En hårmygga, som hör till tvåvingefamiljen ”hårmyggor” (Bibionidae). Många arter är aktiva tidigt på året och kan ses svärma i stor mängd. Bilden är tagen av Stefan Lengyel.
Vad är detta för fluga? Dom svärmar för fullt på min bakgård sedan ungefär en vecka tillbaka. Jag har bott här i 4 år och har aldrig sett den mängd som svärmar nu.
Någon hårmygga, Bibio sp.?
– Sigvard Svensson
Din fluga är ingen fluga, utan en mygga i den tvåvingefamilj som kallas för hårmyggor (Bibionidae). Vi har 24 olika arter i Sverige. Det rör sig sannolikt om en art i släktet Bibio. De är typiskt aktiva tidigt på året, och kan svärma i stor mängd på våren, precis som du själv har noterat.
Avokadofrö med flera groddar. Det kallas för polyembroni (flera embryon) och är ganska ovanligt hos växter. Bilden är tagen av Dontworry.
Min klass har sått frön, ett frö per kruka. Ur ett frö kom det upp två stjälkar med hjärtblad! Jag har inte sett detta tidigare. Är det tvillingar, och är plantorna i så fall enäggs- eller tvåäggstvillingar?
Frön med två groddar, så kallad polyembryoni, är inte vanligt men förekommer hos till exempel hassel, apelsin, citron, och vissa barrträd. Det var en holländare, Antonie van Leeuwenhoek, som först upptäckte fenomenet när han studerade citrusfrön (1719). Om de två groddarna är enäggs- eller tvåäggstvillingar beror på om de kommer från samma befruktning eller inte, och det kan vara svårt att avgöra utan mikroskop. Så det är säkrast att bara kallad dem ”tvillingar”.
När den inte bråkar hör gulärlan, Motacilla flava, till några av de fåglar som har allra tydligast ”bågflykt”. Bilden är tagen av Vaman Kulkarni.
Jag undrar varför småfåglar flyger som de gör. Först några meter ”som vanligt” med vingslag och sedan, som jag tycker det ser ut, i ballistisk bana med vingarna ihopfällda, och sedan tillbaka till flykt med vingslag. Är det för att minska den totala energiåtgången, för att bli mer svårfångade eller något annat?
Det du beskriver brukar på svenska kallas ”bågflykt” och på engelska ”bounding flight”. Mycket riktigt tar kroppen en ballistisk bana när vingarna är helt infällda. Bågflykt förekommer mer eller mindre utpräglat hos en stor mängd ”småfåglar”. Tydligast bågflykt finner man hos ärlor och hackspettar. I andra ändan av spektrumet finner man stare och svalor, som visserligen slutar flaxa med vingarna då och då, men som då glider med vingarna helt utfällda.
Det är inte helt klarlagt vilken fördel bågflykten ger, men två förklaring verkar mest rimliga. Den första är att det ger en aerodynamisk fördel när de infällda vingarna inte ger något luftmotstånd. Å andra sidan så får fågeln inte någon lyftkraft från vingarna då så frågan är om vinsten är så stor?
Den andra förklaringen är att infällda vingar ger flygmusklerna en kort tid för ”återhämtning”. Naturligtvis kan båda förklaringarna gälla. Jag har svårt att tro att det har med risken att bli dödad att göra. Bågflykten är ju ofta synnerligen rytmisk, och därför tämligen förutsägbart för en rovfågel. När det gäller att undvika predatorer har då fjärilarna det perfekta flygsättet, de kastar sig åt tvärt åt sidorna i ett fullständigt oförutsägbart mönster. Det vet alla som försökt följa en fjäril i kikare, eller för den delen, försökt fånga den med håv.
Hur tar man bäst hand om gräsgrön guldbaggen, Cetonia aurata? Bilden är tagen av Chrumps.
Jag har fått en skoluppgift där jag ska prata om insekter och spindlar. Jag har nu hittat en gräsgrön guldbagge, men jag ska ha min redovisning först om en vecka. Jag undrar om det går, precis som med spindlarna, att förvara guldbaggen i kylskåpet i en vecka och sedan släppa ut den efter uppvisning?
Det tror jag nog att du kan göra, men du bör tänka på att det inte blir för torrt eller för blött i burken. Det kan vara bra att erbjuda skalbaggen lite sockervatten t.ex., så att den inte torkar ut. Just sådana här stor djur kan vara känsligare för uttorkning än man tror!
Jag tror att du skulle kunna lägga in en kapsyl eller ett flasklock med lite sockervatten till baggen, så att den har ”när den behöver”. Du kan också prova om den äter söta frukter, t.ex. en bananskiva eller en klyfta av ett rött äpple.
Förenklad skiss av hur DNA-molekylen replikeras (kopieras). Har det något med avel att göra? Bilden är gjord av Madprime.
Jag undrar om replikation går att koppla till begreppet avel på något sätt?
Replikation är den process när DNA kopierar sig själv så att en uppsättning blir två. Detta sker när celler delar sig, dvs. en cell blir två.
Avel är något växtförädlare och djurförädlare gör över flera generationer där de till exempel strävar efter en större växt eller ett större djur. För att gå från en generation till nästa så måste celler dela sig och då behövs förstås replikationen.
Man kan alltså inte göra avel utan att det sker replikation men växtförädlaren/djurförädlaren behöver inte känna till att replikation sker. Avel har gjorts länge utan att replikationens fenomen var känt.
På samma sätt är replikationen nödvändig för fortplantning i största allmänhet för alla organismer och har så varit i miljarder av år men det är först sedan 1950-talet vi har känt till den.
En sjuprickig nyckelpiga, Coccinella septempunctata, med angrepp av brackstekeln Dinocampus coccinellae. Bilden är tagen av Ingrid Aspholm Söderberg.
Jag hittade igår en nyckelpiga som satt gömd nere vid farstubron i skydd av en blomma. Den sitter fortfarande kvar. Under magen har den en liten bomullsliknande säck. Nyckelpigor lägger ju sina ägg direkt på blombladen. Så frågan är om den har fallit offer för någon slags spindel och dess avkomma?
Jag skickade frågan vidare till Lunds nyckelpigeexpert nummer 1, Lars G R Nilsson, och nu har jag fått svar. Lars hälsar att nyckelpigan är angripen av brackstekeln (stekelfamiljen Braconidae) Dinocampus coccinellae. Här kan du läsa mer om saken (på engelska):
Bo av en koltrast, Turdus merula. Kan man flytta det? Bilden skickades in av Björn Häll-Kellerman.
Jag har ett koltrastbo med ett par ägg som ruvas i mitt husbygge. Förstås flyger pippin iväg när jag skramlar in i bygget. Kommer hon att vänja sig vid min närvaro och fortsätta ruva eller finns det risk att hon överger boet? Är det ett alternativ att försöka flytta boet till lämpligt skrymsle i närområdet? Jag kan t.ex. spika en enkel hylla/låda och sätta den högt på väggen strax under taket på huset ca. 6-8 m bredvid.
Det går förvisso att flytta fågelbon, men det är ganska svårt och bör undvikas om man kan. En av anledningarna är att fåglarna väljer vad de tycker är en lämplig plats baserat på väderstreck, skydd för regn och vind, och skydd från rovdjur. Att flytta boet när äggen ruvas bör dock helt undvikas, eftersom fåglarna är som allra känsligast under denna del av häckningen. Om du rör boet nu, är risken alltså stor att hon överger.
I ditt fall har fåglarna valt att försöka häcka mitt bland dina andra aktiviteter. Jag hade låtit de vara där, om det inte är någon olägenhet. Jag skulle tro att koltrastarna upplever att det är en godkänd häckningsplats, trots att du är där emellanåt. Honan ruvar i ungefär 12-13 dagar innan äggen kläcks. Ungarna lämnar sedan boet när de är ungefär 13-14 dagar gamla.
Koltrastar kan lägga flera kullar om året. Så redan nu kunde du kanske försöka få dem att flytta sig självmant om det blir en nästa gång, genom att spika upp hyllan du nämner. Det låter som en bra häckningsplats för en koltrast!
Spillning från grävling, Meles meles? Bilden är tagen på Kållandsö utanför Lidköping av Lena Grundén Danielsson.
Jag har den senaste veckan hittat avföring inne på vår loge samt idag strax utanför logen. Båda gånger är det bajsat i hålighet dels i betongen och idag i en sänka i marken. Jag skulle gärna vilja veta om det är räv. När jag ser bilder på rävträck tycker jag inte att det ser likadant ut. Denna träck är liksom ”ringlad”. Vi har även grävling och lo i området.Vi bor på Kållandsö utanför Lidköping.
Det ser mycket ut som grävlingspillning. Inte räv, som oftast är vriden. Det är också bra om man, när man frågar om något man sett i naturen, skriver var i Sverige observationen är gjord.
Hona och hane av gräsand, Anas platyrhynchos. Vad gör honan när ungarna kläckts men det fortfarande finns ägg kvar i boet? Bilden är tagen av Richard Bartz.
Vi har en and som ruvar på vår tomt. I morse kläcktes tre ägg, men det finns ännu ägg kvar i boet. Kläcks inte alla på en gång ? Vad händer med de små som redan kommit ut; de får väl ingen mat när mamman ligger kvar på de okläckta äggen och inte går till vattnet? Hur länge klarar de sig? Ungarna ligger också i boet hos mamman.
Bör vi göra något?
Normalt sett kläcks ägg från så kallade ”borymmare” under ganska kort tid, eftersom de just lämnar boet kort efter kläckningen. Det sköts genom att ungarna ”pratar” med varandra (ja, faktiskt) genom äggskalen och på så sätt tajmar sin utveckling och kläckning. Ibland halkar något ägg lite efter, men om det inte kläckts kan det lika gärna bero på att det är obefruktat eller att embryot har dött under ruvningen av någon anledning. Fåglar kan också få den typen av missfall.
Honan kommer inte att ruva ägget så länge till, eftersom hon har de andra ungarna att se efter. Direkt efter kläckningen klarar sig ungarna bra på de reserver de har kvar från äggulan. Under den här tiden är de också beroende av honan för värme. Trots att de är befjädrade så har de bara en begränsad förmåga att hålla sig varma, och därför måste honan värma dem regelbundet under åtminstone ca. den första veckan.
Ni behöver inte göra någonting här – om ni låter naturen ha sin gång kommer andhonan nog snart att lämna boet med tre, eller fyra, ungar.
Kommentarer