Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Mer om fästingar

Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.
Vanlig fästing, Ixodus ricinus. Bilden tagen av Richard Bartz.

Jag har tidigare ställt en fråga om fästingar kan leva inuti en människa. Jag har läst att en fästing inte kan överleva mer än en dag inomhus. Stämmer det? Isåfall, hur kan den leva när den sitter och suger blod från en människa som är inomhus? Och om det har med att göra att den får syre genom blodet, hur kan den då inte överleva i blodomloppet på en människa där den omges av blod och kan dricka hur mycket som helst?

En fästing kan nog leva mer än en dag inomhus, men inte så länge som en vecka. Inomhusklimatet är alldeles för torrt för dem. Sitter de emellertid fast på ett värddjur, en hund, katt eller människa, kan de leva så länge det tar för dem att bli fullsugna, vilket beror på vilket levnadsstadium de är i. Larver suger blod i ett par, tre dagar, nymfer upp till en vecka och vuxna honor mellan en vecka till kanske elva, tolv dagar beroende på om de har hittat ett bra ställe att suga på. Detta oavsett om värddjuret är inom- eller utomhus. När de är färdigsugna släpper de taget om värddjuret och ramlar ner på marken, eller på ett golv om de råkar vara inomhus. På golvet dör de alltså ganska snart, beroende på att där är för torrt för dem.

De får inte syre genom blodet de suger i sig. De suger från vener, som har blod med låg syrehalt, och de har ingen möjlighet att ta upp syre från tarmen. De har istället två öppningar på sidorna som de andas genom. Man kan se dessa som små prickar på sidorna av en vuxen hona med blotta ögat. Dessa andningsorgan är mycket avancerade och med deras hjälp kan fästingar inte bara andas utan också ta upp fukt från luft som inte är mättad med vattenånga. Hamnar en fästing i vatten, kommer den snart att drunkna eftersom andningsöppningarna blir igentäppta. Så sker också om en fästing av någon märklig anledning skulle hamna i en människas, eller något annat djurs, blodomlopp. Vad värre vore är att fästingen snart skulle hamna i ett tunt blodkärl där den skulle fastna, på samma sätt som en blodpropp fastnar när kärlet blir för smalt.

Sammanfattningsvis: en fästing kan bara leva i naturen när temperatur och luftfuktighet låter dem trivas, eller fastsugna på ett värddjur. Liksom alla andra djur dör de om de hamnar i fel miljö.

– Lars Lundqvist

Som en kuriositet i sammanhanget kan jag nämna att en (hundägande) arbetskamrat i höstas en morgon vaknat med en fästing sittande fast inne i munhålan! Inget båg, den fick plockas bort av sjukvården. Det borde ju rimligen varit en lite väl fuktig miljö, om än med goda blodresurser.

– Sigvard Svensson

 

december 21, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ekorrbo?

Ekorrbo i ekträd. Bilden tagen av Matt Jones.
Ekorrbo i ekträd. Bilden tagen av Matt Jones.

Vi har ett litet fågelbo i ett träd stort som en fotboll. Det ser ut som det är gjort av grenar och finare material typ halm eller tunna grenar. Kan ni se vad det kan vara för ett bo?

Jag blir gärna emotsagd i frågan, men för mig ser detta närmast ut som ett ekorrbo. Placering, symmetri, och storlek, stämmer någorlunda av vad jag kan se på bilden – parametrar som (tillsammans, eller var för sig) passar dåligt in på fåglar som bygger täckta bon av denna typ.

– Andreas Nord

 

december 20, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kiselalger

Kiselalger. Bilden tagen av Wipeter.
Kiselalger. Bilden tagen av Wipeter.

Frågan kan verka något specifik, men jag hoppas att ni kan besvara den ändå. Jag undrar hur Kiselalger är uppbygda. Då syftar jag mer på den kemiska strukturen, eftersom jag själv studerar kemiteknik på Lth. Hur ser de omgivande kiselskalen ut på en mer kemisk nivå, samt hur är algerna uppbygda innanför dessa skal?

Var snäll och titta i denna bok som finns på Google Books (hittas om man söker på Google Scholar) – Diatoms: Biology and Morphology of the Genera.

– Johan Hollander

 

december 19, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jätteeternell

Jätteeternell, Xerochrysum bracteatum. Bilden tagen av Neelix.
Jätteeternell, Xerochrysum bracteatum. Bilden tagen av Neelix.

Jag har fått en växt på min balkong ca 1,6 m, som tillkommet genom att jag under vintern stoppat ner kärnor i en kruka och planterat ut dom på våren. Nu vet jag inte vad det är för en växt och ingen jag frågat kan förstå vad det är. Kan ni bringa klarhet?

Kanske roseneternell, Rhodanthe chlorocephala, tänker en zoolog.

– Bodil Enoksson

Jätteeternell, Xerochrysum bracteatum. En ettårig växt från Australien (tror jag) som särskilt förr ofta odlades för eternelltillverkning.

– Torbjörn Tyler

 

december 16, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Alaftonfly

Alaftonfly, Acronicta alni. Bilden skickades in av Gunnel Björcke.
Alaftonfly, Acronicta alni. Bilden skickades in av Gunnel Björcke.

Vad är detta för mångfoting? Fann detta på gamla eken i Vanås skulpturark 15/7 gissar på någon spindelfoting men hittar ingen liknande.

Nej mångfoting är det inte, sannolikt någon fjärilslarv. Och med den färgteckningen och de långa utskotten åt sidorna borde det ju gå att hitta ett artnamn. Såvida det nu inte är någon konstnär som varit framme …

– Sigvard Svensson

Alaftonfly är det, Mer information finns på http://www.lepiforum.de/lepiwiki.pl?Acronicta_Alni och http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/a/acronicta_alni.html

– Lars Pettersson

 

december 15, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kaukasiskt fetblad

Kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius. Bilden tagen av Holger Casselmann.
Kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius. Bilden tagen av Holger Casselmann.

Jag undrar vad denna blomma heter?

Det är Kaukasiskt fetblad, Phedimus spurius.

– Torbjörn Tyler

 

december 14, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fåglars irisfärg

Kungsörnsöga, Aquila chrysaetos.
Kungsörnsöga, Aquila chrysaetos. Bilden tagen av Peter Kaminski.

Har funderat på denna fråga ett tag. Hos ett flertal fågel arter ändrar sig irisfärgen under de första levnadsåren. Den kan gå från ljus till mörk (t.ex. vråkar) eller mörk till ljus/gul (kaja, trutar, kärrhökar med flera) eller bara ändra nyans (t.ex. vissa tättingar.) Men vilka mekanismer ligger bakom dessa förändringar av iris pigmentering?

Eftersom ingen verkar ha känt sig manad försöker jag mig på en ”killgissning”:

I alla fall hos många småfåglar och hackspettar går ögonfärgen från brun vid unga år mot gul eller röd hos äldre fåglar. Rent generellt verkar rött/gult hos djur signalera god hälsa, eftersom färgämnena involverade ofta är anti-oxidanter, vilka är svåra att ha mycket av om man är sjuk. Den röda/gula färgen är i så fall en ”hälsostatusmarkör”. Äldra fåglar har ju bevisligen varit friska (hållit sig vid liv) längre än ungfåglar.

En annan möjlig förklaring är att det är en statussignal i sig. Unga fåglar (inte minst hanar) visar med ett brunt öga att de inte har några avsikter att konkurrera om resurser med de äldre och erfarna, vilket skulle kunna betyda att de får vara ifred och inte blir bortkörda. En dominansstatussymbol helt enkelt. Även det omvända kan naturligtvis gälla. Med sitt röda öga signalerar en äldre fågel att den i högsta grad är att räkna med.

– Åke Lindström

 

december 13, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tätört

Tätört, Pinguicula vulgaris. Bilden tagen av Qwert1234.
Tätört, Pinguicula vulgaris. Bilden tagen av Qwert1234.

Hittade en växt vid vattenbrynet i en sjö, Bösjön norr om Mora. Vore roligt att få veta vad det är.

Bladrosetter av tätört (Pinguicula vulgaris). Bladytan är täckt av slem- och enzymavsöndrande körtlar som gör att små insekter fastnar och löses upp så att växten får ett extra näringstillskott. Man kan läsa mer om arten i Den virtuella floran.

– Stefan Andersson

 

december 12, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Benved

Benved, Euonymus europaeus. Bilden skickades in av Eva Ek Werndahl.
Benved, Euonymus europaeus. Bilden skickades in av Eva Ek Werndahl.

Vad är det här för buske som växt upp i vår benvedsbuske?

Jag ser bara benved i bilden (unga skott med för arten typiska korklister).

– Stefan Andersson

Ser ingen annan buske än benved, Euonymus europaeus, på bilden!

– Torbjörn Tyler

 

december 9, 2016

Inlägget postades i

Växter

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ängskinnbagge

Ängskinnbagge, Campyloneura virgula. Bilden tagen av Line Sabroe.
Ängskinnbagge, Campyloneura virgula. Bilden tagen av Line Sabroe.

Jag blev biten av en liten, ca 5 mm, insekt. Vad kan det vara för filur. Se bifogat foto.

Jag fick bestämningen kontrollerad av Lars GR Nilsson; det var ängskinnbaggen (Miridae) Campyloneura virgula.

– Sigvard Svensson

 

december 8, 2016

Inlägget postades i

Djur

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg