Fråga en Biolog

Jag läst så motstridiga uppgifter om hur växterna andas. När de inte ägnar sig åt fotosyntes så lär de andas syre när ljuset är borta. Men jag har läst att klyvöppningarna är stängda då. Hur tar de då in syre, om de nu gör det? Även växter behöver väl syre för förbränning, eller?

Intressant och stort ämne och jag förstår ditt bryderi. Här är några fakta i saken.

1) Alla växtceller andas i princip alltid (dvs. de använder syrgas i mitokondrierna för att oxidera kolföreningar och bilda ATP), förutom inaktiva  intorkade celler som pollen eller torra frön, eller celler som inte har tillgång till syrgas (t.ex. rotceller i vattenmättad mark där syret tagit slut). Cellandningen i blad går långsammare i ljus än i mörker men den stannar aldrig. Det är en vanlig missuppfattning att växter inte andas och fotosyntetiserar på samma gång, men om någon påstår att de inte gör det har de fel. Jag och mina kollegor har skrivit om just detta i världens mest använda lärobok i Växtfysiologi .

Boken finns inte för nedladdning, men: 

2) Växterna andas mer på natten än på dagen, ja. Om klyvöppningarna är stängda så kan ändå syrgas komma in i tillräcklig mängd eftersom det finns väldigt mycket syrgas i luften, blad har stor yta per volym och eftersom syrgas är en liten opolär molekyl som kan diffundera direkt genom bladytan. Under normala tillväxtförhållanden är det endast i kompakta tjocka vävnader med hög aktivitet som man vet att det kan bli syrgasfritt i centrum. Sådant har uppmätts inuti potatisar och frön av böna under groning. Se t.ex. den här fritt tillgängliga uppsatsen (på engelska) om frömitokondrier. Den ligger på hemsidan till läroboken som jag nämnde ovan.

– Allan Rasmusson

oktober 12, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag undrar vad som händer om en människa bara skulle äta gräs som hästarna? Skulle man överleva? Hur länge?

Man skulle förmodligen svälta till döds relativt snabbt eftersom gräs är för svårsmält för mänskliga tarmar. Det sliter dessutom rejält på tänderna, så om du lyckades överleva ett tag skulle tänderna bli skadade och ramla ut så småningom. De flesta djur som äter mycket gräs har antingen ständigt växande tänder (som gnagare och kaniner), eller får nya tänder som ersätter de gamla när de blir för slitna (som elefanter). Det finns några gräsarter som går att äta rått, som till exempel vetegräs (wheatgrass), men gräs är oftast ganska näringsfattigt så det skulle vara svårt att sätta i sig tillräckligt mycket för att överleva. Du kan jämföra med att endast äta isbergssallad eller kål. I regel är det bättre att äta gräsfrön om det är möjligt – många av våra domesticerade grödor är egentligen gräsarter, t.ex. vete, ris, havre, korn, osv.

– Jessica Abbott

Gräsätarna har en mycket intressant tarmflora av bakterier som lever på gräset som kommer ner i gräsätarens mage. Det är alltså inte gräsätaren som bryter ner gräset utan bakterier i magen som omvandlar gräset till ämnen som växtätarens tarmar kan ta upp. Vi har inte en sådan mage med sådana bakterier.

– Mats Hansson

oktober 9, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Detta djur har jag sett på stranden, och när det biter gör det rejält ont. Den är 3-8 mm lång. Jag får stora svullnader som är till en decimeter i omkrets. Vad är det för något?

Det är väl en larv av en guldögonslända, eller hur?

– Jörgen Ripa

Det är mycket riktigt en larv av en guldögonslända, som är sk. nätvingar i familjen Chrysopidae. I Sverige har vi 17 olika guldögonsländor fördelade på 8 olika släkten. Namnet ”guldögonslända” kommer sig av att de vuxna djuren har vackert guldglänsande ögon. De ser också väldigt olika ut – gröna eller gula, med breda vingar fulla av nätmönster. Det är vanligt att vuxna individer söker sig inomhus under hösten, för att finna en plats att övervintra på. Larven kan ge smärtsamma bett, men den är samtidigt ett riktigt nyttodjur eftersom den äter många småinsekter som vi inte tycker så bra om. De kallas faktiskt ofta för bladluslejon!

– Andreas Nord

oktober 9, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag bor och är uppvuxen i en växande tätort utanför Stockholm. I närheten av min skola för 20 år sedan så fanns det ett ganska smaltkärrparti längs med en gångväg. Det var omkring 400-500 meter långt och 30 meter brett. Omgivningen var sådan att det från ena sidan fanns en brant backe som sträckte sig längs med hela kärret. Det branta landskapet gick hastigt över i att plana ut och bildade som ett litet dike som gränsade i kärret. På kärrets andra sida var det en äng som sträckte sig till en liten damm på motsatt sida kärret. Som liten minns jag att vattnet där inne stod högt. Det var alltså inte lera, utan rent vatten. För ett par år sen när jag besökte platsen fanns det inget vatten alls. Istället hade fanns nu bara högt gräs med en massa björkskott som vuxit upp mellan dom gamla träden. Varför blir det sådana snabba förändringar i i miljön, och vad kan det bero på?

Det låter som om någon grävt ett dike eller på annat sätt förändrat hydrologin (vattenhalten i landskapet). I ”växande tätorter” gör man ju ofta sådant för att undvika översvämning av hus och infrastruktur… 

– Torbjörn Tyler

oktober 8, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag hittade denna vackra gula spindel med sitt nät på min balkong. Jag vet ej vilken typ det är. Jag har aldrig sett något liknande tidigare.

Helst hade jag velat se den på ovansidan (detta fotot är på undersidan). Men jag kan inte tänka mig att det är något annat än en korsspindel (Araneus diadematus).

– Fredrik Arvidsson

Det är väl en korsspindel men den är fotograferad ”från fel håll”. Man ser bara undersidan.

– Mats Hansson

oktober 8, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Jag fick syn på en stor spindel på min husvägg i Linköping idag, 2020-08-07. Jag har haft svårt att identifiera den, men är orolig för att det kan vara en luffarspindel. Kan ni hjälpa mig att artbestämma denna? Är den farlig för människor eller katter?

Det är en krabbspindel, närmare bestämt en ekkrabbspindel (Xysticus luctator). Den är helt ofarlig för människor och djur (om man inte är en liten insekt vill säga). Luffarspindeln har inte kommit riktigt så långt norrut som till Linköping ännu, och enligt vad jag har hört så är det en myt att den skulle vara farlig för människor.

– Fredrik Arvidsson

oktober 7, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har hus på Österlen strax utanför Sankt Olof. Vi har haft det sedan 2013 och frekvent promenerat vår byväg på hundpromenad. Vi har spenderat helger och somrar här och aldrig sett någon snok eller annan orm. I år, däremot, har vi på samma ställe sett ett flertal snokar i olika storlekar. Är det extra många i år?

Jag vet inte om det finns någon övervakning av snokpopulationerna, men kommer ihåg att jag för kanske sju-åtta år sedan åkte dressin söderut från Sankt Olof och då såg en eller två snokar. Så nog har de funnits där tidigare.

– Olle Anderbrant

Snok är ganska allmän i trakten och över stora delar av Österlen. Dock kan de vara nog så svåra att se, eftersom de är såväl snabba som förvånansvärt tysta. Ofta hittar man djuren enstaka, men särskilt under parningstiden på året kan de samlas i stora grupper; riktiga ormgropar. Ofta är det ju så med den här typen av djur, att har man först sett en så blir det lättare att hitta flera. Man har, så att säga, skaffat sig en ”sökbild”.

– Andreas Nord

oktober 7, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Först fann jag en vanlig padda på omkring 4 cm i källaren. Den matade jag ungefär var tredje dag med ett par små maskar, för jag hade googlat på ”grodor inne” och författaren skrev att man inte skulle mata för ofta och att man absolut inte skulle ha vilda paddor inne. Jag öppnade källardörren och lyfte ut den. Men sen är det ju så att jag vill ha källardörren öppen under varma dagar, så att källaren torkar ut lite. Då kravlade paddan ifråga tillbaka ner. Ett par dagar senare hade jag en padda till, på källartoan, och nu har jag tre i samma storlek därnere. Och de får 3-4 maskar varje kväll då jag antar att källarens spindlar är uppätna vid det här laget…Jag matar dem med mask, men nu börjar masken bli svår att finna i komposten. Jag är tveksam till att flytta ut dem när det är så hett. Tänker jag fel? Min tomt på 2000 kvm är äng och gräset är ganska långt nu. Längst ner på tomten är ett dike, torrt men med rik växtlighet. Kan jag flytta dem dit? Jag vill ju helst att de ska överleva vintern. Hur ska det bästa grodboet se ut? Jag har lite gamla bräder jag kan lägga ut i en hög vid komposten och eventuellt också några stenar. Eller ska de få bo i källaren till våren? Vintertid har jag +10 grader i källaren. Hur ska jag göra?

Att paddor dyker upp i källare är vanligt. Oftast sker det på hösten då de söker efter platser där de kan övervintra. Problemet är delvis att de kan ha svårt att hålla vattenbalansen i en källare. Även om paddor är ganska torrhudade och mindre uttorkningskänsliga än grodor så riskerar de att torka ut med tiden. En vintertemperatur på +10 grader, som i din källare, är också i varmaste laget. Då förbrukar de mer energi än om de skulle vistats utomhus på en frostfri, underjordisk plats under vintern. Så även om du skulle lösa vattenproblemet (t.ex. med hjälp av fuktig torv eller liknande i ett plasttråg, eller med stora barkbitar eller annat som erbjuder tak över huvudet och därmed trygghet) så riskerar de att förbli aktiva vintern igenom. Då kommer de att magra av onaturligt mycket under vinterns gång. Bäst är att vid lämplig väderlek — gärna efter mörkrets inbrott eller under fuktig väderlek, och helst innan mitten av oktober — flytta ut dem till en plats med frodig vegetation där de kan gömma sig. Då sköter de ju övervintringen på egen hand genom att hitta någon lämplig hålighet att övervintra i. Det kan t.ex. vara under en gammal stubbe, i ett gammal gnagarhål, i ett stenröse, eller liknande. Med litet tur får du se samma paddor nästa år! De kan säkert även hjälpa dig att bli av med små sniglar i trädgårdslandet.

– Björn Lardner, gästexpert

oktober 6, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Parkslide är, enligt biologen David Kindgren Bartholdsson i en artikel i Sydsvenska Dagbladet 22/7 2020, en mardrömsväxt. Har ni biologer någon aning om hur man som privatperson ska agera om man själv eller en granne fått in den på sin tomt? Jag har läst de råd som ges i artikeln men hur ofta ska man agera? Ska man ösa på salt så fort man anar något, eller?

Information från Naturvårdsverket om hur man ska bekämpa parkslide finns här.

– Torbjörn Tyler

oktober 6, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vad är detta? På toppen satt det en liten ”droppe” som ramlade av.

Det är en gallbildning orsakad av en gallstekel, sannolikt Andricus fecundatrix. Gallen bildas då gallstekeln lagt ägg och larven börjar utvecklas inuti växten. Gallen ger skydd och näring åt den växande stekellarven. Under biologins historia har det varit och är fortfarande ofta besvärligt att koppla ihop olika gallbildningar med de vuxna steklarna, särskilt som steklarna har både sexuell och partenogenetisk generation där de vuxna ser olika ut, liksom gallbildningarna.

– Olle Anderbrant

oktober 5, 2020

andreasnord

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar