En fågelholk på Öland. Bilden skickades in av Nina Granat.
Vem kan tänkas bo här? Hittade detta i ett naturreservat på Öland.
I fågelholken häckar det flugsnappare, antingen den svart-vita flugsnapparen eller halsbandsflugsnapparen. Nätet framför ingångshålet är till för att hindra tamkatter från att ta ungarna eller någon av föräldrarna. I det senare fallet är det oftast honor som tas, när de ruvar äggen eller värmer små ungar.
– Gästinlägg av Anna Qvarnström, Professor i zooekologi, Uppsala Universitet
Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Bilden tagen av I Chrumps.
Vad kan detta vara? Jag trodde först det var ett smycke som min fru hade tappat på golvet, den är grönskimmrande ca 2 cm lång.
En guldbagge, om jag får gissa tror jag på gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata. Guldbaggarna är släkt med andra stora skalbaggar som ollonborrar och tordyvlar. De vuxna flyger helst i starkt solsken och besöker gärna blommor där de äter pollen och ståndare. Larverna lever i ruttnande trä eller i myrstackar där de tolereras av myrorna eftersom de inte gör skada. I motsatts till de flesta andra skalbaggar kan de flyga med täckvingarna stängda. Flygvingarna sticks ut genom springor längs täckvingarnas sidor.
Philtrum of a domestic dog. Picture taken by Mikael Häggström.
Why do horse and cow lack a philtrum while other animals have it?
The short answer is that no one knows. The philtrum is the small depression or seam between the nose and lip and humans and other animals. Some evidence suggests that having a deep philtrum helps keep the nose moist, which could be useful for animals that use their sense of smell a lot. According to this theory, horses and cows don’t need a philtrum either because they don’t use their sense of smell much, or because they have other ways of keeping the nose moist if necessary.
Talgoxe, Parus major. Bilden tagen av Luc Viatour.
Hur lång tid tar det för en småfågel från det att befruktning ägt rum tills ägget ”värps”?
För småfåglar tar det ca 14-16 timmar från befruktning till äggläggning. Vidare måste varje ägg befruktas separat och småfåglar lägger ett ägg per dag. Eftersom småfågelhonor normalt lägger sitt ägg under sena morgonen förmiddag innebär detta att de normalt befruktas någon gång sen eftermiddag (ca 15-17). Detta innebär dock inte nödvändigtvis att själva kopulationen ägde rum sen eftermiddag dagen innan, eftersom småfågelhonor har speciella ”organ/säckar” där de kan lagra sperma från hanar under timmar/dagar innan sperman används för befruktning.
Orsaken till att varje ägg måste befruktas separat och senast 14-16 timmar innan det läggs är att äggets gula och vita måste hinna produceras innanför äggets hinna och skalet byggas på utanför ägghinnan innan ägget är färdigt att läggas.
Principen ”ett ägg per dag” innebär således att en blåmes som kan lägga en kull på 15 ägg spenderar mer än två veckor med att bara lägga sina ägg – och under denna period kan honan inte börja ruva (eftersom äggen då skulle kläcka ett ägg per dag i 15 dagar och det tar bara ca 12 dagar för ett småfågelägg att ruvas färdigt för kläckning. Eftersom ungar och ägg i boet samtidigt är en omöjlig situation för småfåglar (att ruva ägg är ett energikrävande och ganska avancerat arbete som kräver att (oftast honan) ligger tätt mot äggen under en stor del av dygnets timmar) så kan de samtidigt inte ha medelstor/stora ungar i boet. Därför väntar småfågelhonor med att börja ruva sina ägg tills nästan alla ägg är lagda – därmed kläcks de flesta äggen i en kull nästan samtidigt (det är endast de sista 1-2 äggen som kan kläckas 1-2 dagar efter de andra).
Kortvingen Anotylus rugosus. Bilden skapades av Georgiy Jacobson.
Vet någon vad detta är för ett litet svart kryp som jag har massor av i jorden i en av mina pallkragar? Ca 5mm lång och 1 1/2mm bred. Vän eller fiende i mina odlingar?
Nu ska man väl vara ganska försiktig med kortvingebestämningar via bilder, men med ganska stor säkerhet är detta Anotylus (tidigare Oxytelus) rugosus (Fabricius, 1775). Den är en av de vanligaste arterna i underfamiljen Oxytelinae, spridd i hela landet, och lever enligt litteraturen av växtdelar i olika nedbrytningsstadier. Någon skada på friska växter tror jag knappast de gör.
– Gästinlägg av Christoffer Fägerström, Museiassistent vid Entomologiska samlingarna
Fänkål, Foeniculum vulgare. Bilden tagen av Arnaud 25.
Är fänkål en kålsort eller något annat?
Fänkål (Foeniculum vulgare) tillhör familjen flockblommiga växter, där även morot, dill och selleri ingår. Kålen och dess släktingar tillhör familjen korsblommiga växter.
Strukturen på GFP-molekylen (Green Fluorescent Protein).
Varför finns det så många proteiner?
Det korta svaret är att vi vet egentligen inte. Cellen har många olika funktioner och därmed bedriver många olika kemiska reaktioner, så det finns ett eller flera proteiner som ingår i varje funktion/reaktion och därför blir det många proteiner totalt. De olika funktionerna behövs för att kunna överleva i konkurrens med andra organismer, och då blir livet idag väldigt komplext. Men det finns ett antal olika forskare som försöker lära sig om livets uppkomst genom att bygga en så-kallad minimal cell; ett syntetiskt bakterium som innehåller så få gener (och proteiner) som möjligt. Senaste försöket innehöll bara 473 gener, men av dessa så är det 149 stycken med helt okända funktioner!
Arsenik är dödligt giftigt för oss människor. Finns det djur eller växter som tål arsenik? Finns det djur och växter (plus bakterier, svampar etc) som lever av/måste ha gifter som bl a arsenik? Finns det gifter som utplånar allt liv på jorden?
Många växter, däribland flera gräsarter, har anpassat sig genetiskt till höga arsenikhalter – speciellt sådana som koloniserat arsenikförgiftad mark vid gruvor och smältverk i sydvästra England. Ett klassiskt exempel på snabb evolution hos växter.
– Stefan Andersson
Det finns också en amerikansk geolog som påstas ha hittat bakterier som lever av arsenik, men rönet är kontroversiellt. Det är teoretiskt sett inte omöjligt att gifter kan finnas som är så starka att de tar död på allt, men i så fall finns inte dessa på jorden. Särsklit bakterier är bra på att anpassa sig till olika gifter, så i praktiken tror jag inte att man kommer att hitta ett (naturligt förekommande) gift som kan utplåna allt liv på jorden.
Den här filuren fann vi hemmavid på köksgolvet i början av april i år, den var cirka 3-4 cm lång (så jag hoppas inte det är en husbock…) men är det en splintbagge? Någonting annat?
Det är en bäckslända, men jag vågar inte säga mer än så. För att bestämma dem närmre måste man se ribborna i vingarna. Bäcksländor lever ett till tre år som larver i vatten, oftast på bottnen av kalla, klara bäckar med hög syrehalt. Vuxna bäcksländor lever bara en kort tid, många äter inte under detta stadium.
Kommentarer