Jag har en fråga om evolution. Innan elektrifieringen satt inte fåglar på elledningar som då inte fannsde utan dom spanade/sov från byggnader och naturliga avsatser. Om fåglar skulle fått ström i sig och avlidit knall och fall sittandes på elledningar, hur skulle det ha ändrat riktning på evolutionen från det att de första luftburna elledningarna kom till bruk? Vilka fågelarter skulle vi se en annan utbredning av än idag och skulle någon art hantera detta bättre än andra arter?
I den här frågan finns flera aspekter som vi kan titta på. För det första så är luftledningar, eller stolpar som tillhör elnätverk, för en fågel en sittplats liknande en gren eller död träd. Fåglar använder dem eftersom de har liknande struktur som sådant de känner igen (grenar, träd) och för att det är praktiskt att sitta på dem. Således är användningen av strukturer som luftledningar eller elstolpar inget som måste utvecklas under evolutionen eftersom de liknar strukturer som redan fanns. Det behövs inga evolutionära anpassningar för att sitta på elledning eller elstolpe.
Sen är det viktigt att reda ut ett litet missförstånd. Kontakt med bara en strömförande del är inte farligt, utan problem uppstår först när fågeln kortsluter två strömförande delar eller en strömförande del med jordade delar (som till exempel marken). Därför är det ofarligt för fåglar att sitta på luftledningar. Fåglarna dör inte eftersom de inte kortsluter något. Även vi människor skulle kunna sitta på en luftledning så länge vi inte samtidigt har kontakt med marken.
Om en fågel däremot kommer i kontakt med strömförande delar och jordade delar samtidigt, eller man kortsluter två strömförande delar, är det direkt livsfarligt. Då dör den omedelbart. Den risken finns när fåglar sitter på en elstolpe, eftersom det är mer sannolikt att fågeln får kontakt med två strömförande kablar samtidigt eller att den har kontakt med både själva stolpen och en luftledning.
Hur stor risken för kortslutning är, beror på avståndet mellan luftledning och stolpen. I högspänningsnät är isolatorerna väldigt stora, mer än 1 meter, och därför är avståndet mellan strömförande delar och stolpen också minst 1 meter. Däremot är isolatorer i lokalnät mindre, oftast 20 centimeter, och således är avståndet mellan stolpen och luftledning bara 20 centimeter. Där behövs det alltså bara överbryggning av 20 centimeter för att få kortslutning och en död fågel. Risken för fåglar att få dödlig kortslutning beror på därför också på storleken av själva fågeln. En pilfink med sina kortar vingar har nästan ingen risk att orsaka kortslutning mellan strömledande delar och jordade delar eftersom vingspannen är kortare än 20 centimeter. För större fåglar, som flera olika rovfåglar, är det ett större problem. Fåglar med stora vingspann riskerar också att komma i kontakt med två luftledningar samtidigt i lokala nät, för där är avståndet mellan två ledningar ofta mindre än än 90 centimeter.
För att sammanfatta: att sitta på en luftledning är ofarligt. Att sitta på en elstolpe kan vara farligt när det blir kontakt mellan elledningen och jordade delar eller mellan två strömförande ledningar. Dessutom är det viktigt att tänka på att elchock alltid är omedelbart dödligt, så det finns ingen chans för en individ att lära sig från sitt misstag.
Du fråga även efter vilka arter som drabbas hårdast. Sett över hela världen handlar det mest om rovfåglar och ugglor som drabbas hårt av kortslutning, men det beror mycket på artens beteende. En fågel som jagar från sittplatser har större sannolikhet att sitta på en elstolpe än fåglar som jagar från luften. En glada, spenderar till exempel nästan all tid i luften, och sitter sällan stilla och spanar. En berguv (en jättestor stor uggla) jagar däremot från utsiktspunkter och använder över 70 olika sittplatser under natten och kommer att utnyttja elstolpar om de finns. I Sverige är det särskilt kungsörn och berguv som drabbas av eldöd. För berguven är detta med stor sannolikhet populationsbegränsande och utan död på elledningar hade vi troligtvis haft en större berguvspopulation än vi har idag.
– Arne Hegemann, gästexpert
