
Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk!
Väl mött efter helgen,
Expertpanelen
Allt du någonsin undrat om hur naturen fungerar
Fråga en Biolog önskar alla följare en glad och fridfull påsk!
Väl mött efter helgen,
Expertpanelen
Kan man flytta en liggande trädstock (död ved) som har ullticka och rynkskinn växande på sig, utan att svamparna tar skada? Har svamparna sitt mycel bara i stocken eller även i marken? Skadas svampen av att man flyttar stocken?
Du kan utan problem flytta på stocken – svamparna lever av att bryta ned granveden, och har inget mycel i marken. Däremot kan svamparna missgynnas om den nya miljön är alltför olik den nuvarande, så går det att göra den nya platsen så lik den gamla som möjligt är det bra.
Ett mycket bra initiativ, att flytta stocken istället för att avlägsna den!
– Andreas Nord
Tack så mycket för ert svar! Jag hade helst låtit den ligga, men kommunen har anlagt en diskgolfbana precis där stocken ligger. Nu håller den på att trampas sönder. Därför tänkte jag att det vore bättre att flytta den.
Jag har sedan i oktober i fjol året haft en gäst som övervintrat hemma hos mig i Falun. Den lilla spindeln flyttade in och slog sig ner i ett hörn där den spann sitt nät. Jag har matat den med sorgmyggor och den har ömsat skinn två gånger och blivit mer än dubbelt så stor. Jag är nyfiken på vad det är för spindel. Jag har försökt ta bilder från olika håll och håller en tops i närheten på en för att ge en uppskattning av storleken. jag skulle tro att den är 7-8 millimeter lång. Den har en distinkt puckelrygg och när den vilar blir den ett smalt streck. Tacksam för svar!
Du har en knätofsspindel (Uloborus plumipes) boende hos dig. Det är en art som lever endast inomhus hos oss i Sverige och de brukar förekomma i växthus och på plantskolor och dylika ställen. Antagligen så har du köpt en inomhusväxt och fått med dig spindeln hem på det sättet.
Knätofsspindel är ganska lätt att känna igen på sin siluett med puckelrygg och de förtjockade frambenen. De har låmga hår som sitter ihop i ”knippen” på frambenen, så att det ser ut som flaskborstar. Det är därför frambenen ser förtjockade ut på avstånd, och det är också dessa hårtussar som gett spindeln sitt svenska namn.
Intressant att veta om dessa spindlar är att de inte har några giftkörtlar och där inte kan producera någt gift. Det är ovanligt bland spindlar. Dessutom jagar knätofsspindeln insekter med ett nät som inte har något klister, utan mer av en luddig struktur.
– Ellen Sandström
Jag tog den här bilden för några år sen nära Hörby i Skåne. Vad kan ha orsakat en sådan missbildning? Sippan i frågan var grövre än vanliga vitsippor och den blommade lite senare.
Det finns trädgårdsvarianter av vitsippa, Anemone nemorosa, med fylld krona, och en sådan kan ha ”rymt” från en närliggande trädgård. I grund och botten är det dock troligen en mutation i en av generna som styr hur själva blomorganet ser ut. I det här fallet har mutationen gjort att det bildas foder och kronblad, men att varken ståndare eller pistill kan utvecklas. Jag kan dock inte se på bilden vad det är för organ i mitten av blomman.
– Allan Rasmusson
Vi har en fritidsbostad från 60-talet som vi åker ut till på helgerna. Detta hus har vi renoverat lite från år till år. Denna höst öppnade vi upp innertaket till kallvinden och isolerade om. Det är alltid på lite grundvärme på, men någon timme innan vi kommer ut så höjer vi upp temperaturen. Nu till vår fråga. Sedan november har det börjat dyka upp 1-3 getingar varje helg. Vi har en dotter som är allergisk mot getingstick, så vi är noga med hur vi avlägsnar dem vilket gör att vi vet att det inte är samma geting som dyker upp. Vi har förstått att det bara är getingdrottningen som övervintrar, men det känns ju konstigt i och med att vi nu har avlägsnat minst 20-30 getingar under de här månaderna. Getingarna känns normalstora, men de är ganska sega och trötta. Vet ni vad som händer här?
Passar på att fråga en annan sak om getingar också . Dottern som är allergisk mot getingar har en enorm förmåga att bli stucken av dem. Inte så att hon är på samma plats. utan en sommar fick hon 15 stick på några veckor och då var hon på förskolan, i soffan hos en kompis, sovande i bilen, på stranden, och så vidare. Vet ni om getingar dras till speciella människor?
Det är mycket riktigt bara getingdrottningar som övervintrar. Samma sak gäller för många andra steklar, som till exempel humlor. Däremot kan ett getingbo vara aktivt långt in på säsongen när höstarna är milda, så även om det vore högst osannolikt så går det inte helt att utesluta att det är ”gamla” arbetargetingar som är kvar. Jag gissar dock att det rör sig om drottningar under övervintring, som vaknat till när ni höjt temperaturen inför era besök.
Såvitt jag vet dras inte getingar till särskilda människor. De är egentligen fullständigt ointresserade av oss, utan är liksom andra djur fullt fokuserade på att hitta mat till sig själva och sin avkomma. Det kan ju däremot vara så att det finns en sekundär koppling, där getingarna närmar sig er dotter eftersom de är nyfikna på något annat som finns där i närheten, eller att er dotter är extra observant på getingar i närmiljön eftersom hon är allergisk. Detta är dock en ren spekulation.
– Andreas Nord
Växter drar sig till ljuset. Det måste betyda att ljusets kraft är starkare än dragningskraften?
Dragningskraften kan begränsar hur högt upp ett träd kan transportera vatten att dricka. I normalfallet är det dock snarare risken att blåsa omkull som är den viktigaste faktorn som begränsar höjden. Dragningskraft är försumbar jämfört med växternas kraft att förlänga sin stam.
– Allan Rasmusson
Tidigt förra sommaren såg jag en eller två humlelika insekter flyga in och ut ur en säck grönsaksjord som det blivit ett hål i. Jag bor på Gotland och i trädgården har jag lite blåeld och andra vilda växter samt en hel del odlade blommor, rosor och pioner som blommar. Tyvärr har jag inte lyckats få så bra bilder men tänker att jag chansar. Kan det vara ett svartpälsbi?
Nej, något svartpälsbi är det inte. Däremot har ni sett ett bladskärarbi (som också kallas tapetserarbi, släktet Megachile) i färd med att bygga bo. Bladskärarbina är litet speciella eftersom de skär av bladbitar som de omsorgsfullt viker ihop till ett rörformat skydd för sina larver – ett ovanligt beteende bland insekter. Ni ser på den första bilden hur honan är på ingång med just en sådan bladbit. Bladskärarbin hör vidare till bigruppen ’buksamlarbin’ (bifamiljen Megachilidae). Till skillnad från till exempel honungsbin samlar dessa sitt pollen på buken, inte bakbenen. De långa håren som omger bukens pollenkorg syns som en orange kant på bilden.
Roligt för er att få studera detta på nära håll. Om möjligt hade jag låtit jordsäcken förbli öppen och oanvänd under säsongen.
– Andreas Nord
Tack för snabbt svar! Jag tyckte att det var annorlunda att se ett bi med en bladbit. Jag lät säcken stå under säsongen.
Den här typen av larv har vi hittat i vårt 10 kvadratmeter stora potatisland samt bland rödbetor som vi odlar i pallkrage. Vad är det och vad bör man och kan man göra?
Det ser ut som larven av en skalbagge som heter pingborre, Amphimallon solstitiale, även om jag inte helt kan utesluta den mindre arten trädgårdsborre, Phyllopertha horticola, utan att ha en riktig storleksreferens. Båda arterna har typiskt ’ostbågeformade’ larver som äter levande rötter. Trädgårdsborren föredrar dock gräs, inklusive säd, och klöver, medan pingborren också angriper odlade grödor.
Finns larverna i större mängder kan de orsaka betydande skada, och på vissa håll i Europa betraktas de som allvarliga växtskadegörare. Som privatperson finns inte mycket att göra, annat än att avlägsna larver man hittar. Jag vill också slå ett slag för att främja småkryp och andra naturliga inslag i sin trädgård. Genom att sörja för att det finns förutsättningar för många olika djur att leva i trädgården, ökar också sannolikheten att olika rovinsekter etablerar sig. Hit hör bland annat larver av andra skalbaggar som (stora) kortvingar och jordlöpare. Fåglar och däggdjur, inte minst den charmiga grävlingen, kan också leta upp och äta pingborrelarver i mängd.
– Andreas Nord
Jag har de senaste dagarna hittat ett antal malfjärilar inomhus i vårt sovrum, främst på gardiner och väggar. Vad kan detta vara för typ av malfjäril?
Jag tycker att det ser ut som trepunktsskräpmal, Hofmannophila pseudospretella. Den räknas inte som ett svårt skadedjur, eftersom larven mest lever på diverse vegetabilier och döda animalierester. Det är inte ens säkert att malarna kommer inifrån huset, utan de kan ha utvecklats i ett uthus intill, där det finns döda insekter eller insektsrester som sitter fast i spindelnät. Men har man exponerad ull/ylle (till exempel filtar, plädar, eller tröjor) eller vissa matvaror (gryn, mjöl, och liknande) lättillgängliga, kan detta också smaka gott för larverna. Jag rekommenderar er därför att ha uppsikt över vad som händer i skafferiet och garderoben, för säkerhets skull.
Vi har skrivit om trepunktsskräpmal tidigare. Inläggen hittar du på den här länken.
– Andreas Nord
Finns det statistik på om vi ser en minskning av antal insekter per år? Jag tycker det var betydligt färre insekter förra sommaren, i alla fall där jag bor vid kusten strax söder om Göteborg. Mindre antal bin, humlor och fjärilar, och så vidare. Vad vet vi om detta?
Hos nästan alla insekter finns det en ganska betydlig skillnad i populationsstorlek från år till år, beroende på bland annat hur vintern och våren har sett ut, om det är torrare eller blötare, och så vidare. Det kan leda till att det under vissa år finns mycket av en viss art på en plats, men nästa år nästan inga individer alls. Tänk till exempel på fallet med en skalbagge som bara äter av en viss växt, eller ett vildbi som bara samlar pollen från den växten: finns det mycket av värdväxten det första året finns det också utrymme för många insekter som lever på den, men om det året efter finns få plantor (kanske beroende på torka, eller något annat), så kan det inte finnas lika många insekter. Det är en naturlig ekologisk process som förekommit i alla tider.
I många delar av Sverige och världen har antalet insekter trots allt minskat betydligt. Det är bara människans fel, och handlar framförallt om att vi tränger undan naturen i takt med att städerna blir större, infrastrukturen (till exempel motorvägar) blir mer omfattande, och jord- och skogsbruk intensifieras och riktas mot storskaliga monokulturer. Det är dock viktigt att komma ihåg att det här inte gäller överallt. På flera håll i den svenska fjällvärlden är antalet insekter och spindlar praktiskt taget oförändrat nu jämfört med på 1970-talet, och längs södra Svealandskusten har antalet nattfjärilar ökat sedan 1990-talet. Dessutom finns det mycket som privatpersoner kan göra för att främja insekter. Om detta, och annat, skriver i det här inlägget.
– Andreas Nord
Kommentarer