Jag har en duva på min altan. Först trodde jag att den var skadad eftersom den varit där hela morgonen och förmiddagen. Senare anslöt två duvor till och det verkade på som om balkongduvan väntat på dem, för den började flaxa med vingarna när de kom såsom små fågelungar gör när de tigger. Men är det inte lite sent att ha en knappt flygfärdig unge på hösten? Kommer den klara sig om den inte kan flyga? Ska jag göra något för att hjälpa den?
Även om de flesta av våra fågelarter har ganska tydligt avgränsande häckningsperioder så finns vissa fåglar som kan få ungar nästan hela året. Till dessa hör ringduvor, som jag gissar att det handlar om hos er. En av anledningarna till att det kan fungera är att duvor matar sina ungar på ett speciellt sätt. Till skillnad från en talgoxe som fångar fjärilslarver och spindlar som ungarna sväljer hela, matar duvor (och en del andra fåglar) sina ungar med ”krävmjölk” (eller duvmjölk). Duvmjölken påminner om däggdjursmjölk i vissa avseenden, men den är mycket tjockare (som keso, ungefär) och innehåller högre halter av protein och fett. Däremot har den inga kolhydrater (mjölksocker, eller ”laktos”). En annan viktig skillnad är att duvmjölk produceras av både honor och hanar.
Under den första tiden efter kläckningen matas ungarna med ren duvmjölk. Det är en bra sak för en fågelunge tidigt i livet. Eftersom föräldrarna inte behöver äta något själva för att göra duvmjölken, kan de lägga mycket mer tid på att värma ungen innan den fått sina fjädrar. På så sätt löser duvorna en av de andra stora utmaningarna med att häcka sent på året – att ungarna fryser ihjäl. Efter en dryg vecka börjar föräldrarna introducera fast föda i ungarnas diet, för att senare gå över till endast fasta födoämnen. Under hela tiden i boet ”förädlar” föräldrarna dock födan i krävan, så att den blir mjuk och lätt att svälja.
Vi har skrivit mer om duvungar på vintern tidigare, på den här länken.
– Andreas Nord
Kommentarer