Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Vad gör gräsanden när inte alla ägg kläcks?

Hona och hane av gräsand, Anas platyrhynchos. Vad gör honan när ungarna kläckts men det fortfarande finns ägg kvar i boet? Bilden är tagen av Richard Bartz.

Vi har en and som ruvar på vår tomt. I morse kläcktes tre ägg, men det finns ännu ägg kvar i boet. Kläcks inte alla på en gång ? Vad händer med de små som redan kommit ut; de får väl ingen mat när mamman ligger kvar på de okläckta äggen och inte går till vattnet? Hur länge klarar de sig? Ungarna ligger också i boet hos mamman.

Bör vi göra något?

Normalt sett kläcks ägg från så kallade ”borymmare” under ganska kort tid, eftersom de just lämnar boet kort efter kläckningen. Det sköts genom att ungarna ”pratar” med varandra (ja, faktiskt) genom äggskalen och på så sätt tajmar sin utveckling och kläckning. Ibland halkar något ägg lite efter, men om det inte kläckts kan det lika gärna bero på att det är obefruktat eller att embryot har dött under ruvningen av någon anledning. Fåglar kan också få den typen av missfall.

Honan kommer inte att ruva ägget så länge till, eftersom hon har de andra ungarna att se efter. Direkt efter kläckningen klarar sig ungarna bra på de reserver de har kvar från äggulan. Under den här tiden är de också beroende av honan för värme. Trots att de är befjädrade så har de bara en begränsad förmåga att hålla sig varma, och därför måste honan värma dem regelbundet under åtminstone ca. den första veckan.

Ni behöver inte göra någonting här – om ni låter naturen ha sin gång kommer andhonan nog snart att lämna boet med tre, eller fyra, ungar.

– Andreas Nord

juni 9, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan gentester användas för att prova ut rätt cellgifter?

Cellgifter sliter hårt på kroppens alla celler, inte bara de cancerogena. Kan man använda gentester för att välja en cellgiftsvariant som de egna cellerna tål bättre? Bilden är gjord av National Cancer Institute, USA.

Jag undrar om det skulle vara möjligt att använda gentester för att begränsa konsekvenserna av cellgifter? Jag undrar också vad man tror gällande att individer påverkas olika av cellgifter, och hur det kan kopplas till gentestning?

Eftersom du håller på med en uppsats om gentester antar jag att du vet att vi alla har samma uppsättning av gener men att deras DNA-sekvenser varierar en del. Det är ju därför det är intressant att göra ett gentest. Jag antar att du med gentest syftar på att man låter sekvensera sitt genom, dvs. alla sina gener, vilket är möjligt idag till ett ganska överkomligt pris. Man kan ju också bara sekvensera enskilda gener.

Om man känner till att en viss DNA-sekvens i en eller flera gener gör att man påverkas på ett negativt sätt av ett cellgift vid en cancerbehandling, så är det ju rimligt att man undviker just det cellgiftet och använder något annat istället om gentestet visar att man har en känslig genvariant. På så vis kan man begränsa negativa konsekvenser av ett cellgift med hjälp av ett gentest, men man klarar sig ju inte bättre mot cellgiftet bara för att man gjort ett gentest.

Att ändra genen till en variant som tål cellgiftet är science fiction och låter onödigt då det finns många olika typer av cellgifter att välja bland.

– Mats Hansson

Här kan man även lägga till att det som Mats diskuterar oftast brukar kallas för personlig medicin. Du kan nog hitta mer info om du söker på ”personlig medicin” eller ”personalized medicine”.

– Jessica Abbott

juni 8, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur bränns brännässlor?

Brännässla, Urtica dioica. Vi vet alla hur det känns, men hur bränns nässlan egentligen? Bilden är tagen av Uwe H. Friese.

Jag undrar vad det är för ämne eller gift som finns i brännässlornas giftblåsor? Hur förs detta vidare till nässelhåren; är de ihåliga som en kanyl eller finns giftet på utsidan av håren?

Varje brännhår liknar ett fint glasrör med en spets som slutar med en liten kula. När ett brännhår vidrörs knäcks det strax nedanför kulan så att det uppstår en sned brottyta. Det avbrutna röret bildar på så sätt en ”kanyl” som sticker ett hål i huden i vilken den tömmer en del av den vätska som finns inuti håret. Vätskan innehåller bland annat irriterande ämnen som histamin, acetylkolin och serotonin. Det är främst däggdjur som påverkas av brännhåren. De hjälper inte mot insekter. Flera fjärilar lever som larver på brännässlor.

– Stefan Andersson

juni 5, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur många nedbrytare finns det?

Gråsuggan, Porcellio scaber, är en av många olika nedbrytare. De allra flesta är dock bakterier. Bilden är tagen av JMK.

Hur många nedbrytare finns det egentligen?

Hur många kan jag inte säga, men uppskattningsvis motsvarar de en torrvikt av kol på ca 50 miljarder ton. Det mesta är bakterier.

– Allan Rasmusson

juni 4, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Drunknar fästingar?

Vanliga fästingen, Ixodus ricinus, liksom dess släktingar, kan drunkna . Men det tar lång tid, mycket längre än för landlevande ryggradsdjur. Bilden är tagen av Richard Bartz.

Om man lägger sig i ett bad, drunknar då eventuella fästingar och släpper?

Ja, fästingar drunknar liksom alla andra luftlevande djur om man sänker ner dem i vatten. Men det tar väldigt lång tid, mycket längre än man normalt ligger i ett karbad. De kan sluta till sina andningsvägar så väl att de till och med klarar att ligga i stark alkohollösning under lång tid. Att lägga sig i badet för att ta död på fästingar är därför en dålig idé, också av den anledningen att det är bättre att ta bort levande fästingar än att döda dem så länge de är faststugna. Dödar man dem så länge de har sin mundelar inne i huden, är det stor risk att de spyr ut en del av maginehållet som kan innehålla Borrelia-bakterier. Bättre är att inspektera kroppen noga innan man går i badet, och ta bort de fästingar man ser.

– Lars Lundqvist

juni 3, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kan man flytta ett koltrastbo?

Koltrast, Turdus merula, en fågel som gärna bygger bo i människans närhet. Bilden är tagen av Malene Thyssen.

På vår baksida nära vår uteplats har ett koltrastpar bestämt sig att flytta in. Honan är i full färd med att bygga ett bo på vår vedtrave som är mycket nära där vi sitter och kommer att hålla på med tomten nu i vår. Ska vi försöka att flytta bort boet, eller kommer de att acceptera att vi är ute i närheten? Finns det andra risker med att ha ett bo så nära oss?

Det går förvisso att flytta fågelbon, men det är ganska svårt och bör undvikas om man kan. En av anledningarna är att fåglarna väljer vad de tycker är en lämplig plats baserat på väderstreck, skydd för regn och vind, och skydd från rovdjur. I ert fall har fåglarna valt att försöka häcka mitt i er trädgårdsaktivitet. Jag hade låtit de vara där, om det inte är någon olägenhet. Om koltrastarna upplever att det är allt för mycket störningar kommer de att flytta på sig självmant.

Honan kommer att lägga ett ägg om dagen tills kullen är färdig, och sedan börjar hon ruva. Det gör hon i ungefär 12-13 dagar innan äggen kläcks. Under den här tiden är fåglar ofta ganska störningskänsliga, men eftersom koltrastar är vana vid att vara i människors närhet (och valt att bygga bo där ni har aktivitet) så tror jag säkert att det ska gå bra. Dock är det nog bra om ni kan undvika att gå fram och titta rakt ner i boet när ni ser att honan ligger där.

Det är bra att komma ihåg att koltrastar från början är ganska utsatta, särskilt i stadsmiljö. Rovdjur som skator, kråkor och tamkatter går hårt åt vuxna, ägg och ungar, så om boet överges behöver det inte betyda att ni har gjort något ’fel’. Och koltrastar kan producera flera kullar per år.

Några risker med att ha boet nära kan jag inte komma på!

– Andreas Nord

juni 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Svart majbagge

Den rödlistade (nära hotad, NT) skalbaggen svart majbagge, Meloe proscarabeus, i Gerum socken på södra Gotland i april 2020. Bilden är tagen av Emma Styhr.

Jag har sett flera sådana här härliga baggar i trädgården och på betesvallen utanför nu i vår. Jag har kunnat konstatera att det är en majbagge, men är nyfiken på om det går att avgöra om det är en svart eller violett? Tänker att jag ska rapportera in till Artportalen, och då vill jag gärna att det blir rätt. Jag bor på södra Gotland, i Gerum socken. Vi har en liten lammgård, och har anlagt vallar i stor utsträckning, med stor artrikedom i valet av fröer. Här finns också en å, men det var inte i direkt anslutning till den som jag sett baggarna, utan mer på den torra gräsmattan och vallen.

Med hjälp av artfakta.se hamnar vi på Svart majbagge. ” Halssköld nästan fyrkantig, med en otydlig och rundad tand vid basen.” De till synes tydligt krökta antennerna pekar på att det är en hane. Som jag ser det bör du utan problem kunna rapportera den som svart majbagge!

Den violetta har, enligt samma källa, ” Halssköld nästan fyrkantig, med en tydlig och distinkt tand vid basen.” Tittar du på bilder på Artportalen syns skillnaden ganska tydligt. Färgen är i sammanhanget en opålitlig karaktär.

– Sigvard Svensson

På den här bilden syns dessutom ett kraftigt punkterat huvud och en kraftigt punkterad halssköld, som också är en karaktär för svar majbagge. Den violetta majbaggen har fint punkterad halssköld och huvud.

– Andreas Nord

juni 1, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hör Big Bang och evolutionsteorin ihop?

Charles Darwin, som tillsammans med Alfred Russel Wallace skapade teorin om evolution via naturligt urval.

Jag samlar argument för en paneldebatt om evolutionsteorin, och undrar vad det finns för bevis för Big Bang?

Jag måste erkänna att jag förstår inte riktigt vad Big Bang har att göra med bevis för evolution. Det finns visserligen ett par generella likheter mellan paleontologi och kosmologi (bland annat Big Bang-teorin). För det första studerar man inom båda dessa fält händelser som vi endast kan undersöka med indirekta metoder, eftersom allting hände för länge sedan. För det andra ger både kosmologi och evolution mekanistiska förklaringar till fenomen (jordens ursprung respektive bildandet av olika arter) som tidigare förklarades av övernaturliga krafter. Evolutionsforskning som sådan är dock inte begränsad till indirekta metoder, eftersom man kan faktiskt se evolutionära förändringar i realtid genom långvariga observationer av naturliga populationer eller experimentell evolution i labb.

– Jessica Abbott

maj 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vem är syndaren i rabatten?

Vem är ansvarig för dessa lämningar? Bilden är tagen av Bengt Andersson, Österlen, Skåne.

Vi bor på Österlen och mitt ärende gäller ett djur, som bestämt sig för att göra sina behov i våra rabatter. Det har pågått under detta året och nu har jag på allvar tröttnat på att först kolla noga innan vi börjar rensa, alltså köra händerna i jorden. Jag har haft hundar men aldrig t.ex. katt, och avföringen på bifogade fotot gör mig osäker på vilken sorts djur detta tillhör.

Det är ofta svårt att avgöra vilket djur som har varit i farten baserat enbart på en avföringsbild. I det här fallet ser jag två alternativ. Det skulle kunna röra sig om en grävling. De brukar ha sina avträden i den typen av grunda gropar (’latriner’) som syns på din bild. Den ganska slemmiga avföringen stämmer också med hur det kan se ut när en grävling har ätit mycket mask – en rimlig födokälla med tanke på den milda skånska vintern.

Det andra alternativet är att det är friströvande katter som har varit i farten. Dessa är ökända för att ställa till det för trädgårdsentusiaster, och de gräver ner sin spillning just på det sätt du beskriver (”köra händerna i jorden”). Det syns också ett litet tassavtryck i överkanten av din bild, precis efter spillningshögen. Det skull kunna vara ett kattspår, men jag har svårt att se om det är några klomärken framför tårna (grävling), eller ens om hela avtrycket har fyra (katt) eller fem (grävling) tår. Dessutom är det ovanligt att katter låter avföringen ligga exponerat på det här sättet. De brukar i allmänhet vara duktiga på att täcka över sina lämningar.

Det bästa sättet att avgöra om det är en grävling eller en katt är att lukta på avföringen. Det låter såklart otrevligt, men just grävlingsavföring har en sötaktig, litet myskaktig doft, medan kattavföring luktar fränt och otrevligt. Det kan ju också röra sig om två olika djur. Ett som ställer till det i rabatterna, men ett annat som varit i farten på just denna bild.

– Andreas Nord

maj 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur tänker insekter?

Hushumla, Bombus hypnorum. Vad ryms egentligen i den lilla insektshjärnan? Bilden tagen av André Karwath.

Vi undrar hur tänker insekter, särskilt bin och humlor, tänker? Hur kan de få plats med tankar när de har så små hjärnor jämfört med människor eller däggdjur?

Tankarna tar ingen plats i sig utan det är elektrisk signaler i nervcellerna som gör att vi kan tänka och har medvetande. Insekternas hjärnor fungerar på samma sätt som våra, men deras nervceller är mycket mindre och de har inte alls så många nervceller som vi har. Trots det har insekter ungefär en miljon nervceller i sina små hjärnor. Det räcker för det som insekter gör. Vi vet inte om insekterna har något medvetande, men om det skulle vara så, har de ändå inte den förmåga att tänka och fantisera som vi har.

– Dan E. Nilsson

maj 27, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg