Jag bor högt i Jönköping och ser nu massor av svanar på Vättern. Vad är skillnaden mellan mellan dessa övervintrande svanar och de man ser och hör i fågelsträcken norrut om våren?
Jag är 91 år och minns vårarna när jag var barn i Bohusläns skärgård. När vi om vårarna gick på ’sältorna’ – betesmarkerna för korna och sprätte ut all torkad kospillning – fick vi riktigt värja oss för alla fåglar. Och de grunda vikarna blev bottenfrusna och efterlängtade skridskobanor! Nu är det sällsynt om man får se en enda sädesärla i trädgården.
Nog stämmer det bra att landskapet har förändrats mycket i modern tid, i många fall till det sämre med kraftig utarmning av den biologiska mångfalden i takt med att vi människor breder ut oss. När livsutrymmet får djur och växter försvinner, är det också förståeligt att de blir mer sällsynta. Detta gäller bland annat fåglar som hör det öppna jordbrukslandskapet till. Det är dock viktigt att påtala att det inte alltid är så. Flera olika fågelarter ökar faktiskt, på vissa platser har insekter som nattfjärilar blivit vanligare än vad de var förr, och i områden som är ganska opåverkade av mänsklig aktivitet har insektspopulationerna klarat sig kvar. För just svenska fåglar, finns mycket och lite till att läsa om populationsförändringar över tid på Svensk fågeltaxerings hemsida: https://www.fageltaxering.lu.se/.
När det gäller dina svanar i Vättern, tror jag att ett svar kan vara att det helt enkelt är olika slags svanar. De stora flockarna med flyttande svanar du ser vår och höst är sångsvanar på väg till sina häckningsområden i norra Fennoskandien och på den ryska tundran, medan svanarna som nu samlas i Vättern är knölsvanar. De flyttar inte, men vintertid förekommer en hel del lokala rörelser och det kan bli väldiga knölsvanssamlingar på platser med öppet vatten och god födotillgång.
– Andreas Nord
