Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Kan man höra det när rötter suger upp vatten?

Trädrötter. Bilden skickades in av Emy Cederblad.

Vi är en förskola från Malmö som jobbar mkt med träd & har gjort nu i över ett år. Just nu är vi inne på & undersöker trädets rötter mer & hur träden kan suga upp vatten med dessa. Då fick vi på omvägar höra att det finns någon form av ”stetoskop” som gör att man tydligen kan höra (?!) hur vattnet sugs upp genom trädet. Stämmer detta & vad heter isåfall detta stetoskop??

Trevligt projekt för barnen!
 
Angående hörbara signaler är det dock inte så enkelt. Det normala flödet av vatten kan inte detekteras som ljud, men man kan “höra” när vattentransportsystemet får bristningar. Vattentrycket inuti de vattentransporterande cellerna i stammen är väldigt lågt. Faktiskt är trycket negativt, dvs. mycket lägre än trycket i vakuum (men jag kan inte komma på något sätt att förklara vad ett negativt tryck är för barn, för det handlar om vattenmolekylorganisationens deformation). Hur som kan trycket bli så lågt att det vid torka leder till att vattenpelaren brister och det bildas gasbubblor. Bildningen av dessa bubblor detekterar forskare som ljudvågor, men då med hjälp av trycksensorsystem som kostar femsiffriga belopp. Det påstås att man i en del växtarter kan höra det med ett vanligt stetoskop, men jag känner inte till att detta är vetenskapligt bekräftat. Det bildas andra knäppljud i en stam pga t ex rörelser i trädkronan och det kan vara detta som folk hört. I fält kan man bara mäta knäpparna i ultraljudsområdet (alltså ovanför vår hörseltröskel på 20 000 Herz) eftersom hörbara ljud från omgivningen stör för mycket. 
 
Första gången man visade att det bildades knäppljud från bristningar i vattentransportsystemet (redan 1966) använde man en vinylspelarpickup men man hade då lagt ett blad på tork i ett speciellt ljudisolerat rum.
 
Så tyvärr tror jag inte ni kan lyssna på vattentransportsystemet, i alla fall inte utanför ett ljudisolerat rum och utan förstärkning.
 
-Allan Rasmusson
 
maj 31, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur bryts saker ner?

Röd flugsvamp, Amanita muscaria. Svampar är också nedbrytare. Bilden tagen av David Castor.

Hur bryter bakterier ner växter och djur? Jag vill även fråga helt generelt hur djur och växter bryts ner?

Bra fråga! 
 
Kort sagt, Genom att utsöndra enzymer som angriper strukturerna. 
 
I större detalj blir det mycket svårare eftersom de olika saker som växter och djur består av bryts ner på olika sätt. Det som tar längst tid att bryta ner är t ex vedämnen i växter och ben och tandemalj i djur. Dessa kräver oftast utsöndring av enzymer som bildaar starkt reaktiva kemikalier i marken. Proteiner, fetter etc bryts ner snabbt av bakterierna utsöndrade enzymer, och bakterierna tar upp produkterna som näring.
 
-Allan Rasmusson
 
maj 29, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hårig bärfis

Hårig bärfis, Dolycoris baccarum. Bilden skickades in av Laila Andréll.

Kan ni hjälpa mig med namnet på denna insekt?

Det är två exemplar av hårig bärfis, Dolycoris baccarum.

-Andreas Nord

maj 27, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svensk översättning av ”chante mixte”?

Kungsfågel, Regulus regulus. Bilden tagen av Cj Hughson.

Jag har stött på två fenomen inom ornitologin, som jag aldrig sett några svenska beteckningar på och jag undrar vad de heter. De ena kallas på engelska ”mixed singer” och det innebär att en fågel sjunger en sång som är en sammanblandning av två arters sång. Fenomenet tros vara ett resultat av att fågeln som juvenil influerats av sin egen fars sång, men även av en orelaterad fågels sång, som bara råkade vara i närheten under juvenilens sånginlärningsfas. Fenomenet uppträder bland annat hos gransångare/lövsångare.

Det andra fenomenet kallas på franska ”chante mixte” och innebär att en fågel avsiktligt sjunger en annan, närstående, arts sång. Det ska uppträda bland trädkrypare/trädgårdsträdkrypare och bland kungsfågel/brandkronad kungsfågel.

Vad heter det här två fenomenen på svenska?

Jag har diskuterat detta med Dennis Hasselquist (vår sångexpert) och han hade ingen aning. Inte jag heller. Fenomenen finns, men det verkar inte finnas några vedertagna svenska översättningar. Vi föreslår att du får hitta på egna termer!

-Åke Lindström

maj 24, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem gräver hål?

Hål i gräsmattan. Bilden skickades in av Patrik.

Då och då genom åren uppstår en massa hål i gräsmattan över natten. Ibland blir det fler lite då och då under några veckor, för att sedan upphöra. (Det är på en väldigt torr del av gräsmattan. Övriga delen är orörd.) Jag gissar att det antingen är grävling som letar mask, eller sorkar. Vad är det? Varför gör de såhär? Vad kan man göra?

Det är svårt utan storleksreferens på bilderna, men jag håller med om att det ser ut som den typen av små hål grävlingar gör när de söker efter mat. Roligt med grävlingsbesök tycker jag, men kan kanske samtidigt förstå att den kan vara lite frustrerande med märken på gräsmattan.

Jag vet inte om jag håller med om att den del av gräsmattan du har fotograferat ser särskilt torr ut, eftersom det är mer mossa än gräs på bilden. Det brukar tyda på att det finns en del fuktighet. Om du kan dränera bättre eller få till en tjockare grässvål kan marken kanske bli mindre attraktiv för de smådjur grävlingen eftertraktar. Om födosöken är begränsade till vissa delar av gräsmattan kan du också prova med att fästa ett hönsnät över områden. Gräset kommer att växa igenom nätet, och du kan köra med gräsklipparen utan problem. Grävlingen gillar dock inte att gräva genom ett metallnät. Om ni upplever att naturen ibland kommer lite för nära bör ni också begränsa eventuell tillgång till andra typer av födokällor som kan attrahera djur, t.ex. komposthögar eller fågelmatningar.

-Andreas Nord

maj 22, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fönstermygga

Fönstermygga, Sylvicola cinctus? Bilden skickades in av Lars Bladh.

Upptäckte denna idag,är nyfiken på vad det är för sort,trodde först att det var ngn mygga,vet ngn det där hos er vad det är för typ? Från det ena till det andra, fick redan häromnatten 8 st myggbett, ganska jobbiga bett som höll i sig i 4 dagar. Bor på Ingarö Sthlm.

Det är en fönstermygga, familjen Anisopodidae, med sju arter i Sverige. Alla är i släktet Sylvicola och saknar svenska namn. Jag är ingen expert på dessa och bilden är svår, men tycker nog att det avbildade djuret ger en känsla av arten som heter Sylvicola cinctus

Det är inte detta kryp som orsakat dina kliande bett, eftersom fönstermyggor inte suger blod!

-Andreas Nord

maj 20, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var är fåglarna?

Orientskatan, Pica serica, är en vanlig fågel i Sydkorea.

Min man jobbar för närvarande i Sydkorea och skickar massor av vackra naturfilmer från sina promenader. Just nu är det körsbärsblomning och enormt vackert överallt. Men jag har reagerat på att jag aldrig hör eller ser några fåglar! Inget kvitter överhuvudtaget, vare sig det är i en stad eller på landet. När jag påpekade det så sa han att det stämde, det enda han hade sett var några skator. Fåglar lyser generellt med sin frånvaro. Jag förstår att ni knappast är experter på Sydkoreas fågelliv, men jag kan inte sluta tänka på detta och hoppas att ni kanske kan bidra med någon teori om hur detta kommer sig. Är det normalt för den här delen av världen? Eller är det ett problem? Saknas insekter? Eller är det som med kanariefåglar i gruvorna förr i tiden – har luftföroreningarna tagit dem allihop? (Sydkorea har ju periodvis mycket stora problem med inkommande luftföroreningar från Kina.) Ska det vara så här?

Det är såklart väldigt svårt att svara på, men såklart är alla de punkter du nämner viktiga för att fåglar ska trivas. I tillägg behövs lämpliga boplatser, som för många arter kan vara nog så svårt att hitta i tätbebyggda områden. Vi ser ju samma sak här hemma, att naturen i mångt och mycket för flytta på sig när vi breder ut oss. På landsbygden ser det såklart annorlunda ut, men även här drabbas fåglarna hårt av mänsklig aktivitet, åtminstone i modernt jord- och skogsbruk som ofta (men lyckligtvis inte alltid) karakteriseras av utpräglade monokulturer med mycket litet utrymme för biologisk mångfald.

Men man ska inte heller vara alltför pessimistisk. Om jag förstår saken rätt har din man varit i Sydkorea under början av året, och särskilt under körbärsblomningen som jag uppfattar sker någon gång i mitten eller slutet av mars. Det här är nog en ganska besvärlig tid om man vill se många fåglar. Jag gissar att man där befinner sig i en period där de fåglar som kommit för att spendera vintern i landet förbereder sig, eller redan har gett sig av, mot sina häckningsplatser och att de flyttfåglar som är på väg in inte riktigt har anlänt ännu. Dessutom är det kanske lite väl tidigt på året för att stannfåglarna ska ha kommit igång att sjunga för fullt. Det ser vi här hemma också – tidigt på våren är sångaktiviteten hos vanliga fåglar, som talgoxe, blåmes och bofink, ganska sporadisk.

Det här är såklart mest spekulationer. Men nog tror jag att man borde besöka samma platser som din man nu har varit på lite senare på våren, när man förväntar sig att det ska vara större (sång)aktivitet hos fåglarna!

-Andreas Nord

maj 17, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mineraler i växter

Spenat, Spinacia oleracea. Bilden från Shutterstock.

Jag undrar över mineralinnehåll i växter. Det sägs ju att t. ex. Persilja innehåller järn. Men gäller det oavsett var persiljan är odlad? Jag har alltid trott att växten tar upp det från marken, men alla jordar innehåller väl inte järn? Vidare funderar jag på om järnet är essentiellt för växten, växer det t. ex. inte Persilja om järn saknas? Tänker att om man ska odla hemma i fönsterkarmen så måste man kanske ha koll på mineralinnehåll i jorden om det ska bli näringsrika grönsaker, eller?

Alla gröna bladgrönsaker är bra källor till järn, och om de odlas i Sverige har de normalt inte brist på järn. Detta eftersom vi har gott om järn i berggrunden och jordarna är normalt sura till neutrala. Järnbrist är typiskt ett problem i basiska jordar, då järnet är svårlösligt vid högt pH. Järnbrist sysns typiskt som blekhet hos blad (kloros). Se t ex https://en.wikipedia.org/wiki/Iron_deficiency_(plant_disorder).

Järn behövs av nästan alla organismer för en uppsjö av reaktioner.

-Allan Rasmusson

maj 15, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är män mer smärtkänsliga?

En kvinna som kliar sin rygg. Målning av Dégas.

Är men känsligare i ryggen än kvinnor? Hur sitter känsel celler i ryggen? Var kan jag hitta den information? Är nyfiken på hur det fungerar överhuvudtaget.

Människor och andra djur har celler som känner av smärta överallt i kroppen. De kallas för nociceptorer, eller smärtreceptorer i vardagligt tal. Smärtreceptorer i huden gör att man känner om man t.ex. har lagt handen på en varm platta, medan smärtreceptorer i muskler eller organ gör att man kan känna om man har ont inuti kroppen, t.ex. i ryggen. Lite förenklat kan man säga att smärtreceptorn sänder information till sin ”cellkropp” som finns i något som kallas för dorsalrotsganglier i nära anslutning till ryggmärgen. Därifrån slussas signalen in i ryggmärgen och vidare till hjärnan, och sedan bestämmer kroppen vad som ska göras. Ibland registreras smärtan som något som gör ont, och man kanske tänker på att inte stödja på en öm fot, och ibland reagerar kroppen instinktivt innan man själv hinner tänka, t.ex. genom att man snabbt rycker bort en hand man lagt på spisen.

Om män lättare får ont i ryggen än kvinnor vet jag inte, men jag tror att det är osannolikt. Däremot upplever olika personer smärta väldigt olika. Det som gör ont på mig gör kanske inte ont på dig, och vice versa. Det finns också människor som inte kan registrera smärta överhuvudtaget. Det är en allvarlig, eller åtminstone mycket besvärande, åkomma. Det kan t.ex. leda till att man inte flyttar sin hand från den där varma plattan innan det börjar lukta bränt och man redan skadat sig allvarligt, att man inte känner om man trampar på en spik eller glasbit, osv. 

Om du vill läsa lite mer om hur smärta fungerar och registreras hos djur kan du följa länken nedan. Texten är lite teknisk, men ändå ganska överkomlig, tycker jag.

https://stud.epsilon.slu.se/1694/1/balster_m_100924.pdf

-Andreas Nord

Det finns faktiskt väldigt ny forskning som visar att det kanske finns skillnader i hur hanar och honor känner av smärta. Se https://www.nature.com/articles/d41586-019-00895-3. Försök på möss visar att smärtalstring hos vissa celler kan se lite olika ut hos hanar och honor, och att de därför kan reagera olika på t.ex. nålstick. Det innebär inte nödvändigtvis att smärtan upplevs som svårare hos det ena eller det andra könet, men kan kanske förklara varför smärtstillande medel verkar funka lite bättre hos vissa individer. Jag håller dock med Andreas om att de individuella skillnaderna är förmodligen större än några skillnader mellan könen.

-Jessica Abbott

maj 13, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Flytta sandbin?

Ärtsandbi, Andrena wikella. Bilden tagen av Dick Belgers.

Jag har en gammal skruttig altan av stenplattor och sand som vi håller på att riva för att göra en ny användbar. I sanden under översta lagret stenplattor är det en massa hål och väldigt mycket vad vi tror är sandbin eller vårsidenbin som flyger in och ut. All sand måste bort för att göra den nya altanen men vi vill såklart inte ta död på alla dessa värdefulla bin! Vi undrar därför om det finns något sätt att få dem att flytta innan lastaren kommer och öser bort all sand?

Snabbt svar, med stort mått av gissning: om larverna inte hunnit utvecklas till puppor (vilket tar – olika antal beroende på art – månader från att de läggs) har jag svårt att tänka mig att det går att rädda dem. Bättre isf att stoppa de vuxna så snart som möjligt från att bygga mer. Då kanske de börjar bygga någon annanstans om man har tur.

-Gästinlägg av Lina Herbertsson, Forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning

Kanske kunde ni, om det är möjligt, underlätta nykoloniseringen genom finna en annan plats för (åtminstone delar av) den bortschaktade sanden på er tomt.

-Andreas Nord

maj 10, 2019

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg