Fråga en Biolog

Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar

Visa rutor

Varför heter smultron smultron?

Smultron, Fragaria vesca, är ett av våra läckraste vilda bär och dessutom den art som jordgubben härstammar från. Bilden är tagen av Anita.

Varför säger engelsmännen ”wild strawberry” om smultron? Jag tycker det är lite underligt då smultronet borde ha varit före jordgubben (”strawberry”), som ju är en framavlad hybridart. Vi gör samma sak i svenskan med vildhallon och hallon, där vildhallonet är den ursprungliga och hallonet den domesticerade. Vet ni varför det har blivit såhär?

En gissning är väl att man har från början bara sagt ”strawberry” (eller hallon), och lagt till förklaringsordet ”vild” allt eftersom skillnaden mellan de domesticerade och de ursprungliga varianterna blev större. Smultron och jordgubbar har tydligen olika namn på svenska av historiska skäl. Se här och här.

– Jessica Abbott

Å andra sidan finns det i alla fall på svenska också varianter med tam-, t. ex. tam-katt och tam-duva. Min hypotes är att så länge ursprunget (vildformen) finns kvar i vardagen (vildduvan) så behåller den sitt ursprungliga namn, medan den domesticerade varianten får epitet ‘tam’, men när tam-varianten är vanligast tenderar folk att vända på relationen. En snabb koll i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) gav följande lista på etablerade tam- och vild-former av artnamn:

vildand, vildapel tambi, tamduva, tamgås, vildgås, vildhallon, vildhavre, vildhonung, vildhund, vildhäst, vildjäst, vildkanin, vildkaprifol, tamkatt, vildkatt, vildlax, vildpersilja, vildren, vildros, tamråtta, tamsvin, vildsvin, vildvin, vildåsna (Jag utelämnade ”vildman”!).

Vissa arter har både och: tamgås-vildgås och tamsvin-vildsvin. De flesta har vara vildformen, men vissa har bara tam-formen: tambi, tamduva, tamråtta, vilket i alla fall inte motsäger min hypotes. Sen kan man fundera på varför det finns tambi och vildhonung, men inte vildbi och tamhonung. Vad heter förresten ’tam-’ när det gäller växter?

– Jörgen Ripa

”Tam-” finns inte på samma sätt hos växter. Men de kan istället ha förled som ”prydnads-” (t ex. prydnadspumpa), ”trädgårds-” (t ex. trädgårdsiris) eller ”blomster- ”(blomsterkaprifol).

– Sofie Olofsson

Jag kollade Shorter Oxford English Dictionary, men de anger bara ursprunget till namnet ”strawberry” som okänt, och att namnet kan avse alla ”frukter” av släktet Fragaria.  Däremot verkar många språk inte ha ett ”riktigt eget” namn för smultron; t. ex.

norska: markjordbaer

danska: skov-jordbaer, almindelig jordbaer

tyska: Wald-Erdbeere

franska: fraisier de bois, fraisier commun

Jordgubbe är uppenbarligen en korsning av två olika sorters smultron, så det är faktiskt lite konstigt att smultron kallas vild jordgubbe. Det vore väl riktigare om jordgubben kallades kultursmultron?

– Bodil Enoksson

oktober 5, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vilken groda äter ormen?

En snok, Natrix natrix, i full färd med att svälja en vanlig groda, Rana temporaria. Bilden är tagen av Magnus.

Vi fick besök av denna orm som mumsade i sig en groda. Det borde väl vara en snok? Men går det att se vad det är för sorts groda?

Måltiden är en vanlig groda (Rana temporaria). Det kan man se på den trubbiga nosprofilen samt grodans färg och teckning, även om färgteckning är ganska subjektivt och inte är helt lätt att sätta ord på.

– Björn Lardner, gästexpert

oktober 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mitt emellan en bönsyrsa och en skorpion?

Ett larvskinn från en cikada. Larven lever under jorden där de suger på olika växtrötter. När det är dags att ”bli vuxen” kryper larven upp och sätter sig fast en bit ovanför marken. Ur skinnet kryper den fullvuxna cikadan ut. Bilden är tagen av Gunilla Hagert.

Jag bor i Spanien och har sett den här ett par gånger på senare tid. Jag tycker att den ser ut som en blandning mellan bönsyrsa och en skorpion. Den är ca. 3 cm lång.

Det här är resterna av larven från en cikada, alltså de stora, båtformade och klumpigt byggda djur som spelar så högt från träd och buskar under sommaren i varmare delar av världen. Larverna lever i jorden där de suger på växtrötter. Ofta är det här stadiet väldigt långt (hos vissa, mer extrema, arter så långt som 17 år!), och när det är dags för cikadan att kläckas klättrar larven upp på t ex de lägre delarna av en trädstam och den fullbildade insekten kryper ur sitt skal.

Larverna har det här väldigt säregna utseendet, med de stora ögonen och kraftiga frambenen. Tittar du närmare på skalet du hittat ser du att det är alldeles ihåligt, och har en reva mitt på ryggen. Där har den färdiga cikadan krupit ut.

Runt om i världen finns åtminstone ett par tusen olika cikador, typiskt där det är varmt. Men vi har faktiskt en cikada i Sverige också! Den heter bergscikada (Cicadetta montana) och är med internationella mått jämförelsevis liten, men imponerar ändå med sina dryga två centimeter. Det är ett sällsynt djur hos oss (och i resten av Norden), med bara ett fåtal kända lokaler i södra Sverige.

– Andreas Nord

oktober 2, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Puppa som sticks

En fjärilspuppa på undersidan av ett korghandtag. Det är vanligt att fjärilslarven vandrar iväg från värdväxten för att förpuppa sig någon annanstans. Bilden är tagen av Anne Lindé Hagefeldt.

Jag stack mig på den här puppan som satt under ett handtag på en korg. Hur är det möjligt? Är det inte en vanlig fjärilspuppa?

Visst är det en fjärilspuppa, och jag tycker nog att den för tankarna till nässelfjärilens dito (men jag är ingen direkt kännare av fjärilspuppor, så det är möjligt att mina kollegor inte håller med).

Ibland förpuppas fjärilen på värdväxten, men det är vanligare att larven vandrar iväg ett stycke för att istället välja att förpuppa sig på en litet mer stabil struktur. Då kan kan hitta puppan t.ex. på staketstolpar, i uthus, och som i ditt fall på en korg!

– Andreas Nord

oktober 1, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Småkrypsinvasion i Norrköping

Unga exemplar (larver) av fröskinnbaggen Kleidocerys resedae. Larverna byter hud några gånger innan de blir fullvuxna. Då har de vingar och flyger bra. Just det här djuret kan vara Sveriges vanligaste fröskinnbagge. Bilden är tagen av Ann-Sofie Bäck.

Vi har fått nån form av invasion av pyttesmå kryp i trädgården i Norrköping, Östergötland. De är precis överallt på våra utemöbler. Har ni en aning om vad det är och varför de kommit nu? Har aldrig haft ”problem” med dessa tidigare. De gör ju inget mot oss, men det är lite småläskigt när de är en hel armé och gör att vi håller oss inomhus.

Det här är larven av en fröskinnbagge (familjen Lygaeidae) som saknar svenskt namn, men ”på vetenskap” heter Kleidocerys resedae. Det vuxna djuret (den ska byta hud några gånger innan den blir vuxen) är vackert rödbrunt med tjusigt genomskinliga vingar.

Det är Sveriges i särklass vanligaste fröskinnbagge, och såhär på sensommaren finns de lite varstans. De gillar särskilt att äta björkfrön (och heter faktiskt ’björkfröskinnbagge’) på norska. Det är är helt och fullständigt ofarliga djur. Den största skada de gör är att möjligtvis lukta lite illa om de känner sig hotade, men det undgår man lätt genom att vara litet försiktigt när man hanterar dem.

– Andreas Nord

oktober 1, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad gör man när trädödaren kommer?

Den väldiga larven av trädödaren, Cossus cossus, kan orsaka stora skador på träd. Bilden är tagen av Ivtorov.

Hur ska jag göra för att rädda mitt träd från att dö av trädödarens angrepp? Den stora trädfjärilslarven äter upp björken, och det är så många att man skulle behöva bekämpa dem på något vis. Snälla hjälp mig.

Vi svarade på likalydande fråga i juni:

Det ser dystert ut och ett angripet träd kommer med all sannolikhet att dö förr eller senare. Det finns feromonbeten för arten, men de fungerar bara för inventering/övervakning.

– Olle Anderbrant

Även om det ser dystert ut för trädet som jag förstår att du haft andra planer för, så kan det ändå finnas ett stort värde i att spara det. Dessa träd bruka fortsätta leva många år medan angreppet pågår, och brukar under denna tid utveckla väldigt ymniga savflöden. Dessa savflöden är en väldigt uppskattad källa till näring för många vuxna individer av fjärilar, skalbaggar och flugor. Det finns dessutom en lång rad av insekter (särskilt bland skalbaggar och tvåvingar) som är helt beroende av dessa savflöden för sin larvutveckling. Så även om trädet är dödsdömt så kan det fortsätta vara en källa till liv under många år till. På vissa sätt blir det ett ännu mer spännande träd att ha på sin tomt än ett helt friskt träd!

– Viktor Nilsson-Örtman

 

september 30, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fåglar som tar sig in på balkongen

Ringduva, Columba palumbus, är en vanlig fågel i människors närhet. Bilden är tagen av Marek Szczepanek.

Nu är det andra gången en fågel kommer in på min balkong och ligger död inne. Jag vet inte hur den kommer in eftersom balkongen är nätad p.g.a. min katt. Det konstiga är att det är inte katten som har dödat den, den måste ha varit död innan. Jag har varit med när en levande fågel kommit in och det är ett oherrans liv som ingen kan undgå att höra, men jag har inte hört någonting. Utan både nu och förra gången så ligger den bara död inne. Har ni någon aning om hur detta går till? Det är en liten springa mellan golvet på balkongen och nätet, men kan fåglar flyga nerifrån och upp?

Tråkigt att hitta döda fåglar på balkongen. En fågel kan mycket väl flyga nerifrån och upp och de kan ta sig genom ganska smala öppningar. Däremot får den säkert svårt att hitta ut igen via golvet. Den försöker säkerligen ta sig igenom nätet och upp mot taket.

Jag undrar om den sedan kan ha dött av vätskebrist efter fruktlösa försök att ta sig ut. I alla om ni haft tillnärmelsevis så varmt som vi har haft i slutet av sommaren. Eller står det vatten åt katten eller blommor där? Om inte, skulle jag i alla fall sätta ut en skål vatten för säkerhets skull.

Hoppas hur som helst att det inte blir fler dödsfall på balkongen.

– Bodil Enoksson

september 30, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Är snus ett gift för växter?

Hur är det egentligen? Är snus och andra tobaksvaror giftiga för växter? Bilden är tagen av Alekos.

Jag läste precis det här inlägget om växter och cigaretter på bloggen. Vi gör just nu ett gymnasiearbete om precis detta ämnet, men även med snus. Vi har odlat både ärtor och solrosor i krukor med snus och cigaretter för att se om de påverkas av detta. Vi undrar om du har någon mer information om ämnet? Vi tyckte att svaret ni gav var jättebra och användbart, men finns det något mer som skulle kunna hjälpa oss i vårt arbete?

 

Kul ni uppskattade inlägget. Angående snus skulle jag inte se det som ett gift för växter. Det som skulle kunna vara giftigt för växter i fimpar beror på förbränningen av tobaken, och snus bränns inte. Det finns en del nitrosaminer i snus, men sådana bildas normalt i växter ändå så de har system att ta hand om dem. Det enda jag kan komma på som i princip skiljer andra jästa bladprodukter (t. ex. tesump) från snusrester är att snuset gjorts alkaliskt för att öka upptaget av nikotin över slemhinnan (samma anledning som att man tuggar kokablad tillsammans med kalkstenspulver i Sydamerika). Eftersom de flesta växter föredrar lätt sur jord så skulle de ha problem att växa om du tillsatte mycket snus i jorden, men då mest som en pH-effekt.

Observera att många växtarter har allelopati, dvs producerar normalt kemiska  ämnen som förhindrar andra växtarter från att växa i närheten. Det finns rapporter om att också tobak producerar allelopatiska ämnen som har en viss negativ effekt på vissa växtarter, men vad jag vet finns ingen kunskap om dessa ämnen finns kvar i tobaksprodukter (efter torkning, rostning och jäsning). Jag skulle tro att halterna är låga. Allelopatiska ämnen är heller inte normalt vad folk menar med gifter, eftersom man brukar utgå från vad som är giftigt för människor, vilket kan vara men inte alls behöver vara kopplat till giftighet i växter.

– Allan Rasmusson

Tack så jättemycket för svaret. Detta hjälpte oss verkligen. Vi ska fortsätta att samla fakta och försöka få ihop ett arbete!

september 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stor och ovanlig larv i trädgården

Den tjusiga larven av fjärilen större gaffelsvans, Cerura vinula, i en trädgård i Vallentuna utanför Stockholm. Videon skickades in av Stephen Hough.

Jag såg just den här ovanligt färgade, stora larven i vår trädgård i Vallentuna utanför Stockholm. Den var ca. 6 cm lång. Vad kan det vara för något?

Du har hittat larven av en större gaffelsvans, Cerura vinula, (Puss Moth in English). De senare larvstadierna är gröna, men de får den här mörkt rödaktiga färgen när de är nära att förpuppa sig. Ditt exemplar är alltså i sin ”vandringsfas” och letar efter en lämplig plats att förpuppa sig på. Den kommer nu att övervintra som puppa.

– Viktor Nilsson-Örtman

You have found a caterpillar of the Puss Moth, Cerura vinula. Större gaffelsvans in Swedish.

Late instars are green, but they develop this darker reddish color when they are close to pupating. Your specimen in thus in its ”wandering phase” and is searching for a suitable place to pupate. It will spend the winter as a pupa.

– Viktor Nilsson-Örtman

september 29, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är det för tjusig larv?

Den spektakulära larven av fjärilen lönnaftonfly, Acronicta aceris. Den fullvuxna fjärilen är helt anonym i jämförelse. Bilden är tagen av Evalis Dahlén.

Vad är det för larv jag har hittat?

Du har hittat en larv av arten lönnaftonfly, Acronicta aceris. Denna nattfjäril är relativt vanlig i södra halvan av landet och lever av diverse lövträd. Som vuxen fjäril får den ett mer anonymt grå spräckligt utseende. Men som larv är den spektakulär!

– Viktor Nilsson-Örtman

september 28, 2020

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg