Jag undrar om det är så att vargar och rävar är mer avlägsna släktingar genetiskt än människa och schimpans? Och jag vill gärna veta lite mer om vad det innebär när man säger att man är t.ex 99% lika genetiskt. Är det 99% av kvävebaserna som är lika i hela DNA:t eller är det 99% av generna som är samma eller tittar man på speciella gener eller vad menas med det egentligen. Jag har nämligen en debatt med en kreationist som tror att vargar och rävar har gemensamt ursprung (mikroevolution) men inte människa och schimpans. Jag vill kunna stärka min argumentation.
Enligt Wikipedia separerade hundar/vargar och rävar för 11,9 miljoner år sen (https://en.wikipedia.org/wiki/Canis), medan separationen mellan schimpanser och människor anses vara yngre än så, typ 5 miljoner år sen.
– Jörgen Ripa
När man pratar om genetisk likhet så menar man oftast en jämförelse mellan enskilda baspar, och då får man en skillnad mellan människa och chimpans på ca 1,2%. Men om man även tittar på sekvensduplikationer och annat så kan man få en siffra på 3,9% skillnad mellan människa och chimpans. Men faktum är fortfarande att människa och chimpans är mer lika än tex chimpans och gorilla. Och den genetiska skillnaden mellan valfri människa och chimpans är bara ca 10 ggr större än mellan två obesläktade människor, eftersom man räknar med att ca en på tusen baspar skiljer sig åt mellan två obesläktade människor. Vi är alltså inte bara släkt med människoaporna – vi ÄR i allra högsta grad en människoapa.
– Dennis Eriksson
Men då får man kanske påpeka att vad som menas med att människa och chimpans skiljdes åt, är att då, för fem till sex miljoner år sedan, levde den senaste gemensamma förfadern. Det var ju inte så att det i nästa generation fanns människor respektive chimpanser. Vad som fanns var början på två olika utvecklingslinjer som skulle komma att leda till två olika arter. Sedan dess har det ju utvecklats flera människo-liknande släkten, Australopithecus är kanske ett av de mest kända, och flera arter av släktet Homo, till exempel Homo erectus och Homo neanderthalensis.
– Lars Lundqvist
Man kan givetvis göra på olika sätt men med så lika arter som människa och schimpans kan man säkert lägga hela DNA sekvensen för människa och hela DNA sekvensen för schimpans intill varandra och genordning såväl som kvävebaserna kommer att vara densamma (kvävebaserna till 99%). Samma sak med räv/varg. Skulle man göra samma sak med exempelvis räv och människa så skulle säkert de också ha liknade genordning och 80-90% identiska kvävebaser.
– Mats Hansson
Med risk för att bara blotta min stora okunnighet undrar jag lite försiktigt: Kan man verkligen göra jämförelsen så bokstavligt som att lägga genomen intill varandra? Jag trodde det var en jämförelse mellan ’ekvivalenta gener’, vad det nu innebär, och att man då hittar en skillnad på någon procent i basparssekvenserna. Gener rör ju på sig, dupliceras, icke-kodande delar växer och krymper, osv. Ni som vet mycket bättre får gärna bringa klarhet i detta.
– Jörgen Ripa
Jo, jag håller med, den här skillnaden i enskilda baspar är ofta inte relevant. Det mesta av den genetiska skillnaden mellan människa och chimpans ligger förmodligen i delar av genomet som inte kodar för funktionella proteiner. Vad som skulle vara det riktigt intressanta, och vad folk skulle ha lättare att förstå, är ju därför att jämföra de gener som kodar för funktionella proteiner. Har ingen aning om hur många som då utgör skillnaden mellan människa och chimpans, men skulle gissa att det inte är mer än ett fåtal. Någon som vet?
– Dennis Eriksson
Tja, att lägga genomen intill varandra var väl ett försök att förenkla. Tror dock fortfarande att gen-ordning såväl som baserna inte skiljer sig så mycket mellan schimpans och människa. Givetvis vet jag inte utan spånar bara utifrån vad jag vet om olika gräs-genom där genordningen ofta stämmer bra mellan till exempel korn, vete, ris och Brachypodium. SNP variationen är heller inte så stor utan PCR primers från ett av gräsen kan nästan alltid ampifiera motsvarande ekvivalenta DNA-bit i de andra arterna utan att SNP variationen ”stör”. Det är givetvis ännu intressantare att titta på sekvenserna på proteinnivå. Alltså aminosyrasekvenserna. När vi klonar gener från korn och analyserar motsvarande proteiner så är kornets aminosyrasekvenser ofta nästan identiskt till motsvarande protein hos de gräs jag räknade upp ovan. Till vilken växt eller alg som helst brukar identiteten ligga på 60-90%. Jämfört med bakterier, arkéer och djur brukar det vara mellan 30-50% identitet. I ett fall som jag har erfarenhet av, enzymet ferrokelatas (bildar häm genom att sätta in järn i en tetrapyrrol), är det bara 28% identitet om man jämför ”mitt” ferrokelatas från bakterien Bacillus subtilis med ferrokelatas från mus. Det är ännu lägre grad av identiska aminosyror om man jämför det med Escherichia coli, bakjäst, människa eller korn men när vi löste den tredimensionella strukturen så har de ändå samma konserverade struktur. (Det kan ju vidare vara intressant att veta att om man gör en jämförelse mellan två icke-besläktade proteinsekvenser så är de ofta 20-25% identiska, alltså inte noll procent, enligt de program som man använder för att jämföra sekvenser. Då aminosyrorna är 20 och kvävebaserna bara 4 så antar jag att siffran är ännu högre om man gör jämförelsen på DNA-nivå.)
– Mats Hansson
