitat, så påverkas ekosystemet kraftigt till det negativa när korallerna dör. Många arter försvinner helt eller delvis, och den biologiska mångfalden försämras. Mer information om klimatförändring och koraller hittar du här. Jag kan också tipsa om att Forskning och Framsteg hade en intressant artikel om nya metoder för att bevara korallrev relativt nyligen.

-Jessica Abbott

maj 17, 2018

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Konservera lav

Skägglav, Usnea filipendula. Bilden tagen av Jerzy Opioła.

Jag undrar hur man kan konservera vanlig skägglav så att den håller sig fin längst möjligt? I ”vanlig” luft ej i glasmonter/burk…

Om frågan verkligen gäller skägglav (Usnea spp.) så behöver knappast annat göras än att låta den lufttorka och sedan förvara den torrt.

-Torbjörn Tyler

maj 16, 2018

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Formeln för kärlek

Serotonin.

Vad är den kemiska formeln för kärlek?

Man brukar säga att det är dopamine+ seratonin+oxytocin, dvs C8H11NO2+C10H12N2O+C43H66N12O12S2. Det är ett någorlunda rimligt svar. Alla är hormoner eller andra signalsubstanser vars nivåer höjs när man är kär. Dopamin och serotonin förknippas framförallt med den fasen i ett förhållande där man håller på att lära känna varandra, och oxytocin med långvariga förhållanden. Dock har alla dessa ämnen även andra funktioner i kroppen (oxytocin förknippas även med mjölkflödet under amning, till exempel), och för höga nivåer kan vara farliga. Därför går det inte att styra kärlekskänslorna på ett enkelt sätt – ”kärlekspiller” finns alltså inte.

-Jessica Abbott

maj 15, 2018

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Myrbagge

Myrbagge, Thanasimus formicarius. Bilden tagen av Beentree.

Vad är detta? Ca 1 cm långa, fanns i massor (det kryllade!!!) under barken på en tall i Sörmland idag. Är det ett skadedjur och vad gör man då i så fall?

Detta är ett riktigt nyttodjur! Bilden visar en skalbagge som på svenska kallas för myrbagge. Dess vetenskapliga namn är Thanasimus formicarius. Den hör till familjen brokbaggar (Cleridae), som är en ganska liten skalbaggsfamilj i Sverige.

Varför är den ett nyttodjur då? Både larven och den vuxna skalbaggen lever av barkborrar och andra trädborrande små skalbaggar. Den ljusröda larven hittar man i larvgångarna av barkborrelarver, medan det vuxna djuret jagar barkborrar (och parar sig) på trädstammar. Det är ett vanligt djur, som man särskilt ofta ser i timmerhögar (där dess öde är tämligen beseglat eftersom äggen och larverna förstörs innan nästa generation är kläckt – gäller många vedlevande insekter).

Att du fann djuren i sådan mängd under tallbark, och i en sådan mängd du beskriver, får mig att tro att det kan handla om nyckläckta vuxna djur som väntar på att ge sig ut i vårsolen (även om det spontant känns lite sent för det). Djuret är som sagt vanligt, men jag har åtminstone aldrig själv sett någon massförekomst av den typ du beskriver.

-Andreas Nord

maj 14, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hundens matsmältning

En Jack Russell terrier. Bilden tagen av Mik@el.

Jag har en fråga hur hundens matsmältningssystem fungerar? Hur bryet dom ner födan? Har dom en depåmage? Har läst att dom är köttätare men hittar inte hur systemet funkar?

Det här är snarare en fråga för en veterinär, men jag ska försöka svara. Hundens matsmältning har mycket gemensamt med människans, dvs att de har en magsäck för att bryta ner maten med hjälp av syra, en tunntarm för att ta upp större delen av näringen, och en tjocktarm för att ta upp vatten från avföringen. Jag har inte kunnat hitta så mycket information om vad en depåmage innebär. Det hävdas att vargar har en väldigt töjbar magsäck, eftersom deras mat kommer oftast med oregelbunden mellanrum – då gäller det att kunna äta så mycket som möjligt när det väl finns mat. Det är antagligen det som menas med depåmage. Genetiska studier har visat på att människan har påverkat hundens matsmältning till följd av domesticering, jämfört med vargar. Hundar har blivit mer allätare, och har lättare för att smälta kolhydrater än vad vargar har. Jag skulle därför gissa att hundar har förlorat en del av vargarnas förmåga att äta stora mängder mat på en gång.

-Jessica Abbott

maj 9, 2018

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart geting

Geting i släktet Vespula. Bilden skickades in av Monica Johansson.

Hittade en svart insekt inne i sommarstugan storlek som en stor geting, det var ljust inne. Den var slö tog ut den, då skiftade den färg och blev gulsvart. Tittade efter en stund då var han borta, hade nog flugit iväg.

Det är mycket riktigt en geting, i släktet Vespula som tillhör de sociala getingarna (alltså de som lever i samhällen). Vi har fyra arter Vespula som fortplantar sig i Sverige (jordsnyltgeting, vanlig geting, tyskgeting, rödbandad geting), men just vilken art det är går inte riktigt att se på bilden.

Vissa bjärt färgade insekter mörknar betydligt inför vintern, vilket man tror har med kamouflage att göra. Varför just denna geting var mörk när den hittades inomhus vet jag dock inte.

-Andreas Nord

maj 8, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Trädgårdssnäckors ”rynkor”

Vinbergssnäcka, Helix pomatia. Bilden tagen av Hans Hillewaert.

Jag undrar om trädgårdsnäckans reflade hud som finns på hela ovansidan av snigelns kropp och i så fall vad för funktion. Eller om det är bara eveolutionen som gjort att snigln har ett ”reflat”/bucklig skin.

Jag har inte kunnat hitta någon specifik information om detta, så jag får spekulera lite. Det verkar som det är framförallt landlevande snäckor och sniglar som har ”rynkor”. Havslevande sniglar ser ut att mest ha slät hud. Man kan då gissa att rynkorna har att göra med tolerans mot uttorkning. Kanske ger rynkorna större möjlighet att tänja på huden och ta upp extra vatten och  när det är fuktigt. Eller så kanske rynkorna är en bieffekt av att ha tjockare hud för att minska vattenförlust, samtidigt som huden måste förbli smidig för att kunna dra sig in i sitt skal.

-Jessica Abbott

maj 7, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Bli av med dallerspindlar

Större dallerspindel, Pholcus phalangioides.

Har snart källaren full med vad jag tror är större dallerspindlar. Är dom giftiga och hur får jag bort dom? (hyperallergisk mot getingar).

Ja, det låter inte otroligt att det är större dallerspindel som du har i källaren. Det är så klart svårt att vara helt säker utan bild, men större dallerspindel har sitt ursprung i grottor i Italien, och de trivs därför i så grottlik miljö som möjligt. Spindlarna i sig ser ju väldigt spännande ut och gör nytta genom att hålla borta insekter, främst sådana som flyger, typ småfjärilar och en rad myggliknande tvåvingar som annars kan finnas i källare. Tyvärr har spindlarna den dåliga vanan att göra väldigt fula nät, som närmast liknar hoptrasslat skräp. De verkar inte heller äta upp sina gamla nät, som många andra spindlar gör, så därför kan det snabbt se väldigt skräpigt ut där de håller till.

Om man nu vill bli av med dem tror jag att du kan börja med att hålla efter näten. Ta bort dem regelbundet, till exempel med en dammvippa. På så sätt får spindlarna ingen mat. Du kan också höja värmen i källaren, så att miljön blir torrare. Jag har visserligen sett dallerspindlar också på torra platser, som i trapphus och liknande, så möjligen är de inte väldigt känsliga för torrt klimat.

Och ja, liksom alla andra spindlar, är de giftiga i betydelsen att de har giftkörtlar kopplade till mundelarna. Men, liksom de allra flesta svenska spindlar, är deras munverktyg alldeles för svaga för att tränga genom människohud. För oss är de således helt ofarliga. Bara väldigt fascinerande!

-Lars Lundqvist

maj 4, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sångsvanungar

Sångsvan, Cygnus cygnus. Bilden tagen av Ernst Vikne.

Vi har på vår golfbana en vacker sångsvan par som har lyckas att få sex st ungar. Vet inte om det är normalt att ett par får så många ungar? Nu har det gått några veckor men har nu sett att de har lämnat två av ungarna själva. Dessa två simmar i en annan liten sjö för sig själva. Varför har de lämnat dom? Tyvärr så fick jag höra att ett par medlemmar lyckades fånga dessa två ungar och flyttade dom till svanföräldrarna men nästa dag var de ensamma igen. Jag har blivit lärd att inte röra vilddjur i onödan men jag kanske har fel?

Korrekt, man skall inte röra vilda djur i onödan. Om det inte är en uppenbarligen onaturlig situation ett djur hamnat i (t.ex. fastnat i taggtråd, eller brutit en vinge), så är det större risk att man gör skada än nytta om man ”lägger sig i”.

I detta fall verkar det definitivt som att ungarna ”vill” vara ensamma, alternativt att föräldrarna spritt ut ungarna på flera platser där det kan finnas mat. Ungarna blir ju inte matade utan hittar sin egen mat från dag 1. En kollega låter meddela att han i omgångar sett svanungar hålla sig för sig själva utan problem under längre perioder.

Sex ungar hos sångsvan är inte ovanligt, de kan ha allt mellan 1 och 7 ungar. Men dödligheten brukar också vara stor, så om en eller två ungar överlever till vuxen ålder har föräldrarna lyckats bra.

-Åke Lindström

maj 3, 2018

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg