Fråga en Biolog

Katters navigeringsförmåga

Huskatt, Felis catus. Bilden tagen av Alvesgaspar.

En av våra katter valde att flytta hemifrån för ca ett år sedan. Gick tvärs över gärdena och hittade ett nytt hem hos en granne. Hon kunde inte ha honom kvar och jag ordnade med ett nytt hem som katten skulle få flytta till för en månad sen. Det gillade han inte utan efter en natt på det nya stället lyckades han rymma. Tre veckor senare så är han nu tillbaka igen hos vår granne. Han har då gått ca en mil fågelvägen för att komma hem igen. Så till min fråga. Hur navigerar katter när de gör en sån här vandring? Har försökt leta lite på nätet men inte hittar något bra svar.

Katters och människors förmåga till orientering och navigation skiljer sig inte så mycket i princip. Även en människa med bra orienteringsförmåga hade nog lyckats ta sig tillbaka efter en mils förflyttning. Chansen att börja gå i rätt riktning beror mycket på om katten har kunnat se ut under färden till det nya stället. Det räcker ju med en hyfsad uppfattning om vilket riktning färden gick, och ungefär hur lång den var för att gå tillbaka i någorlunda rätt riktning och söka efter hemmet. Den sista biten använder både katter och människor inlärda landmärken för att hitta rätt. Förutom synintryck kan katter även ta hjälp av lukter och ljud för att hitta hem från långt håll. Det faktum att 10 km tog tre veckor antyder ju att katten har sökt över ett rätt stort område för att till sist hitta något bekant.

– Dan-E. Nilsson

mars 16, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Genmodifiering

Glofish, genmodifierade zebrafiskar. Bilden från Carolina Biological Supply Company.

Hur går genmodifiering till mellan djur och växter?

Det finns flera olika metoder, men i princip alla går ut på att man måste ha celler som kan bli till en ny individ – dvs en befruktad äggcell eller en stamcell av något slag. Det behövs för att vara säker på att alla celler i den nya individen kommer att få den nya genen. På grund av detta är det oftast enklare att genmodifiera växter, eftersom växtceller är totipotenta (kan bli till nya celltyper bara de exponeras för rätt kombination av ämnen). En vanlig metod nuförtiden är CRISPR/Cas9. Du kan se hur det funkar här.

Tidigare svar om genmodifiering kan du läsa här och här.

– Jessica Abbott

mars 15, 2016

jessicaabbott

Inlägget postades i

Djur Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Var finns daggmaskarna?

Sveriges största daggmask, Lumbricus terrestris. Bliden tagen av Michael Linnenbach.

Vårt gymnasiearbete går ut på att vi ska hitta daggmaskar, men vart kan vi hitta daggmaskar snabbt just nu?

Hitta en kompost, kanske i en botanisk trädgård, och fråga trädgårdsmästaren fint om ni kan få gräva i den. Den kommer att vara relativt varm, men maskarna ligger nog trots det en bit ner.

– Lars Lundqvist

mars 14, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Goda mikroorganismer

Jäst, Saccharomyces cerevisiae. Bilden tagen av Masur.

Jag undrar en sak…finns det några mikroorganismer som är bra för människor…isåfall vilka

Det finns massor med mikroorganismer som är bra för människan eller som vi använder i vår ’tjänst’. Till de mest vardagliga kan man räkna jästsvampen som vi använder när vi bakar bröd eller mjölksyrabakterierna vilka vi behöver i magtarmkanalen för matsmältning och upptag. Sedan finns det ju mögelsvamparna som gett oss antibiotika. tyvärr kan jag inte räkna upp alla de mikroorganismer som är bra för oss men det finns massor, inom t.ex medicin men även i andra områden.

– Från frågearkivet

mars 11, 2016

Inlägget postades i

Svampar och mikroorganismer

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur hittar fåglar hem?

Kanadagäss, Branta canadensis, är en flyttfågel. Bilden tagen av Guido Gerding.

Jag undrar hur fåglar hittar hem igen efter att ha varit borta i andra länder?

Det här är ett område som det forskas en hel del inom. Faktum är att fåglar utnyttjar flera olika ’ledtrådar’ för att orientera sig tillbaka. När de ger sig av, antingen från vinter eller sommarkvarteret så flyttar de i en generell riktning åt de håll de skall. Härifrån, på hösten, så är det oftast åt sydost eller sydväst. För att hålla reda på väderstrecken så använder de sig av solen, eller av en ’inbyggd’ magnetkompass (man vet ännu inte riktigt var magnet sinnet sitter). Detta har man testat genom att hålla fåglar som vill flytta i burar och tittat på vilket håll de vill försöker ge sig av åt. För att testa magnet sinnet så har man täckt för buren så att de inte kan se solen…och ibland har man vänt magnet fältet och sett att fåglarna orienterar sig i den riktning de tror är rätt. Men man vet också att fåglarna använder sig av landmärken, de följer ofta kustlinjerna. Ju närmare slutmålet de kommer desto viktigare blir troligtvis landmärken. Hos vissa arter har man visat att även lukterna har betydelse för fåglarnas orientering.

En nästan intressantar frågeställning är hur hittar fåglar rätt vid sin första flyttning. Det vet vi inte säkert ännu men det verkar som om de har en ’medfödd’ inprogramering av vilken riktning de skall åt…och kanske också ungefär hur långt de skall flytta. Det finns en hel del information om detta på nätet och flera böcker skrivna om fågelflyttning som du säkert kan hitta på biblioteket…annars kan de nog hjälpa dig där.

– Från frågearkivet

mars 10, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur har växter sex?

Tulpaner. Bilden tagen av John O'Neill. — Tulpaner. Bilden tagen av John O’Neill.

Det finns ju hon- och hanväxter parar dom sig med varandra eftersom att dom måste ju ha sexuella behov dom oxå???

Jodå du har helt rätt, växter ’parar’ sig också, fast de behöver ofta lite hjälp. Som du säkert vet så använder många av växterna pollen, från hanblommorna eller från ståndarna (vilket är ’handelen’ hos de växter som har bägge könen tillsammans). För att växten skall bli befruktad ’polinerad’ så behöver en en annan växts pollen på sin pistill (dvs hondelen av växten). Eftersom växter inte kan röra sig fritt som många av djuren så tar växter både vind, vatten och djur till hjälp. Du känner säkert till att bin polinerar växter, samma sak gäller för många andra insekter. I tropikerna så finns det också andra djur som fåglar och fladdermöss vilka polinerar olika växter.

Många fleråriga växter har också möjligheten att ’föröka’ sig utan befrukting med utlöpare från t.ex. rötterna som vitsippor. Somliga arter som t.ex. maskros kan befrukta sig själv, även om det vanliga är att växterna har någon mekanism för att förhindra självbefruktning.

– Från frågearkivet

mars 9, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Effekten av skogsavverkning

Kalhyggen i Oregon, USA. Bilden tagen av Walter Siegmund.

Jag ska forska om vad som händer med ekosystemet när man avverkar skogen. Mitt ekosystem är Södra Barrskogsbältet. Jag har försökt hitta fakta på bibloteket men det fanns inget. Så om ni kan skriva om vad som händer så skulle jag vara jätte tacksam. Jag skulle okså vilja veta vilka djur och växter som lever i Södra Barrskogsbältet och om deras naturliga urval och ekologiska nish. Vad händer som är bra för ekosystemet och vad som händer som är dåligt? Om ni vet några bra hemsidor kan ni väll skriva den/dom också.

Om du söker på ekosystem i vår sökfunktion så får du reda på hur dessa fungerar i allmänhet. Principerna är de samma oberoende av vilka ekosystem man tittar på. I ett skogsekosystem så är avverkning nog det mest drastiska man kan ta sig för. Eftersom träden är de viktigaste organismerna i skogen, nyckelorganismerna, så får det naturligtvis otroligt stor effekt om man tar bort dom. Faktum är, vilket du själv förstår, att det finns ingen skog längre och sålunda är ekosystemet förstört. Alla andra arter som lever där är beroende av den miljön som skapas av träden. Efter avverkningen så kommer ett ’nytt’ ekosystem att finnas, men detta ekosystem är inte i jämvikt, eller klimax. Det stadiet som kommer kallas för succession, förändring, vilket betyder att växter som har lätta frön, dvs de kan sprida sig långt, och som har lätt att etablera sig kommer att växa upp. Dessa kommer sedan att succesivt ersättas och konkureras ut av andra arter. Om det får ske en fri, utan mänsklig påverkan, utveckling så kommer det förmodligen att växa upp ny skog med tiden, kanske inte samma som fanns där ursprungligen dock. Skogen utgör slutstadiet, klimaxstadiet i successionen.

– Från frågearkivet

mars 8, 2016

Inlägget postades i

Ekologi Miljö

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många ungar får vargen?

Vargen, Canis lupus lupus. Bilden tagen av Malene Thyssen.

Hur många ungar får en varg per kull?

Vargen får i genomsnitt 6 ungar per kull fast den kan få så många som 11. Normalt blir varghonorna könsmogna vid 2 års ålder men får inte första kullen förrän det tredje året. Där efter kan honorna få en kull per år men det är inte ovanligt med luckor, dvs vissa år då honorna inte får några ungar.

– Från frågearkivet

mars 7, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekollon

Jag har under många år försökt plantera ekollon, men utan att lyckas. Jag har satt de i vattenfylldaflaskor,jorden men de tycks inte vilja växa. Hur skall man plantera ekollon så att de växer?

Ekollonen gror bra i sand eller jordfylld kruka. När de gror ute i naturen på hösten växer ofta roten ner till flera dm-djup, medan ovanjordsdelen syns/växer upp först nästa vår. Jag glömde en gånd ett gäng ekollon i en ficka i min aluminiumfodrade fältjacka. Hösten därpå fann jag ett virrvarr av rötter i fickan, så det ekollonen framför allt behöver för att gro är fukten. Jorden är bara till för förankring av groddplantan och näring bär de med sig.

– Från frågearkivet

mars 4, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Varför finns det så många arter?

Mbunacicklider från Malawisjön. Bilden tagen av Haplochromis.

Hur kan det finnas så många olika arter i växt och djurriket? Varför?

Din fråga är inte lätt att svara på. Det blir snabbt krångligt, men jag gör ett försök! Tänk dig att det från början bara fanns en djurart som kunde äta allt. Det blev fler och fler individer av den här arten, och de spred sig längre och längre bort från det ställe de fanns på från början. Till slut skulle det vara fullt av individer över allt, och det skulle bli ont om mat för alla. Vissa skulle kanske då börja äta speciellt mycket av viss mat, t.ex. bananer. De som åt mycket bananer skulle förmodligen bli bättre på att skala bananer än de andra och på så sätt hinna få i sig fler på kortare tid. Detta kallas specialisering. På liknande sätt skulle andra individer specialisera sig på t.ex. andra sorters mat, andra ställen att bo, andra sätt att hitta partners o.s.v. Efter mycket lång tid leder detta till att nya arter bildas och dessa arter håller sig ifrån varandra till exempel p.g.a. att de äter olika sorters föda, bor på olika platser, är aktiva på olika tider av dygnet m.m. På samma sätt är det för växter, men där handlar det mest om att t.ex. anpassa sig till att växa på olika fuktiga platser, olika mycket näringsämnen, olika ljusförhållanden o.s.v. Det finns 1000-tals olika saker att anpassa sig till för både växter och djur vilket också syns på det stora antal växter och djur som finns idag.

– Från frågearkivet

mars 3, 2016

Inlägget postades i

Djur Evolution

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar