Vad är det här är för spindel?
Det är en presentspindel – Pisaura mirabilis med sin äggsäck.
– Ellen Sandström
Det är en hona av presentspindel, Pisaura mirabilis, som bär på sin äggkokong.
– Lars Jonsson
Spindel med boll på magen
Vad avgör vilken blodgrupp vi har?
Jag har blodgrupp 0/Rh+ och mina två helsyskon har samma blodgrupp. Mitt barn har blodgrupp A. Vad är det som styr? Är någon blodgrupp dominant?
Vi kan börja med AB0-blodgrupperna. Blodgrupp är vad man brukar kalla för ’ko-dominant’. Röda blodkroppar kan ha olika molekyler (antigener) på ytan, som benämns A och B. 0 betyder avsaknad av både A- och B-antigener. En individ som ärver två A-varianter (en från varje förälder), eller en A-variant och en 0-variant, kommer att ha blodgrupp A. Folk som tillhör grupp B har på samma vis antingen två B-varianter, eller en B-variant och en 0-variant. Ärver man B från den ena föräldern och A från den andra, kommer man att ha blodgrupp AB, eftersom båda antigener kommer till uttryck (ingen är dominant över den andra). Man kan endast få blodgrupp 0 om man ärver två 0-varianter, en från varje förälder. Om du har två 0-varianter, måste ditt barn ha en A-variant och en 0-variant. Det betyder att ditt barn har ärvt en A-variant från sin pappa, som kan ha haft kombination AA, A0 eller AB.
Rh-faktorn är en annan sorts protein som kan finnas på blodkropparnas yta, där Rh+ betyder att proteinet finns, och Rh- betyder att proteinet saknas. Mammor som är Rh- kan få problem om de bär på ett foster med Rh+ (som då måste komma från pappan). Missfall är t.ex. inte ovanligt om mamman är Rh- och fostret är Rh+. Om du är Rh+ är det därför sannolikt (men inte 100% säkert) att din mor var Rh+, och i så fall borde dina syskon på mödrasidan vara Rh+, oavsett om de är hel- eller halvsyskon.
– Jessica Abbott
Varför finns det virus?
Vad har virus för funktion i naturen?
Det finns mycket man kan skriva om detta. Dock, “funktion” är ett starkt ord, eftersom det kan tolkas som att det finns en plan för naturen, och någon sådan känner jag inte till bevis för, eller ens indikationer som gör att jag tycker det är värt att diskutera.
Däremot kan man tala om att virus har och har haft effekter på naturen. Virus är relativt enkla i sin uppbyggnad (i sin enklaste form, viroider, bara en molekyl) och kan förändras snabbt genom mutationer. Därigenom ökar sannolikheten att ett virus kommer att uppstå och/eller snabbt förökas och kunna angripa en art som blivit väldigt dominerande och nått ett högt individantal (t. ex. cyanobakterier under algblomning eller genetiskt identiska nyttoväxter odlade i biljonantal ii hela världen). Virus kan därmed ha en balanserande effekt på naturen. En annan viktig effekt är att virus kan bära med sig gener som därmed kan flyttas mellan organismer. Detta utökar variationen i naturen.
Flercelliga organismers genom innehåller ofta rester av virus som slutat sprida sig mellan individer och orsaka sjukdom. De kan emellertid flytta sig inom genomet (så kallade transposoner eller hoppande gener), och detta ger upphov till nya mutationer och ökad variation i naturen. Människans genom består till ca. hälften av sådana rester av virus, men det har varit svårt att bevisa att dessa skulle ha haft någon positiv funktion för oss, trots att vi har så väldigt många i varje cell.. Det finns dock exempel bland andra arter att ett virus eller en transposon kan bära på en egenskap som är till nytta för värdorganismen.
– Allan Rasmusson
Vart tar svanungarna vägen på vintern?
Vi bor i Stockholm, vid Värtan. Under sommaren hade vi ett par knölsvanar här hela tiden. De hade en unge. Vi blev ”kompisar” och matade dem lite varje dag. De kom snabbt simmande när jag ropade. Under tidig höst kom de mer sällan för att senare helt försvinna. Ungen var då ganska stor, men fortfarande ”pipig” och tajt med sin mamma. Var är de unga svanarna under vintern? Flyttar de, eller stannar de här? Och när brukar de separera från sina föräldrar?
Det var en trevlig historia om din svanfamilj. Jag har kollat upp med en kunnig kollega, Leif Nilsson, för att kunna ge ett bra svar.
Svanungar håller i regel ihop med sina föräldrar hela första vintern för att successivt börja lämna föräldrarna under vårvintern, eller senast under vårflyttningen. Det kan möjligen skilja mellan de två svanarter vi har i Sverige. Hos sångsvanen, som generellt flyttar mycket längre än knölsvanen, så har familjerna redan upplösts när de återkommer till Norrland på våren.
Om och hur länge ”er” unge klarar sig är omöjligt att säga, men du kan alltså räkna med att den är under sina föräldrars beskydd i alla fall lång in på kommande vinter.
– Åke Lindström
Grekisk semesterspindel
Jag undrar om ni vet vad detta är för spindel? Min dotter blev biten av den för några dagar sedan på ön Pserimos i Grekland. Spindeln var ca 1 cm i omkrets. Det är rodnad och ömhet runt bettet. Jag har sökt på nätet men inte funnit någon liknande.
Det är tyvärr alltför svårt att se på bilden. Kanske någon annan har förslag på vad det kan vara.
– Lars Jonsson
Hur gammal kan en spindel bli?
Hur gammal blir en täckvävarspindel och vad äter dom? Jag har en under fönstret i köket och den har i alla fall levt i en månad nu.
Rent generellt så lever spindlar ett eller två år i Sverige, de kläcks från ägg i kokongen och sen lever de ett tag som juveniler. Under den tiden ömsar de skinn några gånger och efter sista hudbytet (ömsningen) så blir de könsmogna. Hanarna försöker då hitta en hona att para sig med och när han har gjort det så dör han. Honorna blir befruktade, lägger sina ägg och dör sen efter det. Det kan variera mellan olika arter hur länge honan lever efter äggläggning, ibland vaktar hon sin äggkokong ett tag efter den är gjord, vissa arter väntar tills äggen är kläckta och vaktar ungarna ett tag efter.
Familjen Linyphiidae – eller täckvävarspindlar på svenska – är vår största spindelfamilj i Sverige med ca 300 arter beskrivna. Så där kan det ju variera lite beroende vilken art det är hur länge de lever, men generellt 1-2 år. Om en spindel som normalt sett lever utomhus har kommit in, brukar levnadslängden kortas p.g.a. värmen i huset (de ömsar oftare och blir könsmogna snabbare).
Angående din spindel under köksfönstret, så får din beskrivning mig att misstänka att det inte är en täckvävarspindel du har där. De lever väldigt sällan inomhus i våra bostäder. En spindel som gör det är Steatoda bipunctata – fettspindel – men den tillhör en annan familj – klotspindlar (Theridiidae). De gör också små ganska oregelbundna nät och lever gärna så som du beskriver skrymslen under köksfönster och liknande ställen.
– Ellen Sandström
Beroende på art och situation lever de olika länge. Jag antar du har en art som trivs bättre utomhus, men kan klara sig åtminstone ett tag inomhus. Min gissning är att den klarar sig ett par månader, men det beror också på hur gammal den var när den kom in. De flesta små spindlar lever ett par månader till ett år.
– Lars Jonsson
Bildas det fortfarande nya arter, nu när så många av de vi har försvinner?
Jag fick en tanke med anledning av Fråga Lund. Det försvinner djur och djurarter från vår planet på grund av av oss människor och av andra anledningar. Men bildas nya arter genom evolutionen än idag och kommer det att göra det i framtiden också?
Nya arter bildas hela tiden! Det är en naturlig del av den evolutionära processen, som pågår ständigt. Problemet är kanske att artbildning är en långsam process som ofta tar tusentals eller miljontals år, alltmedan arter för närvarande försvinner i en mycket snabbare takt på jorden.
– Jörgen Ripa
Är söner mer släkt med mamma än med pappa?
I Fråga Lund sa panelen att en förälder alltid är 50 % släkt med sina barn. Men sedan sa de att en far i princip var mer släkt med sin dotter än med sin son. Det hade tydligen med y-kromosomen att göra. Men hur kan det vara så när det med 50% också är säkert?
Det beror på hur man mäter. Människan har 46 kromosomer, 23 par med två kopior vardera. När det gäller kromosomkopior, kan vi säga att fördelningen är exakt 50% eftersom alla ärver en kopia av varje kromosom (23 stycken) från sin mor, och den andra kopian (23 stycken) från sin far. Men om vi tittar på mängden DNA ser det lite annorlunda ut. Människan har XY-könsbestämning, där kvinnor har XX och män har XY. Y-kromosomen är betydligt mindre än X-kromosomen. Därför kan vi säga att kvinnor ärver exakt lika mycket DNA från båda föräldrar eftersom de får en X-kromosom från varje förälder, utöver de 22 andra ”vanliga” kromosomerna. Men en man ärver lite mindre DNA från sin far eftersom Y-kromosomen är mindre än X-kromosomen som han ärver från sin mor. På så sätt blir en man lite mer ”släkt” med sin mor än med sin far, trots att båda två bidrar med exakt lika många kromosomkopior.
– Jessica Abbott
Var inte folk ganska korta på vikingatiden?
Vid utgrävningar av en nyupptäckt massgrav i Vreta kloster fann man skelett från personer som var 180 -190 cm långa. Kropparna är gissningsvis från 1000-talet. Jag trodde att människorna var korta på den tiden. Hur ligger det till med människokroppens längd under århundraden? Har längden gått i cykler?
Även om vi har sett en ganska snabb ökning av medellängden i västvärlden de senaste hundra åren, stämmer det att längden har både ökat och minskat över tid hos människan. En del tidiga arter var betydligt större än dagens genomsnitt, och även inom våran egen art Homo sapiens finns det stora skillnader i längd mellan folkgrupper, regioner, och tider. Längd har en relativt hög ärftlighet, med en heritabilitet kring 0.8. Det innebär att inom en population så förklaras ca. 80% av variationen i längd av genetiska skillnader. Men detta gäller endast inom en population, där de flesta växer upp i en ganska likvärdig miljö. Finns det stora skillnader i miljön kommer detta att ha en viktig effekt på längden – till exempel den snabba moderna ökningen i längd beror förmodligen på bättre kost och medicin snarare än genetiska förändringar. Historiska ökningar och minskningar i längd kan på samma sätt oftast kopplas till miljön – till exempel svält eller sjukdomar. Så jag skulle vilja säga att människans längd varierar, men inte nödvändigtvis cykliskt.
– Jessica Abbott
Mängder av svampar i gräsmattan
Kan någon tala om för mig vad detta är för svamp. Den växer i hundratal i min gräsmatta utanför Ljungby i Småland nu i september 2020. Det finns många träd i närheten och den har vanlig svamplukt. Är den ätlig?
Detta är en rödskivling, släktet Entoloma, i vilket det finns långt mer än hundra arter som alla är giftiga eller åtminstone oätliga. En viktig karaktär är de rödaktiga sporerna vilka syns på hatten i bakgrunden som växt under en annan hatt. Det är svårt att uppfatta storleken riktigt, men de förefaller vara ganska stora och en del av dessa arter kan bilda stora ”häxringar” med många fruktkroppar och lever troligen i symbios med (bildar mykorrhiza med) något av lövträden i närheten. Att det blivit så många just i år har säkert med att göra med hur vädret varit på platsen i år. Du kommer säkert att se den fler år.
– Sigvard Svensson
Kommentarer