Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Varför ser en schimpans fortfarande ut som, ja, en schimpans?

Människoapor på Zoologiska muséet vid Universitet i Cambridge, Storbritannien. Från vänster borneoorangutan (Pongo pygmaeus), hona respektive hane av västlig gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan troglodytes) och människa. Alla människoaporna är mer eller mindre nära släkt med oss människor, men allra närmast står vi schimpansen. Den moderna människan har ändrat kroppsform, vikt och utseende sedan hon först uppstod på grund av mutationer tillsammans med naturligt urval. Men har inte schimpanser också fått mutationer i sitt arvsanlag eftersom de är så lika människor? Borde då inte schimpanserna också ha förändrats lika mycket som vi har gjort? Vår expert reder ut begreppen.

Mutationer i DNA gjorde att Homo sapiens utvecklades till en egen art, eller hur? Varför ser schimpanser då fortfarande likadana ut efter så väldigt många år? Har inte schimpanser också haft fortlöpande mutationer i sitt DNA, som utvecklat/förändrat dem?

Det är helt sant att mutationer drabbar alla arter i liknande omfattning, framför allt så närbesläktade arter som människa och schimpans. Men det är inte bara mutationer som driver evolutionen. Det naturliga urvalet, selektionen, är minst lika viktig, om inte viktigare. Selektionen ger evolutionen en riktning och ”hastighet”. Ju starkare selektion desto snabbare evolution, allt annat lika.

Om vi ska teoretisera bara lite till pratar man om ’riktad’ och ’stabiliserande’ selektion. Riktad selektion pekar åt ett håll, mot större eller mindre kroppsstorlek till exempel. Stabiliserande selektion å andra sidan motverkar förändring. En art som är välanpassad till miljön den lever i har ingen anledning att förändras. Individer som avviker för mycket från medel-individen klarar sig antagligen sämre än andra. Det uppstår nya mutationer hela tiden, men under stabiliserande selektion leder de ofta till sämre förmåga att överleva och reproducera sig för individerna som bär på dem, och de selekteras bort. Eller, vilket är vanligast, så har de väldigt liten påverkan och kan finnas kvar mer av en slump. Arter som lever under stabiliserande selektion kan mycket väl förändras rent genetiskt, nya mutationer med liten påverkan uppstår och etableras ganska slumpmässigt, men den sammantagna förändringen på organismnivå är förhållandevis liten. Det är samma typ av organism som har samma ekologiska roll och ser antagligen likadan ut.

Om vi återgår till schimpanserna kan man anta att de varit och är hyfsat välanpassade till sin miljö. Det finns ingen stark riktad selektion som drar iväg dem åt ena eller andra hållet. Snarare finns förmodligen en stabiliserande selektion som motverkar förändring. Detta sagt under antagandet att schimpanserna verkligen har varit desamma under årmiljonerna – det kan ha hänt mycket som vi inte har koll på, förändringar som inte syns i fossil, till exempel förändringar i beteende. Människosläktet å andra sidan bytte både miljö och sätt att leva sedan vi separerade från schimpanserna. Vi har med all säkerhet genomgått flera perioder med stark riktad selektion som lett till stora förändringar.

Det är alltså antagligen helt rätt som du säger att människor och schimpanser fortlöpande haft lika mycket mutationer som förändrat våra arvsanlag. Men hos människa har selektionen gett en sammanlagt stor förändring i kroppsform, beteende, med mera, medan den sammanlagda förändringen hos schimpanserna har varit relativt liten på grund av stabiliserande selektion.

– Jörgen Ripa

oktober 17, 2023

Inlägget postades i

Däggdjur Djur Evolution

Write a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *